Radio är en av många plattformar och arenor där offentlig Debatt kan äga rum. Och just som medium når radio ut till en stor mängd människor. Med den bredden kommer även ett stort ansvar. Ett ansvar, inte minst för kanalerna på Sveriges radio, för att förse medborgarna med korrekt information så att publiken kan skapa egna uppfattningar om samhälleliga fenomen och problem. Med detta i ryggen tycker vi att det är både intressant och relevant att kika närmare på Sveriges radio, och specifikt på programmet P1 Debatt.

Vad har hänt i den offentliga Debatten kring svensk utrikes- och säkerhetspolitik? Utifrån teorin ommassmedias betydelse för offentlig Debatt, textgranskas kommentarer och Debattartiklar och intervjuasföreträdare för massmedia för att få svaret på detta. Avsikten är att presentera vad och hur svensk politiskdagspress väljer att Debattera svensk utrikes- och säkerhetspolitik samt varför just detta innehåll Debatteras.Undersökningen visar att massmedia vill vara med och sätta den säkerhetspolitiska dagordningen, menatt detta inte är enkelt inom detta traditionstyngda politikområde. Den svenska säkerhetspolitiska Debattendomineras helt och hållet av frågorna kring Sveriges neutralitet och alliansfrihet, där det råder en mycketuttrycklig historisk motsättning mellan opinion och regeringsparti. En slutsats är att den politiska oenighetenom Sveriges framtida säkerhetspolitik är bestående och så länge ingenting påtagligt inträffar som förändrardenna situation, så kommer media få svårt att dra i gång en diskussion som på allvar engagerar beslutsfattareoch medborgare..

Syftet med min uppsats är att reda ut de olika åsikter och tankar som rådde kring Debatten gällande folkpartisten Cecilia Wikströms förslag, under sommaren 2006, om att införa en litterär kanon i skolorna. Jag har valt att genom textstudium undersöka olika Debattartiklar som jag hämtat från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan. Den här uppsatsen belyser de olika stöttestenarna i Debatten. Resultatet blir fyra infallsvinklar i Debatten: ?En kanon för att främja den svenska kulturen?, ?En kanon är levande?, Kanon ur ett lärar- och skolperspektiv? samt ?En kanon som universallösning?.

Miljörättvisa kommer från USA och har sina rötter i den amerikanska medborgarrättsrörelsen. Idag återfinns miljörättvisan som retorik både hos forskare och politiker samt gräsrotsrörelser. Detta är dock inget som återfinns i någon större utsträckning i Sverige. Denna studie fokuserar på Debatten kring en gruvetablering i Kallak, Sverige, och vilken retorik olika aktörer använt sig av. Innehållsanalysen av tidningsartiklar visar på att det både finns likheter och skillnader i denna Debatt jämfört med den globala retoriken kring miljörättvisa..

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Bygghantverk, 27 hp.

I Norrköpings lokala dagstidningar Folkbladet och Norrköpings tidningar har det under en period pågått en Debatt kring förorten Hageby. Debatten har skapats av Folkpartiets medlemmar som hävdat att Hageby är på väg mot samma riktning som de franska förorterna. Med detta syftas det på händelsen då franska ungdomar från förorterna gjorde revolt och startade kravaller runt om i landet. Detta utspel har skapat en stor Debatt i tidningarna. Hagbyborna och företrädare för Hageby så som föreningen Ditt Nya Hageby rasat mot uttalandet.

I följande uppsats studeras hur talutrymmet i tid är fördelat mellan kvinnor och män i SVT:s Debatt. Programmet är ett forum för åsiktsyttringar från både makthavare och vanligt folk och har upp till 700 000 tittare. Sveriges Television är ett public service-bolag som har ett avtal med staten om att göra demokratisk tv vilket gör frågan om hur de lyckas med könsfördelningen intressant. Vi utgår i huvudsak från feministiska teorier, men även från teorier om offentlighet och mediernas makt. Vår tes är att den fysiska representationen av kvinnor och män är ungefär jämnt fördelad i Debatt, men att kvinnor får mindre talutrymme och blir avbrutna i större utsträckning än män.

Med vår studie har vi för avsikt att besvara i vilken utsträckning företagens frivilliga personalredovisning påverkas av den Debatt som förs i media. Vi undersöker även hur mängd och placering av personalredovisningen förändrats över tiden. För att undersöka hur personalredovisningen och Debatten utvecklats har vi konstruerat två modeller. Dessa grundar sig på de studier av relevant litteratur som vi genomfört. vi har dessutom använt en statistisk metod för att mäta sambandet mellan mängden personalredovisning och antalet artiklar i Debatten.

Authors: Daniel Kirby & Émelie Vangen LindgrenTitle: Controlling the WordLevel: Bachelor of JournalismLocation: University of GothenburgLanguage: SwedishNumber of pages: 29The largest arena for public debate in Sweden is the television show Debatt, airing every week on SVT: Sweden?s public service network. Every episode has an audience at around 500.000 viewers. Because the channel is under the rules of the public service agreement, strict rules of diversity are applied.The purpose of this study is to examine the gender representation in Debatt; to investigate how men and women behave in the context of the televised debate and to see if the programme has managed to reflect an equal representation of the voices of men and women.We did this by performing a quantitative content analysis of four different episodes of Debatt, with 4 different hosts ? two women hosts and two men.

Att med militära medel försvara vårt rike då det föreligger ett hot mot vår direkta existens kräver ingen större motivering. Inte heller att soldater stupar i samband med detta. Men med en ny försvarspolitik lämnar vi det fokus som legat på det nationella försvaret. Nu är vi med andra premisser och försvara något som inte akut berör vår egen existens och därav är det inte lika självklart med förluster. I samband med deltagandet i internationell tjänst har Sverige lidit förluster och nu senast i Afghanistan.

Bakgrund: Det finns olika uppfattningar om vad som definierar Debatten om den politiskaekonomin. Frågan är i vilken riktning kausaliteten går, från normer till Debatt och politik, frånförutsättningar till normer eller från politik till Debatt och normer.Syfte: Mitt syfte är att undersöka i vilken riktning kausaliteten har gått angående Debatten om denekonomiska politiken i Sverige genom att undersöka om den har tagit en mindre liberal riktningefter den ekonomiska krisen år 2008.Metod: Jag har undersökt krönikor och ledare i två svenska dagstidningar år 2006 och 2009 för attse om Debatten har förändrats. För att analysera artiklarna har jag använt mig av fem kärnprinciperför den ekonomiska liberalismen som jag har konstruerat ett analysverktyg av.Resultat: Materialet jag undersökte gav ingen entydig bild om vilken riktning kausaliteten har. Vikan se vissa indikatorer på att både normer och ekonomiska förutsättningar styr hur Debatten går dären av tidningarna ändrade tongången i Debatten medan den andra stod oförändrad. Undersökningenbäddar dock för vidare forskning och metoden kan med fördel användas på ett större material ochäven på andra forum där den politiskt ekonomiska Debatten förs..

Inom den teoretiska filosofin så finns det ett antal klassiska texter och argument som de flesta förr eller senare kommer i kontakt med. En av dessa texter är den uppsats medtiteln Time som John McTaggart Ellis McTaggart fick publicerad 1908. Uppsatsen är ett försök att övertyga läsaren om tidens beskaffenhet, för att senare konstatera att det ärsjälvmotsägande att påstå att någonting skulle ha egenskapen att finnas i tiden. McTaggarts egen slutsats, att tiden inte existerar, är en ståndpunkt som är som gjord för att skapa Debatt och Debatt kring texten har det blivit..

Titel: Ideologiproducerande myndigheter? En studie av svenska myndigheters opinionsbildande verksamhet på DN DebattFörfattare: Simon Hermansson & Anna RosendahlUppdragsgivare: MOVE ? Svenska myndigheters opinionsbildande verksamhetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation,Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2009Handledare: Bengt JohanssonSidantal: 49, inklusive bilagorSyfte: Syftet med denna studie är att undersöka myndigheters opinionsbildande verksamhet på DN Debatt över tid.Metod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: Debattartiklar med myndigheter som avsändare på Dagens Nyheters Debattforum DN Debatt under åren 1988, 1998 och 2008.Huvudresultat: Resultaten visar att myndigheternas aktivitet på DN Debattökat över tid. De myndighetstyper som förekommer mer frekvent än andra är universitet och högskolor samt centralaförvaltningsmyndigheter. Innehållet i Debattartiklarna fokuserar främst på att uppmärksamma specifika samhällsproblem, att kritisera den politiska sfären, argumentera existensberättigande, göra nylanseringar samtgöra normativa ställningstaganden. Det går även att observera en viss ökning av specifika ämnesområden över tid därinformera om lagar och regler är ett av de mer intressanta resultaten.

Attityders betydelser är en undersökning som syftar till att skapa en förståelse av hur attitydgestalter fungerar i en Debattsituation genom att analysera hur ickeverbal retorik såsom kroppsspråk, blickar och gester samspelar med det som uttryckligen sägs. Forskningsobjektet utgjordes av en tv-Debatt i SVT Agenda mellan Gudrun Schyman (Fi) och jämställdhetsminister Maria Arnholm (Fp) kring den såkallade ?lönefrågan?, om hur politikerna ska verka för att lönerna i Sverige ska bli mer jämställda mellan kvinnor och män.Analysen visade att Schyman uttrycker många starka negativa attityduttryck som skapar en konflikt i Debattens diskursdynamik. Dessa attityduttryck i kombination med vad Schyman säger till Arnholm gör att de båda Debattörernas ethos och maktpositioner förändras, där Schyman får ett övertag i Debatten som hon kan utnyttja för att till slut vinna den.Frågor som kan vara intressanta för vidare forskning är om Schymans konfliktskapande attityduttryck kan generaliseras till andra retoriker och med vilket syfte det i så fall verkar ske. Sådan forskning skulle kunna nyansera den retorik som framförs i politiska Debatter och indirekt bidra till att granska dessa ideologikritiskt..

We have studied the differences between people debating on a program in apublic service-channel and a privately-owned channel. We have chosen thetwo biggest debate programs, Kvällsöppet in the privately-owned channelTV4 and Debatt in the public service-channel SVT 1. We have in aquantitative content analysis studied female and male, how many of each thatare participating, how long time they talk in the program and in what rolethey have in the debate. We have studied 10 episodes of Kvällsöppet thespring season 2010 and compared with Johanna Paulsson & Patrik Rosellstudy ?30/70.