Värdegrundsarbetet i förskolan där genus och likabehandling står i fokus är ett ämne som skall arbetas aktivt med och det var detta som var grunden i underökning. Undersökningen utgick ifrån två frågor som handlade om pedagogernas kompetens i genusvetenskap samt vilka genuspedagogiska strategier som de använde i arbetet med barnen. För att undersöka detta så valde jag att använda mig av en halvstrukturerad enkät där de flesta frågorna var av öppen karaktär för att kunna fånga vad pedagogernas kunskap om de olika genusvetenskapliga begreppen. De slutna frågorna fångade vilka genuspedagogiska strategier som pedagogerna använde i sitt arbete med barnen. 40 enkäter delades ut till pedagogerna i ett rektorsområde.

Syftet med studien var att undersöka förskolepersonals delaktighet i barns lek och hur barn uppfattade förskolepersonalens delaktighet i leken. Datainsamlingen genomfördes genom en kvalitativ studie med intervjuer av både förskolepersonal och barn i fyra förskolor. Barnintervjuerna gjordes i fokusgrupper och i par, för att barnen skulle få stöd av varandra och att svaren skulle bli mer utvidgande. Vårt resultat visade att förskolepersonalen ansåg att deras delaktighet i barns lek gynnade barnens sociala utveckling, genom att finnas tillhands och stötta vid barns konflikter men även att planera för miljön. Genom förskolepersonalens förhållningssätt uppfattade barnen förskolepersonalen som ett stöd vid konflikter med andra barn, men att barnen även ansåg att förskolepersonalen höll sig på avstånd genom att betrakta dem i deras lek.

Denna studies syfte är att studera hur samspelet mellan barn och mellan barn och förskollärare sker i en bokläsningsaktivitet med högläsning för en grupp barn jämfört med när musik och drama tillförs aktiviteten.Det visade sig vid de observationer som gjordes att barnen, i detta fall en grupp bestående av 8-10 treåringar, fick en djupare förståelse för sagan De tre bockarna Bruse. Tidigare forskning och begrepp har studerats för att få en fördjupad kunskap om relevanta teorier kring samspelets betydelse för barn. Den tidigare forskningen har jämförts med observationsmaterialet. Resultatet av dessa studier visar på att det uppstår ett samspel mellan förskollärare och barn och barn sinsemellan när drama och musik tillförs bokläsningen. Samspelet sker alltifrån en envägskommunikation, där förskolläraren hade en tydlig ledarposition, till ett mer engagerat samspel, där barnen förde samtalet och förskolläraren var en handledare för att hjälpa barnen.Slutsatsen av studien är att förskollärarna bör använda sig av drama och musik vid bearbetning av bokläsning för att bl.a.

Studier visar att ett stort antal patienter som vårdas inom psykiatrin har minderåriga barn och att flertalet lever tillsammans med barnen. Dessa barn lever med fler stressfaktorer och har förhöjd risk att drabbas av psykisk ohälsa. Många studier beskriver barns upplevelser utifrån föräldrars eller andra vuxnas perspektiv, men få studier har gjorts där barnen själva får möjlighet att beskriva deras livsvärld. Syftet med studien är att belysa barns upplevelser av att leva med en förälder som har psykisk ohälsa. Metoden är en litteraturstudie baserat på analysen av sex vetenskapliga kvalitativa artiklar vilka samtliga utgår från barnens perspektiv.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur man arbetar med flerspråkiga barn i förskolan, och hur man ser på modersmålsundervisning. Syftet är även att ta reda på hur de flerspråkiga barnen med familjer blir bemötta av förskolan och vad läroplanen säger om mångkulturalitet och flerspråkighet. Genom öppna intervjuer får jag reda på hur pedagogerna själva anser att förskolan arbetar med de flerspråkiga barnen, hur de bemöter barnen i förskolan och hur de ser på modersmål. I de deltagande observationerna ser jag om det pedagogerna själva sagt stämmer överens med verkligheten i förskolan. Jag valde att intervjua tre informanter och även att observera tre andra pedagoger i sju olika situationer, det är alltså sex pedagoger som deltagit i studien.

Tidigare forskning har visat att för barn som inte accepteras ökar risken för social isolering och utanförskap. Syftet med undersökningen har varit att försöka ta reda på hur barnen som ofta leker ensam på förskolan upplever sin situation, om de verkligen har valt att leka ensam och i så fall vad beror det på att barnen väljer att leka ensam? Min frågeställning är: Finns det tillfällen när barnen själva väljer att leka ensam och om det gör det vad beror det då på? Vad kan det beror på om ett barn ofta blir utesluten från leken? Undersökningen är gjord utifrån en etnografiskansats där jag bedrivit en kvalitativ undersökning. Metoder jag har använt är intervjuer och observationer. Jag har försökt att se på händelserna från barns perspektiv.

Bakgrund  ?Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen.? (Lpfö98, 2010) Med föregående citat intresserade vi oss för hur barnen upplever detta på förskolan.

BakgrundFörskolan ska erbjuda barnen en arena där de kan utveckla sina förmågor att samspela, kommunicera och relatera till andra och därmed tränas i att hantera sina konflikter. Pedagogerna har ett stort ansvar för att dessa förmågor utvecklas i en positiv riktning, både som förebilder och som handledare i barnens sociala utveckling. Konflikter är ett naturligt inslag i förskolans vardag och pedagogernas medvetna arbete kring konflikthantering, som bottnar i reflektion och diskussion i arbetslaget, bör vara lika naturlig.SyfteSyftet är att ta reda på hur man som pedagog i förskolan kan arbeta med konflikthantering med och mellan barnen på ett medvetet sätt, både när det gäller förebyggande arbete och konfliktlösning.MetodStudien har genomförts genom empiriska undersökningar inspirerade utifrån den kvalitativa ansatsen etnografi som vi har valt för studien. Urvalet består av 4 olika avdelningar på två olika förskolor, vi har observerat och intervjuat pedagoger som arbetar med barn i åldrarna 3-6 år.ResultatResultatet visar att det är viktigt att pedagogerna inom förskolan arbetar utifrån en empatisk grund i samspelet med barnen. Vi kan se att pedagogernas förhållningssätt gentemot barnen, deras kommunikationskompetens samt deras förmåga att skapa goda relationer är avgörande för förebyggandet och hanterandet av konflikter..

Många studier pekar på att flerspråkiga barn har sämre resultat än barnen med svensk bakgrund. Syftet med studien är att studera flerspråkiga barns svårigheter och deras möte med texter i matematikutbildningen. Vidare syftar studien att ta reda på om signalord har betydelse för flerspråkiga barns svårigheter vid lösning av de olika matematiska textuppgifterna. Signalord betyder ord som signalerar vilken typ av räknesätt man ska välja.  Deltagarna i den här studien är barn i årskurs tre.Resultaten har visat att barnen som gjort uppgifterna fått stöd av de signalord som prövats och barnen tycker att matematiska textuppgifter med signalord är lättare än uppgifter utan signalord.

Undersökningen är en kvalitativ studie där sex förskolebarn intervjuas enskilt vid tre olika tillfällen. Under intervjun läser vi en ambivalent bilderbok varpå jag som intervjuare ställer frågor. Studiens syfte är att undersöka hur barn tolkar ambivalenta bilderböcker och huruvida de väljer bilden eller textens historia och varför. Frågeställningarna utgörs av;I vilken utsträckning väljer barnen texten eller bildens historia?Varför tolkar barnen historien som de gör?Ökar barnens talförhet under intervjutillfällena? I boken om Uma är bilderna inte entydiga utan innehar en mängd information som direkt motsäger texten.

I denna C-uppsats problematiseras huruvida pedagogisk dokumentation används för att utveckla demokrati i förskolan. Syftet är att studera pedagogisk dokumentation som medel för att skapa inflytande för barn i förskolan. Studien utgår från en fenomenologisk ansats och den metod som har använts är av kvalitativ art. Resultatet vi fått fram redogör därför inte för en absolut sanning utan för de två intervjuade pedagogernas erfarenheter och vår tolkning av dessa. Informanterna är två pedagoger som arbetar med pedagogisk dokumentation i sin profession.

Arbetet syftar till att belysa hur man som pedagog kan skapa socialt stimulerande miljöer för ett-, två- och treåringar i förskolan. Genom att studera små barn och den fysiska miljö de befinner sig i på förskolan har vi undersökt vad som påverkar om samspel uppstår eller uteblir. Den främsta frågeställningen har varit ?på vilket sätt är förskolan en socialt stimulerande miljö för barn i åldern ett till tre?. Tre förskole-avdelningar har deltagit i undersökningen.

Målet med uppfödningen av prematura barn är att efterlikna den intrauterina tillväxten. God nutrition är grunden för optimal utveckling för barnet på kort och lång sikt. Syftet med studien var att undersöka viktutvecklingen hos barn födda i gestationsvecka 33, avseende tillväxt i förhållande till förväntad intrauterin tillväxt, fram till beräknad fullgången tid. Studien genomfördes med en retrospektiv design, där 12 journaler granskades. Kvantitativa variabler har identifierats och analyserats.

Bakgrund:Samlingen härstammar från Friedrich Fröbel och dess pedagogik, vilket är en förekommande aktivitet i förskolan. Förr stod samlingen för en social samhörighet och en gemenskap för barnen. Samlingen anses vara en stark tradition inom förskolan, men dess vikt har pendlat mellan att ses som viktig och oviktig för barnen genom åren. Samlingarna ansågs vara ritualiserade där den vanligtvis hölls på samma tid och plats, samt då en del av innehållet var återkommande såsom till exempel en närvarokontroll av barnen (Rubinstein Reich, 1996).Syfte:Vårt syfte med studien är att synliggöra om pedagoger tillåter barns inflytande under samlingen. Vi kommer att analysera syftet utifrån två frågeställningar vilka är hur pedagoger ser på barns inflytande under samlingen och hur pedagoger möjliggör för barns inflytande under samlingen.

Syftet med studien är att undersöka vilken kunskap några pedagoger i förskolan har om barn i sorg och hur de bemöter sörjande barn, samt hur de beskriver döden för barnen och vilken beredskap som finns för krishantering. Metod: Studien är av kvalitativ art och underlaget till studien är sju intervjuer som genomfördes med pedagoger på två olika förskolor i en kommun. Intervjufrågorna har formulerats utifrån studiens frågeställningar. Resultat: Pedagogerna anser att det viktigaste för dem att tänka på när de ska möta ett barn i sorg är att vara lyhörd och se till varje barns behov. Några skulle vänta på att barnet börjar prata om det, medan några andra skulle ta upp det med barnet.