I föreliggande studie har mot bakgrund av ett framväxande kunskapssamhälle beskrivningar av lärande studerats i talet om ett livslångt lärande respektive i bildningsdiskursen. En systematisk genomläsning av tolv huvudartiklar hämtade ur tidskriften Utbildning & Demokrati utgivna 1995-2004 ligger till grund för studien utöver en tidigare granskning av texter om livslångt lärande. Studien visar att diskurserna delvis lever åtskilda och att de uppvisar skillnader i hur det inom ramen för dem talas om individens lärande. Studien beskriver inledningsvis de båda diskurserna, deras uppkomst och innehåll med fokus på hur de förhåller sig till varandra, till individens lärande och till hennes strävan efter frihet i relation till kunskapssamhällets framväxt och samhällets demokratiska utveckling. Teoretisk utgångspunkt tas i den teoriimpregnerade kritiska samhällsvetenskapliga metoden samt Habermas användning av begreppen system och livsvärld.

Att drabbas av multipel skleros (MS) förändrar livssituationen. Den nya livssituationen gör att ungefär 50 procent av de som drabbas av MS utvecklar en depression, vilket försämrar den upplevda livskvaliteten. Därför är det av vikt att sjuksköterskor innehar kunskap inom området för att kunna ge en så god omvårdnad som möjligt. Syftet med studien var att belysa vad som påverkar livskvaliteten hos personer med MS och depression. Studien är utförd i form av en litteraturstudie som baseras på tolv vetenskapliga artiklar.

Att leva med en neurologiskt progressiv sjukdom som Parkinsons sjukdom påverkar den upplevda livskvaliteten negativt. Om vårdpersonalen får en ökad kunskap om depression, sväljsvårigheter samt rörelseförmågan som kan påverka livskvaliteten vid Parkinsons sjukdom, kan det bidra till en ökad upplevd livskvalitet hos patienten. Livskvalitet innebär ett mått på livsvärden av olika slag, inte enbart de mått som kan mätas i pengar. Syftet var att belysa hur den upplevda livskvaliteten påverkas av olika symtom samt hur livskvaliteten påverkar vardagsaktiviteter hos patienter med Parkinsons sjukdom. Metoden var en litteraturstudie där tolv kvantitativa vetenskapliga artiklar bearbetades och sammanställdes i ett resultat.

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor är ett globalt hälsoproblem, som spänner över såväl religiösa, geografiska som socioekonomiska gränser. En metod för att hitta dessa kvinnor är att administrera ett så kallat screeningverktyg eller frågeformulär. De tillgängliga verktygen är många och inget anses än vara vedertaget inom svensk hälso- och sjukvård.Syfte Att sammanställa en översikt av olika screeningverktyg som kan hjälpa sjuksköterskan att upptäcka mäns våld mot kvinnor.Metod Litteraturöversikt i form av en beskrivande sammanställning, baserad på tolv vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats.Resultat En sammanställning av sex screeninginstrument (ASI, HITS, PVS, STaT, WAST och WEB) presenteras. Frågeformulärens sensitivitet och specificitet redovisas, exempel på frågor samt styrkor och svagheter i formuläret beskrivs.Slutsats De sex beskrivna screeninginstrumenten har ett gemensamt syfte, att upptäcka våld. De skiljer sig åt i psykometriska egenskaper och är svåra att jämföra med varandra.

Syftet med denna uppsats var att underso?ka om det finns skillnader och i sa?dana fall vilka skillnader pa? reklamannonser fo?r hudva?rdsprodukter i livsstilstidningar som sa?ljs i Sverige, fo?r kvinnor respektive ma?n. Jag har gjort en retorisk inneha?llsanalys av totalt tolv annonsbilder. De teorier jag utga?tt ifra?n a?r genus, retorik och media- marknadskommunikation.

Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur arbetet som anhörigkonsulent inom äldreomsorgen ser ut. Studiens frågeställningar är vilka former av stöd som erbjuds anhöriga till äldre personer, på vilket sätt anhörigstöd och sjukvård samverkar gällande anhöriga till äldre personer samt hur stödet för män respektive kvinnor ser ut.Studien har ett kvalitativt utgångsläge varav tolv anhörigkonsulenter har intervjuats. Resultatet påvisar att informanterna erbjuder samtalsstöd i form av enskilda samtal och gruppsamtal, direkt stöd i form av exempelvis rådgivning och indirekt stöd i form av att till exempel hänvisa den anhöriga rätt. Resultatet visar även att det finns en samverkan mellan anhörigstöd och sjukvård men att den i många fall kunde ha fungerat bättre. Informanterna menar att det stöd de erbjuder män respektive kvinnor ser likadant ut.

Bakgrund: Fatigue är en biverkan hos kvinnor med bröstcancer som genomgår adjuvantbehandling. Sjuksköterskan kan genom sina omvårdnadsåtgärder hjälpa dessa kvinnor atthantera och minska biverkningar av fatigue. Begreppet empowerment och Orems teori omhjälp till självhjälp kan ses som en grund för sjuksköterskan i detta omvårdnadsarbete.Syfte: Att beskriva hur kvinnor med bröstcancer, under adjuvant behandling, kan hantera ochminska symptomet fatigue med hjälp av sjuksköterskans omvårdnadsinsatser, grundat i begreppet empowerment och hjälp till självhjälp.Metod: Litteraturbaserad studie med grund i tolv kvalitativa och kvantitativa artiklar.Resultat: Förekomsten av fatigue finns kvar men olika metoder kan ge minskade nivåer.Motion och rörelse kan lindra graden av fatigue. Muskelavslappningsövningar gav minskadenivåer och minskad upplevelse av fatigue. En balanserad sömn och minskad stress gavpositiva effekter på upplevd fatigue.Slutsats: Det finns olika omvårdnadsinsatser sjuksköterskan kan genomföra, dels själv menockså tillsammans med andra professioner.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor men med rutinmässig mammografiscreening vartannat år och tidig samt effektiv behandling, har dödligheten minskats de senaste två decennierna. Orsakerna till varför vissa kvinnor får bröstcancer är inte klarlagda. Det kan bero på flera bidragande faktorer, bland annat arvsanlag. En del av den ärftliga bröstcancern beror på mutation av bröstcancergen1 (BRCA1) och bröstcancergen2 (BRCA2). Mutationsbärare tillhör en högriskgrupp och erbjuds därför årlig screening med magnetresonanstomografi (MRT), mammografi och ultraljud redan i ung ålder för att tidigt kunna upptäcka och behandla eventuell bröstcancer.

Svårläkta bensår är ett stort hälsoproblem och har stor inverkan på de drabbade personernas liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva svårläkta bensårs påverkan på det sociala livet. Tolv kvalitativa studier samlades in och analyserades med kvalitativ manifest innehållanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: Begränsade aktiviteter påverkar det sociala livet: Förändrad självbild begränsar relationerna: Begränsad arbetsförmåga påverkar livskvalitén och sociala kontakterna. Resultatet visade att personer med svårläkta bensår upplevde hinder för vardagliga aktiviteter och rutiner vilket ledde till isolering och begränsat socialt liv.

Syftet med denna kvalitativa studie var att utforska allmänsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk sjukdom när de ligger inne på somatiska avdelningar. Sju sjuksköterskor som var anställda på SUS Malmö intervjuades. Materialet analyserades enligt Burnards innehållsanalys (1991). Fem huvudkategorier arbetades fram med sammanlagt tolv underkategorier. Huvudkategorierna var sjuksköterskans känslor under mötet med psykisk sjukdom, aspekter som försvårar vårdandet, sambandet mellan kropp och själ, stigmatisering och fördomar samt samarbetet mellan somatik och psykiatri.

Bakgrund: Övervikt är ett tilltagande problem med sjukskrivningar som leder till ökade kostnader i samhället. Sjuksköterskor kommer ibland i kontakt med patienter med övervikt i olika vårdsammanhang. För att kunna hjälpa patienter med övervikt bör sjuksköterskor använda sig av en attityd utan att kränka patienten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors attityder till patienter med övervikt inom sjukvården. Metod: Studien genomfo?rdes som en litteraturstudie och baserades pa? tolv vetenskapliga artiklar varav åtta kvantitativa och fyra kvalitativa studier.

Syfte: Att belysa sjuksköterskors och patienters upplevelser av vården vid långvarig icke-malign smärta.Metod: Den föreliggande uppsatsen har gjorts som en litteraturstudie där tolv vetenskapliga artiklar har analyserats.Resultat: Sjuksköterskor upplevde smärtbedömningen som en utmaning och ansåg att när de inte trodde på patientens smärtbeskrivning, var det ett hinder för en bra bedömning. Patienterna upplevde att de ofta blev misstrodda av vårdpersonalen och betonade vikten av att bli trodd. Det var viktigt för patienterna att få en diagnos och att hänsyn togs till deras önskan om vad behandlingen skulle resultera i. Patienterna upplevde att deras mål och vårdpersonalens mål med behandlingen inte alltid stämde överens. Sjuksköterskorna upplevde att utbildningen inte förberedde dem för att ta hand om patienter med långvarig smärta och att kunskapen om icke-farmakologiska behandlingsmetoder var bristfällig.

Bakgrund: För patienter med långvarig sjukdom är kunskap om sjukdom och behandling av stor betydelse för att kunna hantera sitt dagliga liv. En väg till ökade kunskaper är via patientundervisning. Syftet: Syftet med denna studie var att beskriva patienters erfarenhet av undervisning vid långvarig sjukdom. Metod: Studien bygger på tolv vetenskapliga artiklar som har analyserats med kvalitativ metod. Resultat: Patienter erfar att en relation med känsla av förståelse och respekt samt en relation som bygger på en öppen dialog har grundläggande betydelse för deras lärande.

Danmark är ett land som har en utvecklad industri inom grisproduktion, där största delen går till export. Inom jordbrukssektorn i Danmark är det grisarna som står för det största exportvärdet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur denna handel kan motiveras genom studier av komparativa fördelar. För att kunna analysera grisproduktionen och dess påföljande export, undersöks nyckelkoncepten till drivkrafter bakom handel. I detta arbete är två olika index nyttjade som jämförelse för att räkna ut de komparativa fördelarna -Balassa?s revealed comparative advantage är det index som är äldst och mest använt inom litteraturen. Det lider dock av flera brister.

Denna studie är en jämförelse av hopphästars respektive dressyrhästars grundkondition.Det finns idag bristfällig fakta och vetenskapliga studier kring detta ämne. Syftet med studien är att undersöka om det är någon skillnad på hopphästar respektive dressyrhästars kondition.Att mäta puls under arbete är ett bra sätt att mäta hästens kondition då antalet hjärtslag per minut står i direkt relation till hästens syretransportförmåga. Denna påverkar hästens uthållighet och förmåga till ökad belastning av muskulaturen. Studien utfördes genom pulsmätningar i det vardagliga arbetet hos 12 hästar för att granska skillnader mellan hopp- respektive dressyrinriktade träningar. Det gjordes ett arbetsprov för att fastställa den nuvarande konditionen med hjälp av puls och laktatvärden där data från tolv stycken hästar bearbetades.Hypotesen att hopphästar har bättre kondition än dressyrhästar antogs.Studiens två frågeställningar var:Kommer dressyrhästarnas maxpuls vara lägre än hopphästarnas maxpuls under deras huvudarbete i det vardagliga arbete?Dressyrhästarna låg i genomsnitt lägre än hopphästarna.Kommer dressyrhästarna uppnå en laktatkoncentration över 4 mmol/ l vid ett lägre pulsvärde än hopphästarna?Detta påvisades inte..