Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan perfektionism och psykologiska färdigheter hos fotbollspelare. Studien utfördes på 207 fotbollsspelande gymnasieelever som alla gick någon form av fotbollslinje på respektive skola. Informanterna fick fylla i två stycken frågeformulär, Multidimensional Perfectionism Scale som mäter perfektionism och Ottawa Mental Skills Assessment Tool-3 som mäter idrottspsykologiska färdigheter. Resultatet analyserades med hjälp av statistikprogrammet PASW där korrelationer (Pearson) mellan sex dimensioner av perfektionism och tolv psykologiska färdigheter genomfördes. Resultatet visade att det fanns flera signifikanta samband mellan de sex dimensionerna inom perfektionism och de tolv psykologiska färdigheterna. .

I Sverige finns till skillnad fra?n ma?nga andra la?nder inget fullt efterlevandeskydd fo?r efterlevande na?r det ga?ller pensionerna. Ett info?rande av gemensamma pensionsra?tter har tagits upp som fo?rslag i Statens offentliga utredningar men har a?nnu inte genomfo?rts.1 I denna uppsats analyseras hur gemensamma pensionsra?tter pa?verkar levnadsstandarden under pensionstiden fo?r par och fo?r den efterlevande i paret. Detta genomfo?rs genom en sammansta?llning av tolv par och bera?kningar av hur stora utbetalningarna blir med individuella respektive gemensamma pensionsra?tter.

Smartphones används allt mer i arbetslivet. De här har bland annat resulterat i att gränsen mellan arbetsliv och vardagsliv sakta börjat suddas ut. Användningen kan leda till att användare upplever stress, alternativt får en ökad känsla av kontroll. Vi har undersökt vad som påverkar användarens upplevelse av stress respektive kontroll. Utifrån en litteraturstudie kunde vi identifiera tolv olika nyckelpunkter som kan summera användares stress och kontrollpåverkan från smartphones.

Forskare har under de senaste decennierna försökt finna förklaringar kring den finansiella gåta, känd som the forward premium puzzel, som har visat sig på valutamarknaden. Denna finansiella gåta har skapats då forskare sett statistiska avvikelserna från det öppna ränteparitetet (UIP) på valutamarknaden. UIP förutsätter att det inte ska finnas någon skillnad i avkastning mellan att hålla kapital i olika valutor, vilket empiriskt har visat sig inte stämmer. Detta misslyckande har tagits som bevis för att valutamarknaden är ineffektiv och att valutaspekulerare kan erhålla en överavkastning. Syftet med studien har varit att genom ett lönsamhetstest, med SEK som grundvaluta, undersöka huruvida valutamarknaden har varit effektiv under åren 1997-2012.Studien utgår från en deduktiv forskningsansats där den teoretiska grunden utgörs av den effektiva marknadshypotesen. Den kvantitativa forskningsmetoden bygger på uppgifter från Datastream om valutors utveckling mellan åren 1997-2012.Vår regression visade på att tio utav tolv valutapar återspeglade the forward premium puzzel.

Denna uppsats har haft fokus på att intervjua människor om deras tankar om begravningar och fånga upp attityden kring begravningar. Frågorna jag utgått från är om begravningar inom Svenska Kyrkan ökar eller minskar, hur tendensen ser ut gällande borgerliga begravningar? Vilka symboler är viktiga eller mindre betydelsefulla? Är det viktigt att man bevarar traditionerna som finns kring en begravning eller kan man hitta på nya former? Finns det nya symboler man vill ha med? Den metod jag använt mig av är kvalitativ och jag har tolkat materialet enligt ett hermeneutiskt förhållningssätt. Jag har läst litteratur som varit relevant för uppsatsen. Resultatet utifrån de möten jag haft har gett bilden av att många vill ha kvar formen på en begravning som den sett ut under lång tid då detta ger en trygghet.

På Island finns många gamla traditioner. Jordbrukare har under lång tid använt sig av allmänningar för att låta djur beta på under sommarmånaderna. Allmänningarna spelar också en stor roll för det isländska kulturarvet. Den viktigaste händelsen i samband med allmänningen är den årliga fårskiljningen. Fårskiljningen äger rum på hösten och då är nästan varenda person i bygden inblandad på ett eller annat sätt. Man delas upp i olika arbetslag för att hämta hem fåren från allmänningarna som är belägna i fjällen. I denna uppsats skriver jag om min hembygd på norra Island, närmare bestämt Deildardal i Skagafjördurs kommun.

Den här undersökningens syfte är att ta reda på: (i) Vad är naturvetenskap för de intervjuade pedagogerna? (ii) Arbetas det med naturvetenskap i förskolan och i så fall hur? (iii) Vilka faktorer tror pedagogerna det är som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan? Data till undersökningen har samlats in genom strukturerade intervjuer med tolv pedagoger i förskolan. I undersökningen framkom att elva av tolv pedagoger är överrens om att pedagogernas eget intresse är den viktigaste faktorn som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan. Pedagogernas kunskap och utbildning inom det naturvetenskapliga området ses också som en viktig faktor. För de flesta pedagogerna handlar naturvetenskap om natur, djur och växtlighet. Nästan lika många ser naturvetenskap som en blandning av kemi, fysik och biologi. Min slutsats är att om det naturvetenskapliga arbetet i förskolan ska öka måste yrkesverksamma pedagoger få kompetensutveckling inom naturvetenskap och dessutom bör det ingå naturvetenskapliga kurser i all lärarutbildning..

Syfte: Syftet med föreliggande uppsats är att mäta och beskriva hälsorelaterad livskvalitet hosnjurtransplanterade patienter, tolv till 24 månader efter transplantationen, i relation till den svenskanormalpopulationen. Vidare kommer korrelationen mellan livskvalitet och demografiska faktorer attundersökas. Metod: 54 patienter som njurtransplanterats för tolv till 24 månader sedan har deltagit i studien.Hälsorelaterad livskvalitet undersöktes med hjälp av SF-36 Hälsoenkät. Resultat: Undersökningsgruppen ansersig vara mer fysiskt begränsade och uppger i större utsträckning att de är begränsade att utföra arbete eller andrafysiska aktiviteter på grund av fysisk ohälsa, jämfört med motsvarande åldersgrupp i normalpopulationen.Dessutom värderar undersökningsgruppen sitt generella hälsotillstånd lägre än jämförelsegruppen. Det finnsingen signifikant skillnad i hälsorelaterad livskvalitet mellan njurtransplanterade kvinnor och män med avseendepå fysisk hälsa.

Svalstedt, Tobias (2008): Från militär till civil. Omställningen för tolv yrkesofficerare efter nedläggningen av Dalregementet [From officer to civilian. The adaptation for twelve officers after the discontinuation of Dalregementet]D-uppsats 10 poäng, fördjupningskurs i kulturgeografiHandledare: Gunnel ForsbergSpråk: SvenskaKORTFATTAD SAMMANFATTNINGUndersökningen handlar om yrkesofficerare som lämnat Försvarsmakten i samband med nedläggningen av Dalregementet i Falun. Syftet är att ta reda på hur officerarna lyckats anpassa sig till en civil arbetsmarknad och vilken betydelse synen på officersyrket som manligt ideal haft för omställningen, vilken betydelse militär grad och ålder haft samt vilken betydelse den nya inriktningen som Försvarsmakten tog på 80-talet, NBO, haft. Metoden som använts är kvalitativa samtalsintervjuer med sammanlagt tolv officerare.

Då den psykiska ohälsan i skolan ökar, blir arbetet med konflikthantering allt viktigare. Det är också så att i många situationer är det oundvikligt att undfly konflikter. Eftersom arbetet med konflikthantering är mycket tids- och energikrävande, var syftet med denna studie, att undersöka hur lärarna upplever detta arbete. Syftet var även att se vilka konflikthanteringsmetoder som finns och används. Studien är gjord med en kvalitativ metod, där tolv lärare intervjuades med hjälp av sex semistrukturerade frågor.

Vi har studerat tolv avsnitt av den amerikanska dokumentären Kvinnor som mördar. Dokumentären presenterar tolv kvinnors bakgrunder och deras liv fram tills de begår mord och får sitt straff i domstol. Vi har fokuserat på att studera brottslingar av det kvinnliga könet, eftersom detta område inte är lika utforskat som brottslingar av det manliga könet. Vårt syfte med studien är att studera hur dessa kvinnor som mördat sina män/pojkvänner presenteras i dokumentärserien. Då det är ett ovanligt fenomen att kvinnor begår mord, fann vi det intressant att studera detta forskningsområde.Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi studerade och analyserade avsnitten i dokumentärserien, enligt ett materialdrivet tillvägagångssätt.

Den här undersökningens syfte är att ta reda på: (i) Vad är naturvetenskap för de intervjuade pedagogerna? (ii) Arbetas det med naturvetenskap i förskolan och i så fall hur? (iii) Vilka faktorer tror pedagogerna det är som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan? Data till undersökningen har samlats in genom strukturerade intervjuer med tolv pedagoger i förskolan. I undersökningen framkom att elva av tolv pedagoger är överrens om att pedagogernas eget intresse är den viktigaste faktorn som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan. Pedagogernas kunskap och utbildning inom det naturvetenskapliga området ses också som en viktig faktor. För de flesta pedagogerna handlar naturvetenskap om natur, djur och växtlighet. Nästan lika många ser naturvetenskap som en blandning av kemi, fysik och biologi. Min slutsats är att om det naturvetenskapliga arbetet i förskolan ska öka måste yrkesverksamma pedagoger få kompetensutveckling inom naturvetenskap och dessutom bör det ingå naturvetenskapliga kurser i all lärarutbildning..

Uppsatsen handlar om ungdomars användande av grovt talspråk. Varför använder sig ungdomar av grovt talspråk och när gör de det? Vilket är skolans uppdrag, när det gäller att försöka motverka det grova talspråket? Syftet med undersökningen är att undersöka orsakerna till ungdomars användande av grovt talspråk och samtidigt ge en inblick i vad pedagoger i skolans värld kan göra och bör tänka på för att försöka motverka detta.I litteraturdelen redogörs för teorier om hur grupptillhörighet, slang och attityder till språket kan påverka ungdomars talspråk. Även skolans roll som samhällsfostrare tas upp. Undersökningen grundar sig på intervjuer med tolv elever i år sex och tolv elever i år nio.

I denna uppsats undersöks språk och stil i tolv kolumner i gratistidningen Metro. Min hypotes är att språket och stilen i kolumnerna är vardagligt, talspråksnära, inte så strikt och subjektivt. I uppsatsen undersöker jag därför LIX, syntaktisk nivå i form av meningslängd, sats- och meningsbyggnad, lexikal nivå i form av ordens längd, bruklighet, form, stilvalörer samt förekomsten av anglicismer, textnivån i form av konjunktionella adverb och slutligen retoriska grepp i form av lyssnaraktivering.Resultatet visar att kolumnen som texttyp ligger nära skönlitteraturens språk och stil, men också har gemensamma drag med tidningsspråket. Men det förekommer en del variationer eftersom kolumnerna är skrivna av skribenter med olika bakgrund. Kolumnerna kan knappast sägas vara talspråkliga och språket är till skillnad mot min hypotes tämligen strikt.

Uppsatsen handlar om ungdomars användande av grovt talspråk. Varför använder sig ungdomar av grovt talspråk och när gör de det? Vilket är skolans uppdrag, när det gäller att försöka motverka det grova talspråket? Syftet med undersökningen är att undersöka orsakerna till ungdomars användande av grovt talspråk och samtidigt ge en inblick i vad pedagoger i skolans värld kan göra och bör tänka på för att försöka motverka detta.I litteraturdelen redogörs för teorier om hur grupptillhörighet, slang och attityder till språket kan påverka ungdomars talspråk. Även skolans roll som samhällsfostrare tas upp. Undersökningen grundar sig på intervjuer med tolv elever i år sex och tolv elever i år nio.