Sökresultat:
985 Uppsatser om De tidiga ćren - Sida 66 av 66
Biogallring : effektivitet och lönsamhet vid gallring i ung skog
I Sverige har sedan mitten av 1990-talet antalet bestÄnd dÀr röjning inte utförts ökat. Dessa bestÄnd Àr ÄldersmÀssigt mogna för en första gallring men pga. utebliven röjning Àr de mycket stamtÀta och dimensionerna Àr klena vilket gör att valet av skötselÄtgÀrd inte Àr sjÀlvklart. De senaste Ären har intresset för uttag av biomassa Àven i unga skogar ökat. Under vÄren/sommaren 2009 startade Stora Enso Skog (SES) ett fullskaleprojekt dÀr syftet var att testa en gallringsmetod med flertrÀdshanterande skördaraggregat och uttag av (förutom rundvirke) ett bioenergisortiment (trÀddelar/okvistade toppar) i eftersatta röjningar och tidiga gallringar.
Det tysta sprÄket
Lewin, K & Malm, E (2014). Utökad timplan i matematik; och systemets tröghet ( Extended timetable in mathematics; and system interia). SpeciallÀrarprogrammet inriktning matematik 90 hp, Skolutvecklning och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola
ProblemomrÄde
Sveriges elevers lÄga resultat gÀllande matematik i internationella och nationella undersökningar Àr oroande. UtifrÄn detta konstaterande har regeringen genomfört flera förÀndringar, en ökad timplan vilket innebÀr fler lektionstimmar för varje elev, fortbildningsinsatser i matematikÀmnet, förÀndringar i kraven pÄ lÀrarutbildningarna samt bonusar till studenter som vÀljer att utbilda sig till matematiklÀrare. Vi vill i vÄrt arbete försöka följa och synliggöra hur de direktiv kring den förÀndrade timplanen som regeringen tagit fram verkstÀlls och fÄr genomslag ute i skolan.
Utökad timplan i matematik - Och systemets tröghet; Extended timetable in mathematics And system interia
Lewin, K & Malm, E (2014). Utökad timplan i matematik; och systemets tröghet ( Extended timetable in mathematics; and system interia). SpeciallÀrarprogrammet inriktning matematik 90 hp, Skolutvecklning och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola
ProblemomrÄde
Sveriges elevers lÄga resultat gÀllande matematik i internationella och nationella undersökningar Àr oroande. UtifrÄn detta konstaterande har regeringen genomfört flera förÀndringar, en ökad timplan vilket innebÀr fler lektionstimmar för varje elev, fortbildningsinsatser i matematikÀmnet, förÀndringar i kraven pÄ lÀrarutbildningarna samt bonusar till studenter som vÀljer att utbilda sig till matematiklÀrare. Vi vill i vÄrt arbete försöka följa och synliggöra hur de direktiv kring den förÀndrade timplanen som regeringen tagit fram verkstÀlls och fÄr genomslag ute i skolan.
Handledning ur ett specialpedagogiskt perspektiv
Abstract
Kristensson, Carina och Klintbo, Eva (2014) Handledning ur ett specialpedagogiskt perspektiv, En studie av sex specialpedagogers syn pÄ handledning i förskolan (Tutoring from a Special Educational Perspective). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö Högskola
Bakgrund
Vi upplever att specialpedagogisk handledning Àr nÄgot som pedagoger i förskolan allt oftare efterlyser och att det Àr ett av vÄra frÀmsta verktyg som specialpedagoger för att ta till vara och utveckla kompetens i förskolan. DÀremot upplever vi att det inte finns nÄgon tydlig beskrivning av specialpedagogens handledningsuppdrag i förskolan eller sÄ mycket forskning kring detta Àmne. DÀrför Àr det angelÀget för oss som blivande specialpedagoger och handledare att bidra med ytterligare perspektiv kring detta uppdrag och dÀrmed ett förtydligande av handledarrollen, handledningens syfte och pÄ vilket sÀtt handledningen kan bidra med verksamhets- och kompetensutveckling. Genom att göra detta tÀnker vi att fler specialpedagoger och skolledare ser handledningen som ett verktyg för ökad mÄluppfyllelse i arbetet med att möta alla barn i förskolan.
Konceptstudie för att korta bromsstrÀckan hos personbilar i nödsituationer
UtifrÄn en problemstÀllning formulerad av Trafikverkets skyltfond har produktutvecklingsföretaget Prodelox drivit ett projekt med syfte att testa kreativa idéer för att minska bromsstrÀckan för personbilar i nödsituationer. Som en del i projektet har ett examensarbete genomförts vilket resulterat i denna rapport. Examensarbetet Àmnar sammanstÀlla en mÀngd idéer pÄ alternativa metoder att bromsa bilar, för att sedan vÀlja ut tre av dessa för praktiska tester. Idén med att korta bromsstrÀckan grundar sig i trafiksÀkerhetsarbetet i kombination med introduktionen av nya tekniska system som kan förutspÄ kollisioner. Om en kollision kan förutses Àr det av största intresse att kunna bromsa in bilen sÄ mycket som möjligt innan detta sker för att minska skadorna och rÀdda liv.
MÀnskliga miljörÀttigheter: en fjÀrde generation rÀttigheter?
Den AllmÀnna Förklaringen om mÀnskliga rÀttigheter faststÀller att alla mÀnniskor Àr födda fria och med lika vÀrde och rÀttigheter, oavsett ras, hudfÀrg eller annan Ätskillnad. Den faststÀller Àven att de har rÀtt till bland annat liv, frihet och personlig sÀkerhet. De rÀttigheter som hanteras i denna förklaring kan delas upp i tvÄ kategorier: medborgerliga och politiska rÀttigheter samt ekonomiska, sociala och kulturella rÀttigheter. MÄnga omnÀmner dem Àven som tvÄ ?generationer?, vilka vuxit fram utifrÄn olika revolutioner dÀr mÀnniskor har kÀmpat för sina rÀttigheter.
KvÀve i mark och gröda frÄn sÄdd till skörd vid odling av höstraps (Brassica napus L.) :
Branschbolaget Svensk Raps AB har under flera Är haft som mÄl att öka andelen odlad areal
av oljevÀxter. MÄlet för 2005 var att odla 100 000 ha. Statistik frÄn jordbruksverket visar att det Är 2005 odlades oljevÀxter pÄ 82 500 ha, vilket Àr ca. 3 % av den totala Äkermarken i Sverige, 2 688 000 ha. Av denna areal odlades 35 500 ha höstraps och 38 500 ha vÄrraps.
Plats för en kvinna : frisinnade folkpartistiska kvinnors partipolitiska organisering och arbete i GÀvle 1930 till 1946
I denna studie undersöks den partipolitiskt aktiva kvinnans arbete och situation i den lokala frisinnade/folkpartistiska partiorganisationen i GĂ€vle mellan 1930-1946. Delsyften Ă€r att beskriva relationerna dem emellan samt undersöka vilken betydelse som tillskrevs de aktiva kvinnorna.Teoretiska utgĂ„ngspunkter för studien utgör genusteorin som ser manligt och kvinnligt som nĂ„got socialt skapat och Yvonne Hirdmans genussystem som poĂ€ngterar att det finns ett isĂ€rhĂ„llande mellan manligt och kvinnligt dĂ€r det manliga Ă€r norm. SĂ„vĂ€l sysslor som egenskaper delas upp i manliga och kvinnliga delar, dĂ€r de kvinnliga har lĂ€gre status. Ăverenskommelser om hur man skall vara som man och kvinna och vad man skall göra varierar i olika tider och samhĂ€llen, Hirdman kallar detta för genuskontrakt. Det sker en förhandling mellan mĂ€n och kvinnor om genuskontraktets innehĂ„ll, vilka omrĂ„den respektive kön skall ha som sina och hur lĂ„ngt man kan strĂ€cka det till sitt eget köns fördel.Tidigare forskning anger 1930-talet som en tid dĂ„ kvinnor i Sverige generellt hade svĂ„rt att göra sig hörda och fĂ„ inflytande i sina partiföreningar.
Polarbjörnens uppvÀxt: en undersökning av Polarvagnens etablering, utveckling och pÄverkan i Dorotea kommun
Bland det första man ser nÀr man kommer in i det lilla inlandssamhÀllet Dorotea i södra Lappland, Àr en husvagnsfabrik som funnits dÀr sÄ lÀnge jag levt. Hur stor arbetsplats och hur bra det gÄtt för fabriken har varierat över tid. En sak som Àr sÀker Àr att fabriken Àr starkt sammanbunden med hela kommunen. I dagslÀget Àr företaget AB Polarvagnen, eller som det numera heter SoliferPolar AB, Äterigen pÄ uppgÄng och den största privata arbetsgivaren i kommunen. I dag finns till och med ett nybyggt museum över företagets utveckling.
FÀder pÄ film : FörestÀllningar om faderskap och klass speglade genom svensk spelfilm 1961-1980
Denna uppsats övergripande syfte Àr att studera de förestÀllningar och mentaliteter rörande fÀder och faderskap som speglades i svensk spelfilm under perioden 1961-1980. Problemformuleringen kan nÀrmast beskrivas kretsa kring hur varierande aspekter inom framstÀllningen av olika klassmÀssiga faderskap antingen förÀndrades eller förblev konstanta under studiens avsedda undersökningsperiod.Undersökningens fyra enskilda frÄgestÀllningar kan i sin tur sÀgas motsvara olika konkreta aspekter av fÀdernas samlade förÀldraskap. Den första frÄgestÀllningen fokuserar pÄ fÀdernas sexualitet och estetik medan den andra har utformats för att analysera fÀdernas interaktion med sina barn. Den tredje frÄgestÀllningen behandlar hur det faderliga förÀldraskapet kontrasteras i relation till den moderliga motsvarigheten medan den fjÀrde frÄgestÀllningen avslutningsvis avser att granska faderliga sjÀlvbilder, det vill sÀga hur fÀderna sjÀlva vÀrderar sin roll och sina plikter som förÀldrar. Undersökningens teoretiska ramverk utgörs till stor del av den genusteori som R. W Connell formulerat rörande hur olika maskuliniteter verkar inom en hegemonisk maktordning dÀr bland annat klass och sexualitet spelar avgörande roller.