Sök:

Sökresultat:

985 Uppsatser om De tidiga ćren - Sida 60 av 66

MÄr du bra? : en studie om klassrummets fysiska arbetsmiljö

Bakgrund: Vi har genom tidigare arbeten och den verksamhetsförlagda praktiken under utbildningen besökt mÄnga olika klassrum och förskolor dÀr miljön har sett mycket olika ut. Det har ocksÄ varierat hur klassrummen ser ut, verksamheten fungerar och hur lÀrare och barn trivts pÄ sin arbetsplats. Detta har gjort oss intresserade av hur vi pÄverkas av vÄr arbetsmiljö. Eftersom bÄde elever och lÀrare vistas mÄnga timmar varje arbetsdag i klassrummet Àr det viktigt att utformningen av klassrummet bidrar till en god inlÀrningsmiljö. Syfte: Det övergripande syftet Àr att fÄ en djupare kunskap om den fysiska arbetsmiljön i fyra olika skolor i VÀstra Götalands lÀn.

Examensarbete : Implementering av

I denna rapport behandlas verktyget FMEA (Failure Mode Effect Analysis), dess anvÀndning och genomförande pÄ identifierade komponenter som ingÄr i elmotorer tillverkade hos ABB LV Motors i VÀsterÄs. MÄlet med detta arbete har varit att ge lÀrdom om metoden FMEA pÄ företaget för att möjliggöra anvÀndandet av verktyget bland medlemmarna pÄ företaget och att vi implementerar verktyget pÄ befintlig motor för att analysera de felsÀtt som kan uppstÄ. Eftersom ABB just nu har ett pÄgÄende projekt med en ny motor kan vÄra slutgiltiga felanalyser Àven ge dem information om vilka Àndringar och ÄtgÀrder som kan vara till nytta vid utformningen av den nya motorn.Efter tvÄ veckors praktik i verkstan och en grundlig genomgÄng av företagets reklamationer kunde vi avgrÀnsa arbetet genom att identifiera de komponenter som analyserna skulle genomföras pÄ. Efter en genomgÄng tillsammans med vÄra handledare pÄ företaget kom vi fram till att utföra vÄra analyser pÄ fem komponenter, tvÄ av dem framstod som mycket kritiska som upptÀcktes redan vid genomgÄng av reklamationerna.Komponenterna som vi har analyserat Àr:1. Lager2.

Pedagogers uppfattningar om Barn/Elever med kÀnslomÀssiga svÄrigheter

SAMMANFATTNING OCH ANALYS En vuxen kan bli arg, ledsen, besviken, glad, lycklig, vemodig med mera. Flera pedagoger svarar att man kan mÀrka att ett barn har kÀnslomÀssiga problem genom att det har svÄrt att ta kontakt med de andra barnen och har svÄrt att identifiera sina verkliga kÀnslor i en sÀrskild situation, vilket gör att barnet har svÄrt att visa sina kÀnslor. Barnet visar ilska nÀr han/hon blir upprörd eller barnet visar aggressivitet nÀr han/hon inte har lust att göra nÄgonting. Barnet mÄste lÀra sig att kÀnna igen olika kÀnslor hos sig sjÀlv. De flesta barn gör detta i det tidiga samspelet med sina förÀldrar pÄ ett adekvat sÀtt dÀr samspelet fungerar. Om till exempel ilska eller sorg Àr förbjudna kÀnslor, kan barnet ha svÄrt att bemöta en person som blir arg pÄ honom.

MÄltidens fem aspekter applicerade pÄ kaféer i Göteborg

Bakgrund: Kaffet har sitt ursprung frĂ„n ca 1500 Ă„r tillbaka i Etiopien, dĂ€r det spreds vidare till Mellanöstern. Under 1600- talet vĂ€lkomnades kaffet i Europa och de första kaffehusen öppnades i Venedig, London, Paris etc. Tidiga kaffehusen var centrala platser till övre klassens politiska och kulturiska spel. I Sverige intrĂ€dde kaffekulturen under 1700- talet, som i likhet med övriga Europa framförde rollen som mötesplatser för konstnĂ€rer, författare, etc. Även om antalet kafĂ©er i Sverige har sjunkit mycket mellan 1950- 80- talen Ă€r fikandet idag mer populĂ€rare Ă€n nĂ„gonsin.

Formgivning och konstruktion av handikapphjÀlpmedel

Vid utgÄngen av 2011 hade Scania det Äret levererat omkring 72 000 lastbilar, 8 000 bussar och 7 000 marin- och industrimotorer. Denna jÀtte inom branschen för tillverkning av tunga fordon Àr vÀlkÀnd för sin företagsfilosofi dÀr de tre kÀrnvÀrdena kunden först, respekt för individen och kvalitet utgör grunden. UtifrÄn dessa utvecklas hela företagets verksamhet. Virtuella metoder för monteringsverifiering har anvÀnts vid Scanias chassimontering och hyttmontering sedan ett antal Är under benÀmningen digital provmontering (DTA). Idén har varit att sÀkra monterbarheten i tidiga faser i produktutvecklingsprocessen, innan fysiska prototypartiklar bestÀlls.Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om virtuella metoder skulle kunna införas Àven vid motormonteringen.

Risk och sÄrbarhetsanalys av fjÀrrvÀrmenÀtet i Lund

FjÀrrvÀrmenÀtet i Lunds stad började byggas 1963 och bestÄr idag av 238 km parvisa fjÀrrvÀrmerör. Den teoretiska livslÀngden för fjÀrrvÀrmerör Àr uppskattad till mellan 50-100 Är varför det nu börjar bli dags att reinvestera vissa delar. En tydlig indikering om var pÄ fjÀrrvÀrmenÀtet man ska lÀgga ekonomiska medel för reinvestering eller underhÄll Àr skadestatistik frÄn olika ledningstyper och fabrikat. KartlÀggning av fjÀrrvÀrmenÀtets kompensatorer har genomförts och en riskmatris Àr framtagen baserad pÄ deras geografiska placering och dimension.Resultatet Àr tÀnkt att finnas som stöd inför kommande budget pÄ Kraftringen om vilka ledningsstrÀckor som Àr i störst behov av en reinvestering.Grunden i rapporten Àr hÀmtad frÄn en forskningsrapport frÄn 1999 med avseende pÄ redan framtagna riskmatriser för ledningstyp och jordart. Riskmatrisen för ledningstyp Àr modifierad nÄgot utefter Lunds lokala skadestatistik för en bÀttre tillÀmpning.

Verifiering av ventilationsbrandskydd: Med hjÀlp av FDS 6 HVAC- funktion

Det Àr svÄrt att förutse om det finns risk för brandgasspridning via ett ventilationssystem och det krÀvs ofta analytisk dimensionering för att verifiera ett fullgott brandskydd. Idag anvÀnds olika simuleringsprogram för att verifiera ventilationsbrandskyddet. FDS Àr ett simuleringsprogram som genom utgÄva sex kommit med en tillÀggsfunktion, HVAC (Heating, Ventilation, and Air Conditioning) dÀr naturlig- och mekanisk ventilation kan simuleras med hjÀlp av ett system byggt av noder (nodes) och kanaler (ducts). Funktionen tillÄter Àven att lÀckage simuleras pÄ ett berÀkningstekniskt stabilare sÀtt Àn i tidigare versioner. HVAC- funktionen Àr indirekt kopplad till de övriga CFD- berÀkningar i FDS för att inte behöva gridcellsindela systemet vilket hade krÀvt betydligt mer datorkapacitet.

3D och kommunal fysisk planering

PÄ senare Är har tekniker för 3D-visualisering fÄtt ett allt mer utbrett anvÀndande inom kommunal fysisk planering. Detta, plus att jag sjÀlv anvÀnder tekniken i mitt dagliga arbete som planarkitekt, vÀckte frÄgor kring skÀlet till införandet av tekniken, vilka beslut och förvÀntningar som legat till grund för införandet och vilket forskningsstöd tekniken har, vad gÀller visualisering, tydlighet och kommunicerbarhet i planarbetet. Detta examensarbete i Fysisk planering vid BTH, vill belysa dessa frÄgor. Arbetet bestÄr av litteratursökning efter adekvat forskning i Àmnet, en enkÀt stÀlld till ett litet urval av anstÀllda och politiker i fyra kommuner som Àr medlemmar i ett 3D nÀtverk, en dokumentsökning pÄ samma kommuners hemsidor samt en kompletterande enkÀtundersökning bland planarkitekter i fem andra kommuner som inte Àr medlemmar i ovan nÀmnda nÀtverk. Forskningsstöd för effektiviteten i eller för- och nackdelar med att anvÀnda 3D-modeller för ökad förstÄelse och kommunikation mellan tjÀnstemÀn och politiker samt med allmÀnheten, i samband med kommunal fysisk planering, saknas. Genom sammanstÀllningar av forskning inom fÀlten miljöpsykologi och ÄskÄdlig planredovisning samt svensk arkitekturforskning kan man ÀndÄ fÄ ledtrÄdar till möjligheter och svÄrigheter med anvÀndningen av 3D visualisering och dess roll som kommunikationsmedel.

Ett meningsfullt projekt : En studie av meningsskapande i en kommunal projektorganisation

Den hÀr studien argumenterar för vikten av meningsskapande och arbetet med detta i den in-ledande fasen i projektorganisation. Det handlar om meningsskapande i en tillfÀllig projektor-ganisation, nÀmligen det lokalutredningsprojekt som skapats inom VÀxjö kommun för att ut-reda de kommunala gymnasieskolornas och Komvux lokaler och verksamheter. Det teoretiska ramverket grundas i Weicks teorier om den meningsskapande processen. Inspiration har sedan hÀmtats frÄn nutida forskare som von Platen, Simonsson och Ericson. Likt dessa menar vi att meningsskapande Àr nÀra relaterat till kommunikativa och organisatoriska förutsÀttningar.

Oro, NedstÀmdhet och Tilltro till sin förmÄga hos kvinnor och mÀn med kronisk hjÀrtsvikt

Bakgrund Blodförgiftning Àven kallat sepsis Àr en vanligt förekommande och potentiellt allvarlig sjukdom. Diagnosen har en hög mortalitet trots att det mÄnga fall kan ges en adekvat behandling. FörsvÄrad sepsis brukar leda till en inlÀggning pÄ intensivvÄrdsavdelning och kan resultera i lÄnga vÄrdperioder. Det Àr vanligt förekommande med en lÀngre tids rehabilitering i hemmet efter sjukdomen. Allt detta medför stort lidande för patienten och höga samhÀllskostnader.

Sjuksköterskans erfarenhet av att vÄrda patienter med sepsis : en intervjustudie

Bakgrund Blodförgiftning Àven kallat sepsis Àr en vanligt förekommande och potentiellt allvarlig sjukdom. Diagnosen har en hög mortalitet trots att det mÄnga fall kan ges en adekvat behandling. FörsvÄrad sepsis brukar leda till en inlÀggning pÄ intensivvÄrdsavdelning och kan resultera i lÄnga vÄrdperioder. Det Àr vanligt förekommande med en lÀngre tids rehabilitering i hemmet efter sjukdomen. Allt detta medför stort lidande för patienten och höga samhÀllskostnader.

Specialpedagogisk organisation i en kommun

Denna studie av den specialpedagogiska organisationen i Strömstad kommun bygger pĂ„ litteratur, dokument och intervjuer av förĂ€ldrar, politiker och personal pĂ„ Resurscentrum. Resurscentrum startades 1990 med ett projekt mellan socialförvaltning och skola och har under tiden utvecklats till att bli kommunens centrum för alla barn i behov av stöd och deras familjer. Under det senaste Ă„ret har Ă€ven MödravĂ„rd, BarnavĂ„rdscentral och Öppna förskolan flyttat in i samma lokaler som Resurscentrum och socialförvaltning. Alla Ă€r samlade under samma tak i Familjehuset. Inom Resurscentrum samverkar förvaltningarna och har en gemensam budget.

MissionÀrerna och Afrikas svarta barn : ett komparativt arbete om missionÀrers syn pÄ afrikaner under tidigt 1900-tal

I detta arbete syftar vi till att beskriva hur svenska missionÀrer bemötte afrikanerna och deras kultur i början pÄ 1900-talet. VÄr övergripande ambition Àr att identifiera vilka etiska och ideologiska strukturer som lÄg till grund för missionÀrernas bedömning av afrikanerna och deras samhÀllen. Studien Àr komparativ pÄ sÄ sÀtt att vi syftar till att jÀmföra missionÀrer frÄn tvÄ olika missionsfÀlt och missionsorganisationers syn pÄ dessa frÄgor. Denna upplÀggning möjliggör sedan en jÀmförelse mellan organisationerna, dÀr vi kan identifiera bÄde likheter och skillnader vad gÀller dessa frÄgor.Slutligen kommer vi Àven att ta oss friheten att ge nÄgra mer personliga och hypotetiska förklaringar till missionÀrernas enhetliga alternativt disparata Äsikter kring dessa aspekter. VÄr huvudfrÄgestÀllningen Àr om man kan se likheter och skillnader mellan tidiga 1900-tals missionÀrer i deras instÀllning till afrikaner frÄn olika kulturella och religiösa traditioner? Centralt Àr om vi kan spÄra om och i sÄ fall hur samtidens ideologiska idéer anvÀndes av missionÀrerna i deras försök att begripliggöra kulturmötet mellan afrikaner och européer.

PROAKTIVA OCH TIDIGA REHABILITERINGSINSATSER ? En bortglömd möjlighet : En utvÀrderingsforskning av en rehabiliteringstjÀnst inom företagshÀlsovÄrd

Syftet med vÄr studie var att problematisera Susano AB:s tjÀnst Rehablinjen med hjÀlp av KASAM-teorins livsfrÄgeformulÀr som verktyg för att nÄ insikt om tjÀnsten hade potential för att i framtiden anvÀndas vid upprepad korttidsfrÄnvaro samt vid konflikter pÄ arbetsplatsen. Syftet med tjÀnsten Rehablinjen Àmnar identifiera bakomliggande faktorer till den upprepade korttidsfrÄnvaron eller konflikterna och pÄ sÄ sÀtt förebygga risk för lÄngtidssjukskrivningar, vilket vi anser Àr en av dagens gedigna samhÀllsproblem. Studien hade tvÄ mÀtpunkter med fyra veckors mellanrum och genom dessa Àmnade vi författare utlÀsa om Susano AB:s medarbetarenkÀt fÄngade upp de potentiella förÀndringarna som skett hos medarbetarna mellan mÀtpunkt ett och tvÄ, samt om minskningen eller ökningen av enkÀtens riskfaktorer lÄg i linje med den förÀndring som skett utifrÄn medarbetarens KASAM-vÀrde. Vi Àmnade Àven ta reda pÄ medarbetarnas egen uppfattning om insatsens pÄverkan och om den upplevdes ha pÄverkat det fysiska och/eller psykiska vÀlmÄendet. Vi blev tilldelade en grupputredning av Susano AB som var för tiden av vÄr C-uppsats deras aktuella uppdragsgivare.

Energieffektiv projektering : Projektering för ett trÀffsÀkert och energieffektivt slutresultat

Byggnadssektorn uppskattas idag stÄ för nÀrmare 40 % av vÄr totala energiförbrukning, varav nÀstan 60 % utgörs av uppvÀrmning och varmvatten. FrÄn myndigheter sÄvÀl som allmÀnheten börjar högre krav stÀllas pÄ energihushÄllning i vÄrt byggnadsbestÄnd. I media duggar informationen tÀtt om nya metoder för energieffektivisering, ÀndÄ visar statistiken att mycket finns kvar att göra. FrÄgan som bör stÀllas Àr var problemet ligger.Detta examensarbete behandlar projekteringens roll för slutresultatet med avseende pÄ energianvÀndningen i flerbostadshus. Syftet Àr att identifiera förbÀttringsfaktorer för hur projekteringen kan pÄverka byggprocessen mot ett mer energieffektivt slutresultat.

<- FöregÄende sida 60 NÀsta sida ->