Sök:

Sökresultat:

985 Uppsatser om De tidiga ćren - Sida 30 av 66

VĂ€gen in i prostitution

Syftet med den hÀr studien var att finna förklaringar till varför ungdomar vÀljer att ta steget in i prostitution. För att fÄ ett inifrÄnperspektiv valde vi att göra kvalitativa intervjuer med tre unga vuxna som sÄlt sex sedan tidiga tonÄren. ForskningsfrÄgorna handlade om hur ungdomarna sjÀlva beskrev sin vÀg in i prostitution samt vad de sett som motiverande för att fortsÀtta. Resultaten har analyserats utifrÄn handlingsteorin och stÀllts emot tidigare forskning pÄ omrÄdet. Studien visar att vÀgen in i prostitution kan ses som en process dÀr individuell sÄrbarhet och den omgivande sociala miljön tillsammans bidrar till att prostitution framstÄr som ett alternativ.

Flickor med sjÀlvskadebeteende : en kvalitativ intervjustudie med tre professionella behandlare

Ämnet för denna studie var professionella behandlares syn pĂ„ sjĂ€lvskadebeteende bland unga flickor. SjĂ€lvskadebeteende Ă€r nĂ„got som pĂ„ senare tid rapporterats i media som ett ökande problem. Syftet med studien var att öka kunskapen kring problemomrĂ„det samt att beskriva likheter och skillnader mellan de professionellas synsĂ€tt berörande tĂ€nkbara funktioner, orsaker och lĂ€mpliga arbetsmetoder. Studien följde kvalitativ metod och empirin bestod av tre halvstrukturerade intervjuer med professionella behandlare inom vĂ„rdgivande/behandlande yrken. De intervjuades utsagor analyserades utifrĂ„n ett psykodynamiskt samt ett kognitivt perspektiv.

Den Nya E-boken - En studie om e-bokens anvÀndning och potential

Syfte: Ta reda pÄ vilka för- och nackdelar en e-bok kan ha ur anvÀndarsynpunkt jÀmfört med en pappersbok. Undersöka hur e-bokens attribut stÄr sig jÀmfört med pappersbokens. Ta reda pÄ vilka faktorer som kommer att pÄverka e-bokens spridning. Se om det finns nÄgra faktorer som kommer att bli hinder för innovationsspridningen. NÀr allt ovanstÄende Àr genomgÄnget vill vi ha ett svar pÄ frÄgan: Hur ser framtiden ut för e-boken som ett alternativ till pappersboken? Slutsatser: E-boken har stora möjligheter att fungera som ett bÀttre lÀromedel under akademiska studier Àn pappersboken.

Kvinnors upplevelser av urininkontinens : En litteraturstudie

Bakgrund: Urininkontinens f?rekommer hos b?de kvinnor och m?n, men ?r betydligt vanligare bland kvinnor. Globalt uppskattas det vara miljontals kvinnor som p?verkas. Urininkontinens definieras som ofrivillig f?rlust av urin och kan uppst? i samband med graviditet, f?rlossning eller i klimakteriet.

RISKKAPITALBOLAGS INVESTERINGS- OCH FÖRÄNDRINGSPROCESSER FÖR ATT ÅSTADKOMMA TILLVÄXT I FÖRETAG SOM BEFINNER SIG I TILLVÄXTFASER

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur Riskkapitalbolag avser att nÄ tillvÀxt i företag som befinner sig i SÄdd, Start-Up och Expansionsfaser. Vi har undersökt vilka förÀndringar med organisatorisk anknytning som riskkapitalbolagen försöker driva igenom i sina investerade tillvÀxtföretag och vad dessa förÀndringar kan innebÀra för företaget.Undersökning genomfördes genom intervjuer med nio respondenter som representerar riskkapitalbolag. Respondenterna motsvarar stora och smÄ, samt fond och privatfinansierade riskkapitalbolag.Riskkapitalbolag försöker genomdriva förÀndringar i sina investerade företag för att nÄ tillvÀxt och Ästadkomma avkastning pÄ sin investering. Undersökningen visar att de investerade företagens utvecklingsfaser bestÀmmer vilka förÀndringar som sker. Vanliga organisatoriska förÀndringar i tidiga faser Àr tillsÀttning av ekonomichefer och upprÀttandet av interna strukturer medan senare faser prÀglas av finjustering av ledningsgruppen, nÄgot som stÀmde överens med de teoretiska koncepten.

Aktörsanalys i interorganisatoriska samarbeten

Andelen Àldre invÄnare i Sverige har ökat stadigt sedan 1950-talet. Trygg Hemmakonsortiet arbetar med att utveckla nya sÀtt att ta hand om de Àldre. Deras vision Àr attskapa ett intelligent hem som kan stödja de Àldre i sitt kvarboende. Konsortiet bestÄr inulÀget av elva företag och ett antal organisationer i Halmstad. Syftet med vÄrexamensarbete Àr att utreda hur Stakeholder Theory kan appliceras pÄ ett konsortiumunder utveckling.

Miljö och material i förskolans pedagogiska verksamhet : med ett sÀrskilt fokus pÄ lÀs- och skrivutveckling

Eftersom vi ska arbeta med barn i de tidiga skolÄren sÄ har vi funderingar kring lÀsinlÀrningsmetoder. Hur ska vi lÀra dessa barn att lÀsa? Vilken metod anvÀnds nu ute i verksamheten, hur dokumenterar man och arbetar lÀrarna pÄ det viset de vill? Vi har Àven intresserat oss för hur lÀrarna försöker utveckla elevernas lÀsintresse och om de tycker att utbildningen de gÄtt gav dem tillrÀckliga kunskaper.Vi har valt att intervjua 10 lÀrare och specialpedagoger som arbetar med barn i Är ett eller tvÄ. LÀrarna valdes strategiskt efter det föregÄende kriteriet. VÄr undersökningsgrupp Àr relativt liten men det resultatet vi fÄtt visar pÄ ett traditionellt tÀnkande hos den verksamma lÀrarkÄren.

Datorn som redskap i elevers tidiga lÀs- och skrivinlÀrningEn undersökning om hur pedagoger resonerar kring IKT och samspelets betydelse vid elevers textskapande

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur ett antal pedagoger pÄ olika Tragetoninspirerade skolor resonerar kring sitt arbetssÀtt vid datorn i elevernas skriv- och lÀsinlÀrning samt hur pedagogerna vÀrderar samarbetet som metod vid elevers textproduktion. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. FrÄgorna har berört datorn i undervisningen, samspelets betydelse vid datorn, skrivundervisning vid datorn respektive handskrivning, pedagogernas upplevelser kring elevernas skriv- och lÀsfÀrdigheter samt pedagogernas roll i undervisningen. Av resultatet framgÄr det att pedagogerna ser positivt pÄ metoden, Skriva sig till lÀsning. Det finns flera fördelar med datorn i elevernas skriv- och lÀsinlÀrning, exempelvis kan eleverna koncentrera sig mer pÄ innehÄllet och sprÄket i berÀttelserna Àn att forma bokstÀver för hand.

Tidiga insatsers betydelse i lÀrmiljön : ? en studie av ett elevhÀlsoprojekt om lÀrmiljö frÄn ett specialpedagogiskt perspektiv

Early intervention is important on different levels and must be justified as a social and economic long-term investment. There is no doubt about the importance of early detection when helping children/students in need of support. What kind of support that is deemed suitable and who provides the support can be viewed from different perspectives and with different approaches. Seen from a relational perspective the special education process is a long-term process and affects not only the individual but the whole school culture and systems may need changing. This study intends to describe the importance of the learning environment and what efforts are initiated early for students in need of support from the special education point of view.

Altappen: frÄn öde skÀr till industrisamhÀlle

Syftet med denna studie var att med fokus pÄ de sociala förhÄllandena studera sÄgverkssamhÀllet pÄ Altappen i LuleÄ skÀrgÄrd under den tid det fanns industri pÄ ön. För att besvara detta har en litteraturstudie gjorts samt en jÀmförelse med ett annat sÄgverkssamhÀlle utförts. Detta samhÀlle ligger precis som Altappen pÄ en ö, NorrbyskÀr, och har utmÄlats som ett mönstersamhÀlle. Det var dÀrför intressant att vÀlja just detta för jÀmförelse med Altappen. SÄgverket pÄ Altappen uppfördes 1872 av det engelska bolaget The New Gellivara Company Limited.

Ska vi prata om sex? : ? Patienters upplevelser av hur sex och sexualitet behandlas i psykodynamisk psykoterapi

FrÄn att ha haft en central roll i den tidiga psykoanalysen, har sexualiteten kommit att ges mindre utrymme i psykodynamisk psykoterapi. Syftet med denna studie var att undersöka patienters erfarenheter av hur sex och sexualitet behandlas i psykodynamisk psykoterapi. UtifrÄn ett bekvÀmlighetsurval genomfördes sju semistrukturerade kvalitativa intervjuer, och materialet analyserades med fenomenologisk metod. MÄnga av informanterna upplevde sex och sexualitet som svÄrt eller omöjligt att tala om i sina terapier, och flera av dem upplevde ocksÄ att deras terapeuter hade svÄrt att hantera dessa Àmnen. Endast tvÄ informanter beskriver erfarenheter av att terapeuten initierat samtal om sex och sexualitet.

I skolan lÀr man sig lÀsa! - Men hur? : LÀsinlÀrningsmetoder i teori och praktik

Eftersom vi ska arbeta med barn i de tidiga skolÄren sÄ har vi funderingar kring lÀsinlÀrningsmetoder. Hur ska vi lÀra dessa barn att lÀsa? Vilken metod anvÀnds nu ute i verksamheten, hur dokumenterar man och arbetar lÀrarna pÄ det viset de vill? Vi har Àven intresserat oss för hur lÀrarna försöker utveckla elevernas lÀsintresse och om de tycker att utbildningen de gÄtt gav dem tillrÀckliga kunskaper.Vi har valt att intervjua 10 lÀrare och specialpedagoger som arbetar med barn i Är ett eller tvÄ. LÀrarna valdes strategiskt efter det föregÄende kriteriet. VÄr undersökningsgrupp Àr relativt liten men det resultatet vi fÄtt visar pÄ ett traditionellt tÀnkande hos den verksamma lÀrarkÄren.

Att lÀsa för att lÀra - pedagogers sprÄkutvecklande arbete med höglÀsning och berÀttande i förskolan

Det har i stora internationella undersökningar framkommit att svenska skolbarns lÀs- och skrivförmÄga försÀmrats alltmer de senaste Ären. För att förbÀttra resultaten har fokus riktats mer mot förskolan och skolans tidiga Är, detta för att de grundlÀggande förmÄgorna att kunna avlÀsa och förstÄ en text utvecklas under dessa Är i ett barns liv, och det ingÄr Àven i en förskollÀrares uppdrag att frÀmja barns sprÄkutveckling och att lÀgga en viktig grund för barns fortsatta utveckling. En central del av detta arbete Àr att pÄ ett lustfyllt sÀtt frÀmja barnens progression mot en god sprÄkförstÄelse och sprÄkutveckling genom berÀttande och höglÀsning. Vi har valt att göra en kvalitativ jÀmförande studie med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer som innefattar en förskola med kultur som profil och en förskola utan nÄgon uttalad profil för att undersöka deras arbetssÀtt och se om och hur dessa skiljer sig Ät mellan förskolorna. Vi har anvÀnt oss av sociokulturell teori som teoretisk referensram för att analysera vÄr insamlade empiri. VÄrt resultat visade att det inte fanns tydliga skillnader förskolorna emellan utan snarare pedagogernas arbetssÀtt emellan oavsett förskola..

Ibland lÀser jag frivilligt : - Om elevers lÀsning och lÀsintresse

Vi intresserar oss för hur lÀrare och elever arbetar med lÀsning i dagens skola. Under vÄr studietid har vi noterat att lÀsning i skolan ofta bortprioriteras, dÄ övrig verksamhet stjÀl tid.VÄrt syfte med detta arbete Àr att studera hur lÀrare arbetar med lÀsning i skolans tidiga Är. Vi vill Àven undersöka elevers erfarenhet av lÀsning i skolÄr 2 och 5. VÄra frÄgestÀllningar Àr:Hur gÄr lÀrare tillvÀga för att lÀra elever lÀsa? Hur arbetar lÀrare med elever som inte har intresse för att lÀsa? Hur arbetar lÀrare för att skapa och bibehÄlla lÀsintresse hos elever? Hur upplever elever att de arbetar med lÀsning i skolan? Hur förhÄller sig elever till lÀsning?Genom intervjuer med lÀrare och elever frÄn tvÄ klasser fick vi veta att de flesta elever tycker att det Àr roligt att lÀsa.

Resursplaneringsmodell i tidiga konceptfaser

I takt med ökad konkurrens, vÀxande organisationer och högre krav pÄ effektivitet blir Àven vikten av metodiker, riktlinjer och modeller för att planera sina resurser allt mer betydande, sÄ Àven pÄ Volvo Construction Equipment AB Component Division. DÄ arbetet pÄbörjades fanns inga riktlinjer för hur Volvos konstruktörer uppskattade omfattningen av sin tid nÀr olika demonstratorer (funktionsprototyper) ska tas fram, istÀllet gjordes olika uppskattningar beroende pÄ vem som skulle utföra dem och nÀr detta skulle göras. Avsaknaden av en sÄdan metodik försvÄrar möjligheten att vÀga olika koncept mellan varandra och möjliggöra rÀtt prioritering av koncept dÄ varje konstruktör uppskattar sin tid annorlunda och resultaten sÄledes inte blir likvÀrdigt jÀmförbara. Syftet med examensarbetet Àr att utveckla en modell för att uppskatta resursbehov och omfattning av konstruktionsarbete nÀr en demonstrator ska tas fram, genom att ta till vara pÄ erfarenheter frÄn genomförda projekt och input frÄn olika konstruktörer. Krav pÄ modellen Àr att den ska vara enkel, anvÀndarvÀnlig och pedagogisk för att lÀtt kunna tillÀmpas pÄ olika tekniklösningar inom avdelningen för drivlineutveckling.

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->