I denna studie har jag undersökt vad fyra olika förskollärare anser om hur det är att arbeta i en mångkulturell förskola och om den mångkulturella sammansättningen i barngruppen har någon betydelse för hur de arbetar med att nå de pedagogiska målen på förskolan. Intervjuerna gjordes på två olika förskolor men i samma del av kommunen. Det som framkom av studien är att det inte är något annorlunda med en mångkulturell förskola förutom att det kan uppstå missförstånd på grund av svårigheter med språket. Samtliga förskollärare ansåg det var oerhört givande att arbeta på förskolorna och att de tyckte att det var en fördel att barnen tidigt fick lära sig att alla människor är lika oavsett hudfärg och etnisk bakgrund. Det tycker att det är synd att de inom kommunen väljer att inte fördela de barn som finns som har utländskt bakgrund på flera förskolor i kommunen utan att de flesta kommer till deras förskolor.

Undersökningens syfte är att studera dialektutjämning och regionalisering i övre Norrland genom att undersöka fyra markerade dialektala drag ? norrländsk förmjukning, oböjd predikativ i pluralis, norrländskt som och he/hä ?det? ? utifrån de utomspråkliga variablerna geografi, ålder och kön. Undersökningen har genomförts genom att lyssna på intervjuer av fyra informanter per ort från följande fem orter: Piteå i Norrbotten, Burträsk i Västerbotten, Sorsele i Lappland, Aspås i Jämtland och Anundsjö i Ångermanland. Materialet är inspelat för projektet SweDia 2000.Studien visar att norrländsk förmjukning finns på alla orter men används i huvudsak av äldre. I inlandet (Aspås och Sorsele) har man kategoriskt dialektvarianten medan man vid kusten växlar i sitt bruk.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare inom idrott och hälsa arbetar med kunskapskraven för slutet av årskurs nio. Detta arbete består av en tolkningsprocess och användandet av kunskapskraven, där innehållet ska förmedlas samt kommuniceras mellan lärare och elev. Vidare behandlar studien elevers uppfattningar om kunskapskraven.I samband med införandet av Lgr11 introducerades även nya kunskapskrav för elever i slutet av årskurs nio. En diskussion kring problematiken gällande kunskapskraven, vid införandet, bestod bland annat av dess innehåll samt tolkningsbarhet för en likvärdig bedömning. Studien har utgångspunkt i det hermeneutiska perspektivet samt läroplansteorin.

Studien har undersökt hur skolpersonal upplever och tillämpar anmälningsplikten vid misstanke om barn som far illa eller riskerar att fara illa. Studiens frågeställningar fokuserar på skolans rutiner, skolpersonalens upplevda möjligheter och begränsningar samt vad de upplever behöver förändras för att underlätta arbetet kring anmälningsplikten. Detta arbete har en hermeneutisk ansats baserad på en kvalitativ metod där fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra lärare i årskurs F-1. Resultatet av intervjuerna har analyserats med hjälp av ett etnometodologiskt perspektiv. Resultatet visar att skolorna inte hade någon handlingsplan dokumenterad för hur de ska gå till väga när ett barn är utsatt eller när en anmälan ska göras.

Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för några högskolestudentersalkoholvanor inom studentlivet. De frågeställningar som härmed fokuserades på blevhur studenterna såg på sin egen relation till alkohol? Hur studenterna upplevde denbakomliggande stressen i relation till sin alkoholkonsumtion? På vilket sättstudenternas alkoholvanor inverkade på olika socialisationsprocesser? På vilket sättstudenterna upplevde alkoholen som ett stimulansmedel? Metodologiskt användes ensemistrukturerad intervjuform som åtföljdes av en ram som fångade in olikahuvudteman. Urvalet bestod av åtta intervjupersoner i åldrarna 20-30 år, varav fyravar män och fyra var kvinnor. Intervjuerna varade mellan 20-30 minuter.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka didaktiska val lärare gör i undervisningen, samt hur läsförståelse uppfattas av lärare och elever i skolår 1-3.Uppsatsens metod är den kvalitativa forskningsintervjun som genomförts utifrån den semistrukturerade intervjuformen. Urvalet har skett utifrån skolor som påvisat goda resultat på Nationella provet i svenska i skolår 3 från år 2010. Fyra lärare och fyra elever har intervjuats.Det resultat som undersökningen visar är att lärarna ger uttryck för en omedvetenhet om hur läsförståelseundervisningen ska utformas. Flera av lärarna har svårt att skilja läsförståelsen från läsutvecklingen, vilket blir problematiskt när de ska göra sina didaktiska val för att uppnå syftet med läsförståelseundervisningen. Det visar sig i undersökningen att eleverna inte får lära sig hur de ska gå tillväga för att bättre förstå vad de läser, utan eleverna kommer själva fram till egna strategier som de kan använda sig av.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka fyra lärares erfarenheter av bedömningsfrågor, kopplade till betygssättning, i det nuvarande kunskaps- och målrelaterade betygssystemet. Mer specifikt fokuseras utgångspunkten om likvärdighet i den svenska skolans nuvarande betygssystem. .

Bakgrundochproblem:2005börjadeIFRStillämpassomkomattinnebäraredovisningtillverkligtvärdeförflerafastighetsföretag.Dettakomattpåverkadenfinansiellastrukturen.Detisinturgårattkopplatillfastighetsföretagensaffärsidéerochbestånd.DeaktuellaföretagenförstudienärAtriumLjungberg,Balder,CastellumochHufvudstaden.Syfte:Syftetärattsepåhurfyrafastighetsföretagutifråndenfinansiellastrukturenharutvecklatsövertid.Samtsepålikheterochskillnaderföretagenemellanmedavseendepåaffärsidéochvärdering.Avgränsningar:Studienharfokuseratpåårsredovisningarnaförrespektiveföretagmellanåren2005till2012samtrespektivehemsidor.Metod:Studienbyggerpåendokumentundersökningavfyraföretagsårsredovisningarmellanåren2005och2012.Dokumentundersökningenhargjortsutifrånfyrkantsmodellenochresultatetharanalyseratsutifrånvaldreferensramomredovisningsstandarderochkopplingtilltidigareforskninginomområdet.Resultatochslutsatser:Fyrafastighetsföretagsomutåtsettkanantaslika,noteradepåbörsenochmedtillgångarpåcirka30000Mkr,visadesigeftervårundersökningdrivaheltolikaverksamheter.Derasolikafastighetsbeståndharvarieratiundersökningsperioden.Allafyraföretagdrabbadeshårtavlågkonjunkturenmenvisadesighaolikasättattmotverkaden.Likheterocholikheterharidentifierats.Förslagtillfortsattforskning:IntressantattundersökahadevarithurenmotsvarandestudiehadesettuthosfastighetsföretagiettannatlandsomtillämparIFRSstandarderna..

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om erfarna lärare följer läroplanens intentioner om att använda sig av olika arbetssätt och arbetsformer för att främja elevernas kunskapsutveckling i matematik. För att nå detta syfte använde jag en etnografisk inspirerad fallstudie som vetenskaplig metod. De datainsamlingsmetoder som har använts är observationer och intervjuer med fyra erfarna lärare från två skolor.Resultatet visade att lärarnas undervisning innehöll en rad gemensamma nämnare. De betonade alla en undervisning som innebär gemensamma genomgångar, repetition av kunskaper, sifferträning, utantillinlärning och gemensamma samtal i matematik i helklass och i mindre grupper. Lärarna var överens om att ordning och reda i klassrummet var viktigt för elevens inlärning. Möbleringen i klassrummen var liknande i klassrummen.

Syftet med denna studie är att undersöka lärarens arbete med lärplattor i förskolan. Studien har tre frågeställningar; 1) Hur beskriver förskollärarna sin syn på lärplattan som pedagogiskt verktyg? 2) Hur beskriver förskollärarna sitt arbete med lärplattan? 3) Hur beskriver förskollärarna lärplattans tillgänglighet för alla barn? Studien genomfördes på en förskola i Mellansverige. Intervjuer med fyra förskollärare genomfördes. Intervjuerna utfördes med en semistrukturerad design; en intervjuform där det finns goda möjligheter anpassa intervjun efter respondenten.

Svordomar och lånord är vanligt förekommande i kommunikationssituationen kring datorspelande. Syftet med studien är att undersöka dessa och identifiera deras funktion, samt hur kommunikationen påverkas av att handla om både datorspelsvärlden och världen utanför.Analysmetoden bygger på kategorier som utarbetats av tidigare språkforskare. Materialet utgörs av transkriberade inspelningar av fyra grupper datorspelande ungdomar. Resultatet visar ett flitigt användande av både svordomar och lånord.De lånord som är specifika för spelen visade sig vara relaterade till strategi och unika företeelser för respektive spel. Det faktum att datorspelsvärlden och verkligheten krockar resulterade i ett intressant användande av personliga pronomen samt samtalsämnesväxling som influeras av världen utanför datorspelet.

Syfte: Syftet med denna studie är att jämföra fyra olika företag inom projektlednings- och byggbranschen som har expanderat eller håller på att expandera. Vi har undersökt de utmaningar och problem som uppkommer och tagit fasta på två av dem, hur organisationen bör struktureras samt ledarskapet.Metod: Vår studie är av kvalitativ form och baseras på teori i form av litteratur, akademiska tidskrifter och intervjuer. Vi har använt oss av ostrukturerade intervjuer med fyra respondenter från fyra olika företag.Resultat & slutsats: Slutsatsen är att problemen som uppkommer kan lösas på olika sätt eftersom alla yra företag är framgångsrika men vissa saker kan göras bättre än andra.. Ledarens roll samt hur organisationen är uppbyggd är en viktig del i om företaget skall ha en framgångsrik och effektiv expansion eller inte.Förslag till fortsatt forskning: Då vi bara undersökt hur det ser ut i projekt- och byggledningsbranschen samt hur det ser ut från personer i ledande befattningar är våra förslag till vidare studier att intervjua anställda i företagen för att få deras bild av expansion. Hur det ser ut ur deras synvinkel och vilka utmaningar de uppfattar som de främsta.Uppsatsens bidrag: Denna studie kan användas av företag som är i början av expansionsfasen eller som har funderingar på att expandera.

Denna uppsats undersöker hur kvinnans samhällsroll framställdes under valet 1921. Syftet är även att studera hur Dagens Nyheter framställde uppfattningen om vad som var kvinnligt och vad som var manligt i förhållande till den kvinnliga rösträtten. Ur tre olika utgåvor av Dagens Nyheter har fyra artiklar valts ut att analysera. Alla dessa fyra artiklar är publicerade på första sidorna av tidningarna och tre utav de fyra artiklarna innehåller bilder samt illustrationer. Med hjälp av en textanalys samt en mindre semiotisk analys och verktygen denotation och konnotation har varje artikel analyserats.

Titel: Fem myror är fler än fyra elefanterFörfattare: Lina Hultén och Yanni UmelandHandledare: Annika BergströmExaminator: Oscar WestlundUtbildning: Göteborgs UniversitetInstitutionen för journalistik ochmasskommunikationKurs: Examensarbete i Medie- ochkommunikationsvetenskap 15hpTermin: Höstterminen 2008Sidantal: 48 sidorUppdragsgivare: DagspresskollegietSyfte: Syftet med studien är att beskriva hurdagspressen förhåller sig till bloggar inyhetsrapporteringen.Metod och material: Kvalitativ innehållsanalys av 122 tidningsartiklar och 34 bloggar. Materialet har analyserats med hjälp av ECA-modellen och tematiska frågescheman som utifrån denna utformats.Huvudresultat: Undersökningen beskriver hur dagspressen förhåller sig till bloggar i fråga omnyhetsrapporteringen kring FRA-debatten.Resultatet visar att dagspressen oftaomskriver bloggen som fenomen samt hurtidningar frekvent använder bloggen somkälla både för att hämta citat, för att skapadebatt och till en viss del för att hämta fakta.De bloggare som ges utrymme i dagspressenär framförallt elitpersoner och en blogg somförekommer i stor utsträckning ärPolitikerbloggen som ägs av TV4..

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers perspektiv på barns bildskapande i förskolan och om bildskapande används som ett medvetet redskap för barns utveckling. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger som arbetar i fyra olika förskolor, varav en är inspirerad av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att bildskapande används som ett medvetet redskap både som ett lärande i ett annat ämne och som ett estetiskt mål. Vidare visar resultatet att bildskapande är viktigt för barns utveckling, däremot finns det olika tolkningar hos pedagogerna vad gäller fritt skapande och mallanvändning.