Arbetets syfte a?r att underso?ka den kreativa processen i att skriva la?tar utifra?n givna fo?rutsa?ttningar.Bakgrunden till detta a?r att jag under min tid pa? studiomusikerprogrammet har intresserat mig mer och mer fo?r la?tskrivande och musikproduktion. Jag har utvecklat en fascination fo?r kommersiell hitmusik och hur den skapas. Jag ville da?rfo?r underso?ka hur jag kunde utveckla mitt eget skapande genom att ge mig sja?lv vissa begra?nsningar och mallar.Den metod jag anva?nt a?r att arbeta enligt fyra olika tillva?gaga?ngssa?tt da?r la?tarna ska skrivas med olika syften och/eller med olika utga?ngsla?gen och fo?rutsa?ttningar.Arbetets konstna?rliga del presenteras i en inspelning av var och en av dessa fyra la?tar da?r kompositionen ska sta? i centrum.

I den här uppsatsen undersöks fyra vårdtexter om den gynekologiska sjukdomen vestibulit. Studienutgår ifrån teorier om läsbarhet, kritisk diskursanalys samt från queerteori, och undersöker fyrahuvudsakliga frågor: hur läsbara texterna är, vem eller vilka de riktar sig till, hur läsaren tilltalas itexterna, samt huruvida texterna reproducerar normer om kön och/eller sexualitet. Jag använder migav Hellspongs och Ledins modell för brukstextanalys samt LIX-testet för att göra analysen. Resultaten visar att texterna är relativt läsbara, men något abstrakta då det inte alltid är självklartvem de riktar sig till eller vem den tänkta läsaren är. Tre av fyra texter reproducerar normen om detbinära könssystemet, framför allt genom att anta att alla personer som har slidor är kvinnor.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka hur sändares kommunikation av återkoppling till mottagare upplevdes av sändare respektive mottagare. Undersökningsgruppen bestod av åtta deltagare tillhörande två undergrupper, fyra sändare och fyra mottagare där varje sändare hade en arbetsmässig koppling till en av mottagarna. Fokus låg på deltagarnas subjektiva upplevelser av återkopplingssituationer i arbetet och utgick från tre teoretiska teman; kanal, innehåll och tydlighet. Det insamlade materialet analyserades genom en hybrid av deduktiv och induktiv tematisk analys. Resultatet visade att både sändare och mottagare av återkopplingen upplevde den fysiskt närvarande kanalen som den starkaste, effektivaste och mest förekommande.

Introduktion: Patienter i livets slutskede påträffas överallt i vården, det är sjuksköterskans uppgift att se till att patientens sista tid i livets blir så bra som möjligt. Vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient kan medföra att de känner en gemenskap och uppskattning för varandra. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient i livets slutskede ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Denna litteraturstudie har utgått från Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Litteratursökningen gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO.

Det är en kvalitativ studie om unga utländska kvinnor i åldern mellan 19 och 25 år som har fått avvisningsbeslut och lever gömda i Sverige idag.Syftet med studien är att få större kunskap om och hur det är att tvingas leva ett liv under jorden för en ung kvinna och vilka konsekvenser det medför. Det finns ett fåtal tidigare studier om gömda människors upplevelser av sin tillvaro, samt hur de hanterar detta. Syftet är att belysa hur unga gömda kvinnornas livssituation påverkas utifrån de villkor de tvingas leva under. Detta har jag gjort genom att besvara följande frågeställningar:- Hur upplever de unga gömda kvinnor som lever under jorden sin livssituation? - Vilka strategier utvecklar de för att kunna hantera situationen som gömd?- Hur påverkas de unga gömda kvinnor av de villkor de tvingas att leva under?- Vilka konsekvenser medför deras liv som gömd för deras identitetsupplevelse?Insamlande av data har skett genom fyra semistrukturerade livsvärldsintervjuer med fyra unga gömda kvinnor .

På ett producerande företag som Kappa Kraftliner är det viktigaste att hålla maskinerna gående. Alltså att hela tiden producera kraftliner. För att minimera driftbortfall är det nödvändigt att diagnostisera maskinparken. För att få veta i vilken kondition maskinerna befinner sig. Denna diagnostisering görs bland annat med vibrationsmätning.

Magisteruppsats i svenska språket, 15 hpSV2140, VT 2013Handledare: Elisabet Engdahl.

Syfte och frågeställningarVårt syfte har varit att undersöka idrottslärares uppfattning om vad som kännetecknar kompetens hos lärare i ämnet idrott och hälsa. Vidare har syftet varit att jämföra dessa lärares uppfattning med en lärarstudie genomförd innan Lpo 94 implementerades. Detta har gjorts med utgångspunkt från en tidigare genomförd studie av Claes Annerstedt. Våra frågeställningar är formulerade enligt nedan: Vad kännetecknar lärares kompetens i ämnet idrott och hälsa och utgår de från läroplanens (Lpo 94) framskrivna intentioner? Vilka personliga egenskaper, erfarenheter och utbildningar framträder som viktiga för en kompetent lärare? Är Annerstedts kategorier giltiga även för vår studie, genomförd 16 år senare?MetodUndersökningen är genomförd med halvstrukturerade intervjuer grundad på den fenomenografiska ansatsen som Annerstedt använde sig av, vilket betyder att vi gjort en empiriskt grundad beskrivning av intervjuobjektens uppfattning om vari idrottslärarkompetens består.

Det nya samhällets arbetsliv kännetecknas av krav på flexibilitet på organisationer och individer. Syftet med uppsatsen är att beskriva på vilka kriterier utöver formella meriter sökande får medlemskap i en arbetsorganisation. Utgångspunkten i teorin är en beskrivning av förändringen mot ett allt mer flexibelt arbetsliv där individer så väl som organisationer ställs inför nya krav. Därefter beskrivs medlemskap i organisationer utifrån fyra kännetecken; tillhörighet, tillgång till resurser, utbytbarhet, samt utövande av kontroll. Empirin samlades in med kvalitativ metod genom intervjuer med arbetsgivarrepresentanter från fyra organisationer.

Syftet med arbetet är att undersöka hur föräldrar uppfattar förskolans information och undervisning i ämnet matematik. Utifrån detta ställde vi oss följande frågor: vilken förståelse föräldrarna har för det arbetsätt förskolan har i ämnet matematik, samt hur förskolan tydliggör målen i matematik kopplat till verksamheten i den information som ges till föräldrarna. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer av åtta föräldrar och fyra lärare från fyra olika förskolor.Resultatet av undersökningen visar att föräldrarna har en förståelse för det arbete som förskolorna bedriver i ämnet matematik. Däremot framkom att föräldrarna inte ansåg att den information som ges är tillräckligt tydlig. En viktig slutsats vi drar utifrån resultatet av undersökningen är, att om föräldrar ska få en ökad förståelse för den verksamhet som bedrivs krävs det engagerade och tydliga lärare som tar sig tid i de dagliga mötena att beskriva och koppla samman arbetet med läroplansmålen..

Syftet med detta arbete är att undersöka vilken progression som sker med elevernas kunskap inom fyra delområden i biologi. Progressionen har undersökts från årskurs nio till avslutade kurser i naturkunskap på gymnasiet. Studien har genomförts med hjälp av enkäter där eleverna har fått besvara öppna frågor kring fotosyntes, växthuseffekt, matspjälkning och genetik. Svaren kategoriserades utifrån tidigare forskning. Resultatet pekar mot en marginell progression i frågorna kring fotosyntes, växthuseffekt och genetik samt en stagnation kring frågan om matspjälkning.

Syftet med vår undersökning var att undersöka om extrem-/äventyrssport hade en plats i kursen idrott och hälsa A. Vi valde att skicka ut förfrågningar till 20 skolor i Malmö och grannkommunerna, av dessa fick vi svar från tio och endast fyra ville delta i undersökningen. Detta gjorde att vår undersökning omfattar fyra intervjuer med utbildade idrottslärare på fyra olika gymnasieskolor i sydvästra Skåne. I vårt resultat kom vi fram till att tre av lärarna hade extrem-/äventyrssport vid ca fem lektionstillfällen per termin, och en hade inga lektioner alls med denna typ av aktivitet. Det var många faktorer som spelade in när lärarna beskrev varför de inte hade så många lektionstillfällen med anknytning till extrem-/äventyrssport bland annat tid, resurser, skaderisk, engagemang och förutsättningar i närmiljön. Alla lärare vi intervjuade hade en positiv inställning till extrem-/äventyrssport i skolundervisningen och skulle gärna vilja få in fler lektioner med denna form av aktivitet, eftersom det hjälper att stärka elevers självkänsla, ger en allsidig träning och är ett bra verktyg för teambildning. Tre av dem såg det som väldigt viktigt att idrottsundervisningen i skolan följde med i utvecklingen, anammade de nya aktiviteter som ungdomar sysslar med utanför skolan och att extrem-/äventyrssport hade blivit ett stort fenomen i samhället.

Syftet med denna uppsats är att studera vad elever uppfattar av utomhuspedagogik sett utifrån lärarens syn på utomhuspedagogik och hur denna tillämpas. Uppsatsen bygger på en elev-enkät till elever från åk 1 till åk 5 och fyra strukturerade intervjuer med lärare från samma skola som eleverna.Fyra intervjupersoner har svarat på frågor som handlar om utomhuspedagogiken och hur den tillämpas. Enkätens frågor handlade om hur eleverna upplever utomhuspedagogiken.Resultatet blev att elevernas och lärarnas svar överstämmer väl sinsemellan samt med teorin. Uppsatsen visar att de flesta elever samt intervjuade lärare tycker att det är bra att arbeta med utomhuspedagogik och att det är en tillgång för alla att skolan har olika sätt att lära ut. Utom-huspedagogiken hjälper eleverna fram till kunskap från teori till praktik och sammankopplar delarna till en helhet..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka lärares och rektors uppfattningar om att låta elever delta i planering av undervisning. Samt att diskutera vad det kan bero på att målet med att göra elever delaktiga i planering av undervisning inte uppfylls i enlighet med skolans styrdokument. Min förhoppning är att mitt arbete ska kunna fungera som underlag för vidare diskussioner inom skolan i syfte att göra eleverna mer delaktiga.   Metoden jag använt mig av är en kvalitativ metod där jag genomfört intervjuer med fyra lärare och en rektor på en och samma skola.    I mitt examensarbete kommer jag fram till att det beror främst på fyra orsaker, brist på diskussion om begreppen delaktighet och inflytande, brist på diskussion gällande begreppen demokrati och makt, att skolans kunskaps- och demokratiuppdrag hanteras fristående från varandra och att det beror på lärares och rektors egna inställningar, uppfattningar och kompetens..

Syftet med vår studie är att undersöka pedagogers uppfattningar kring flerspråkighet. De frågeställningar som vi utgått från är följande: Hur uppfattar pedagoger att de förhåller sig till flerspråkighet och hur uppfattar pedagoger att de stödjer flerspråkiga barns språkutveckling? Vi genomförde en kvalitativ undersökning i form av intervjuer där totalt fyra pedagoger intervjuades. I undersökningen har vi en fenomenografisk ansats, vilket innebär att vi inte letat beskrivningar av hur någonting är, utan hur det uppfattas. Resultatet visar att pedagoger har svårigheter med att definiera begreppet flerspråkighet och ser det som ett samlingsnamn till flera olika begrepp.