Jeppsson, M (2008) Fyra personliga assistenters uppfattning av sina arbetsförhållanden- utbildning, stöd och en bra chef.C-uppsats, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Högskolan i Gävle. Personlig assistent är ett yrke som funnits sedan 1994 och sedan dess har de personliga assistenterna blivit fler för varje år. Det är ett yrke där personliga egenskaper bedöms viktigare än utbildning. Syftet med den här studien var att undersöka på vilket sätt lärandeprocesser uppfattas påverka personliga assistenters uppfattning om arbetsförhållandena. Undersökningen har inspirerats av en fenomenografisk ansats och intervjuer har använts för insamlandet av data. Intervjuerna har lyssnats på ett antal gånger och därefter transkriberats för att analyseras.

Syftet med detta arbete var att undersöka om och hur elever påverkas av deras lärares historiesyn och historiemedvetande. Jag intervjuat fyra lärare och fyra av varje lärares elever. Min undersökning visar att eleverna har ett historiemedvetande och historiesyn. Det var intressant att prata med elever och lärare och jag har lärt mig en hel del om elevers mottagande av historieförmedlingen och lärarnas vision om att förmedla historia. Undersökningen visar att eleverna inte bara påverkas av sina lärare.

Studien behandlade lärobokens påverkan på elevernas matematikrelaterade uppfattningar. Den empiriska undersökningen genomfördes med kvalitativa halvstrukturerade intervjuer av fyra elever som intervjuades vid två tillfällen, dels år 2004 och dels år 2006. Eleverna gick i år fyra vid första intervjutillfället och i år sex vid andra intervjutillfället. Resultaten ifrån den empiriska studien visade att läroboken inte har förändrat elevernas uppfattning till ämnet matematik. Däremot har läromedlet en stark ställning i matematikundervisningen.

I denna uppsats har språket i radioprogrammet Klartext jämförts med språket i radioprogrammet Dagens Eko kvart i fyra. Syftet med detta var att undersöka vad i språket som gör Klartext enklare. Undersökningen grundades främst på den lexikogrammatiska modellen (Hellspong & Ledin 1997:65-80). Resultatet av undersökningen visade att de två jämförda programmens språk skiljde sig åt på flera olika sätt, bland annat använde Klartext sig av enklare och kortare ord, kortare meningar, fastare meningsbyggnad och sammanlagt 35 % färre tecken än vad Dagens Eko kvart i fyra gjorde..

Syftet med denna studie har varit att titta på hur lärarens ledarskap påverkar elevernas lärandeprocess i klassrumsmiljön där vi lagt speciellt fokus på självförtroende. Utifrån detta syfte har vi tittat på litteratur kring olika ledarskapsformer, ledarstilar samt självförtroende. Vi har även tittat på det sociokulturella lärandeperspektivet där vi redogjort för olika infallsvinklar på begreppet sociokulturellt lärande. Vi har undersökt detta genom att använda oss av fyra intervjuer med lärare, fyra observationer av de intervjuade lärarna och deras elever i klassrummet och fyra gruppintervjuer i årskurserna 4-6 i en medelstor stad i norra Sverige. Med hjälp av dessa undersökningsformer har vi fått fram information kring hur olika former av ledarskap påverkar eleverna samt vilka ledarstilar som hjälper till att utveckla elevernas självförtroende i positiv bemärkelse.

En av de stora upptäckterna i livet är att lära sig läsa, men det är en ännu större upptäckt att förstå det lästa, det vill säga att läsa för att lära. Dessvärre visar de senaste internationella läsundersökningarna, bland annat Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS), att läsförståelsen hos svenska elever har försämrats. Därför är syftet med vår studie att reda ut hur fyra lärare i åk 4-6 arbetar för att utveckla sina elevers läsförståelse. Vår teoretiska utgångspunkt är bland annat det sociokulturella perspektivet. För att kunna genomföra studien använde vi oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer.

AbstractSyftet med uppsatsen är att undersöka vilken eller vilka orsaker till det första korståget som olika nutida författare framställer som de mest centrala samt att fundera över varför de olika författarna skiljer sig åt. De ta görs genom en litteraturstudie där fyra nutida författare används. Dessa författare är Christopher Tyerman, Andrew Wheatcroft, Dick Harrison och Sören Wibeck. Varje författare presenteras separat och de orsaker som han lägger fram som de mest centrala beskriv. Resultatet av denna uppsats visar att de orsaker som olika författare tar upp som de mest centrala bakom det först korståget skiljer sig åt beroende på hur författaren inriktat sin bok.

Underso?kningen a?mnade besvara hur bilder pa? va?lka?nda platser pa?verkas av stereotypisk musik fra?n andra la?nder. Musikhistoria fo?r de utvalda la?nderna och relaterad forskning ansa?gs som relevant bakgrund till arbetet.Stereotypisk musik fo?r fyra la?nder valdes ut och skapade tillsammans med bildmaterial fra?n fyra storsta?der 12 videoklipp. Tre niva?er av olika ma?ngd landma?rken med fyra videoklipp i varje niva?.

Det musikaliska samhället är idag inne i en ny era där helt nya förutsättningar råder. Skivbolagen kämpar sig fram och musiker har börjat ta sin musik i egna händer. Men hur tar man då sin musik och skapandet av den i egna händer? Hur svårt är det egentligen att producera själv utan professionell hjälp och professionella verktyg?Detta ville jag testa. Jag skrev, spelade in och mixade fyra egna låtar med de redskap jag hade tillgång till hemma.

Elin Wickman och Jennie Gyllin Milstam (2011), Fri lek ? ett uttryck ?inom branschen?? Fyra pedagoger om fri lek i förskolan. Lärarutbildningen, Malmö Högskola Syftet med studien är att analysera samt försöka förstå och reda ut fyra pedagogers syn på den fria leken i förskolan. Frågeställningarna som studien utgår ifrån är: Vilken syn har fyra pedagoger på den fria leken i förskolan? Finns det möjligheter respektive hinder med den fria leken? Finns det likheter och skillnader på pedagogers syn på fri lek? Metoden innefattar individuella ostrukturerade intervjuer.

SammanfattningSyftet med den här uppsatsen är att bidra med kunskap om pedagogers erfarenheter av att arbeta för att öka elevers sociala kompetens, de olika hinder och möjligheter pedagogerna kan uppleva, då de blir erbjudna att arbeta utifrån en metod som de fått kompetensutbildning inom. Undersökningen är gjord med kvalitativa intervjuer av fyra pedagoger. I resultatet framgår att pedagogernas arbete för att främja elevers sociala kompetens genomsyrar hela verksamheten, de arbetar inte endast under någon lektion i veckan med social kompetens. Resultatet visar att pedagogerna inte arbetar utifrån en viss metod, utan använder sig av många olika material, trots att alla fyra pedagoger nyligen fått kompetensutbildning inom en viss metod. Det framkom att endast en av de fyra pedagogerna berättade om nya upplevelser av hur man kan arbeta för att öka elevers sociala kompetens, genom deras kompetensutbildning inom en metod.

SammandragSyftet med uppsatsen är att studera vilken syn fyra lärare, verksamma inom olika skolområden, i och utanför Sverige har kring kulturarv och kulturell identitet i ett internationaliserat samhälle. Mina frågeställningar riktar sig till gymnasielärare som är inbegripna i distansutbildning i utlandet på ett eller annat sätt och behandlar frågorna: vad innefattar det kulturarvsbegrepp som står omnämnt i Lpf 94? Påverkas det skönlitterära kulturarv som förmedlas till utlandsstuderande distanselever av den utländska kontext eleverna befinner sig i samt hur stärker fyra lärare i och utanför Sverige elevers kulturella identitet i svenska skolan?Utifrån en enkätundersökning med de fyra lärarna visar det sig att kulturarvet är ett mångtydigt begrepp som kan innefatta allt från estetiska konstarter till en mer antropologisk syn där kultur är allt vi gör och tänker. Det skönlitterära kulturarv som de fyra lärarna presenterar är nationellt/traditionellt och nationellt/samtidsbundet. Lärarna har olika uppfattningar om huruvida hänsyn skall tas till den utländska kontext som svenska elever som studerar på distans i utlandet befinner sig i, men i praktiken är den internationaliserade skolmiljön främst märkbar i svenska skolan i utlandet.

Syftet med arbetet är att undersöka och belysa lärarens arbete för att nå eleverna i sin undervisning. Frågeställningarna är: Hur kan lärare skapa lektioner som innefattar elevers lärandebehov? Hur kan lärare se elevers lärandebehov i lektionssammanhang? Lena Boström har fyra olika lärstilar som tillsammans med Howard Gardners nio intelligenser och Roger Säljös teorier om lärande i ett sociokulturellt perspektiv utgör kärnan av uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Undersökningen sker genom videoinspelning av fyra lektioner, varav två är musiklektioner och två är matematiklektioner, dessa fyra lektioner beskrivs i korthet och analyseras. I empirin förekommer även samtal med de filmade lärarna där deras syn på dagens forskning inom lärande och didaktik diskuteras.

Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till musik samt hur de ser på sin egen musikalitet. Utifrån syftet formulerades fem frågeställningar som berör hur musiken används i förskolan, vilken relation pedagogerna har till musik, hur de ser på musikalitet och musikens betydelse för barnen samt musikens roll i yrkesutbildningen. Metoden för studien var kvalitativa intervjuer i form av samtalsintervju med en intervjuguide där totalt fyra pedagoger från två förskolor intervjuades. De var alla kvinnor med 19 till 37 verksamma år inom förskolan.Resultatet visar att tre av fyra pedagoger använder musik medvetet i det dagliga arbetet på förskolan och känner sig säkra i sin musikaliska roll. Synen på musikalitet skiljde sig åt med två olika uppfattningar.

Sammanfattning saknas..