Syfte: Att undersöka huruvida patienterna upplever det postoperativa förloppet avseende smärta i hals, heshet, smärta vid sväljning samt generellt obehag beroende på om endotrakealtub (ETT) eller i-gel supraglottic airway device (SAD) använts i samband med generell anestesi vid elektiv kirurgi.Metod: I denna kvantitativa tvärsnittsstudie samlades informationen in på formulär. Parametrarna skattades av patienterna med hjälp av visuell analog skala (VAS). 60 patienter tillfrågades konsekutivt till studien och 13 föll bort vilket resulterade i 47 patienter som fullföljde studien.Resultat: Gällande graden av smärta i hals, heshet, sväljsvårigheter och allmänt obehag postoperativt så skattade sammanlagt sju deltagare i grupperna med ETT och i-gel ett VAS värde över 3. Patienter som haft ETT upplevde signifikant mer heshet, och sväljsvårigheter än patienter som haft i-gel.Slutsats: Denna studie visar att patienter som får ETT eller i-gel skattar sina besvär avseende smärta i hals, heshet, sväljsvårigheter och allmänt obehag i en låg frekvens. Dessutom påvisas att majoriteten av de som skattar besvär gör detta i de lägre segmenten av VAS skalan..

Det har visat sig att fysisk aktivitet ökar livskvaliteten och påverkar kroppens mekanismer positivt hos ungdomar. Det har konstaterats att flickor som regelbundet är fysiskt aktiva har en mer normal inställning till sin kroppsform än de som inte är regelbundet aktiva. Syfte: Studiens syfte var att undersöka om det finns en skillnad i kroppsbilden hos gymnasieelever som tränar respektive inte tränar, samt att undersöka om det finns en skillnad i kroppsbild beroende på träningsgrad i grupperna kvinnliga respektive manliga elever samt hos elever som läser yrkesinriktat respektive teoretiskt program. Metod: Försökspersonerna bestod av 120 artonåriga gymnasieelever som läste teoretiskt eller yrkesinriktat program. De instrument som användes var enkäterna IPAQ och BESAA.

Syftet med vårt arbete var att jämföra boksamtal i undervisningen i svenska och svenska som andraspråk. Detta innebar att vi undersökte skillnader och likheter mellan lärarnas arbetssätt under boksamtalen i de olika grupperingarna, samt likheter och skillnader i de olika elevgruppernas språkliga kompetens, metaspråkliga medvetenhet och deras förmåga till interaktion. För att uppnå vårt syfte och besvara våra frågeställningar utförde vi elev- och lärarobservationer samt elev- och lärarintervjuer. Resultatet från undersökningen gällande elevernas interaktionsförmåga visade på stora likheter mellan de olika grupperna, medan de största skillnaderna förelåg inom språklig kompetens och metaspråklig medvetenhet. När det gällde likheter i arbetssättet var dessa litteraturval och att lärarna utgick från elevernas personliga läsupplevelser samt att de försökte tillvarata elevernas tankar och åsikter.

Den här uppsatsen har genomförts i samarbete med Zinkgruvan Mining AB. Gruvantillhör Lundin Mining Corporation som är en snabbväxande zinkkoncern. Företaget satsarmycket på säkerhet som resulterade i att Zinkgruvan hade en bra arbetsskadeutvecklingt.o.m. 2004 som var det bästa året någonsin. Men tyvärr 2005 bröts fallande tendens ocharbetsskadorna steg två år i rad och har fördubblats i slutet av 2006 jämfört med 2004.

Syftet med vår uppsats var att undersöka om medarbetarna på Kappa Kraftliner i Piteå är tillfredställda med att arbeta i målstyrda grupper samt undersöka hur arbetet och arbetsförhållanden i målstyrda grupper kan tänkas påverka motivationen och arbetstillfredsställelsen. Att arbeta i en målstyrd grupp innebär att gruppen styrs av mål och en förändring av arbetsorganisationen till målstyrda grupper innebär generellt en förändrad företagskultur där medarbetarna är mer involverade i verksamheten och tar ett större ansvar. Vår kvalitativa studie av Kappa Kraftliner genomfördes med hjälp av intervjuer med representanter från företaget. Medarbetarna fick i sin tur möjlighet att ge sin bild av arbetet i de målstyrda grupperna i en enkätundersökning. Vi fann att de faktorer som medarbetarna är mest tillfredställda med är sammanhållningen i gruppen och relationerna till arbetskamraterna.

Syftet med vår uppsats var att undersöka om medarbetarna på Kappa Kraftliner i Piteå är tillfredställda med att arbeta i målstyrda grupper samt undersöka hur arbetet och arbetsförhållanden i målstyrda grupper kan tänkas påverka motivationen och arbetstillfredsställelsen. Att arbeta i en målstyrd grupp innebär att gruppen styrs av mål och en förändring av arbetsorganisationen till målstyrda grupper innebär generellt en förändrad företagskultur där medarbetarna är mer involverade i verksamheten och tar ett större ansvar. Vår kvalitativa studie av Kappa Kraftliner genomfördes med hjälp av intervjuer med representanter från företaget. Medarbetarna fick i sin tur möjlighet att ge sin bild av arbetet i de målstyrda grupperna i en enkätundersökning. Vi fann att de faktorer som medarbetarna är mest tillfredställda med är sammanhållningen i gruppen och relationerna till arbetskamraterna.

I denna studie analyseras interaktionen mellan några elever i grupparbete samt instruktionens betydelse för formandet av dess villkor. Forskningsfrågorna belyser hur eleverna med hjälp av tal, gester och blickar interagerar med varandra, vilka mönster av kommunikation interaktionen visar, instruktionens betydelse och aspekter på komplexa faktorer som omger grupparbete som arbetsform. Två grupparbeten observeras med hjälp av videoinspelning som delvis kompletteras med ljudinspelning för att erhålla ett tillförlitligare analysmaterial. Grupperna består av fem år 1 elever vardera. Resultatet visar på att den information som läraren ger i förväg får betydelse för hur eleverna interagerar.

Gräsö är en ö utanför Upplandskusten i norra Roslagen. Här har länsstyrelsen i Uppsalalän fattat beslut om att göra ett marint naturreservat utanför öns östkust, för att bland annat bevara de grunda havsvikarna. Detta väcker starka känslor och upplevelser hos de fastboende på ön. Vissa är för bildandet av reservatet medan andra är emot det. Uppsatsen har tagit form med hjälp av de grupper av informanter som finns representerade.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur olika typer av känslomässigpriming påverkar bedömningen av neutrala ansikten. I studien undersöks också hurpersonlighetsegenskapen neuroticism påverkar denna bedömning, både enskilt och ikombination med känslomässig priming. 82 försökspersoner deltog i undersökningen.Primingen sker i form av emotionella ord som är positiva, negativ eller neutrala.Tidigare studier har visat att neuroticism favoriserar negativa affekter, och hypoteseni studien var att den negativa primingen ska ha större effekt på individer som liggerhögt på skalan som mäter neuroticism än på de som ligger lågt på skalan. Resultatenav denna studie visade inga signifikanta huvudeffekter av vare sig priming ellerneuroticism, även signifikanta interaktionseffekt mellan dessa faktorer uteblev. Enförklaring till uteblivna resultat kan vara att neuroticism grupperna inte skilde sigmarkant från varandra på just denna variabel och därför inte heller uppvisade någraskillnader i bedömningen av ansikten.

Sjuksköterskor ifrågasätter ibland sin närvaro under ronden och för motivation krävs förståelse för yrkesrollens betydelse. Trots rondens potential för vårdutveckling saknar den erkännande som ett viktigt forskningsområde. Syftet var att studera ronden som företeelse på sjukhus. En litteraturstudie grundad på 13 artiklar utfördes. Resultatet belyser att ronden skedde på rutin, aldrig ställdes in samt innehade främst tre funktioner: planering och utvärdering av patientvården, en pedagogisk funktion samt en samordnande funktion.

Barnhälsovården i Sverige ska vara en resurs för alla familjer med barn upp till skolåldern. Syftet med studien var att undersöka hur adoptivföräldrar respektive biologiska föräldrar upplevde kontakten med barnhälsovården, vilka förväntningar de hade på barnhälsovården samt vilka olika insatser de blivit erbjudna. Dessutom undersöktes om föräldragrupperna hade olika behov när det gällde kontakten med barnhälsovården och hur de upplevde att deras behov uppfyllts. Studien är av kvalitativ design och intervjuer har genomförts både individuellt och i grupp med biologiska föräldrar och adoptivföräldrar.Resultatet visar att adoptivföräldrar förväntade sig och erbjöds färre insatser från barnhälsovården än biologiska föräldrar. En stor skillnad mellan grupperna var hur snart de träffade distriktssköterskan efter hemkomst med sitt barn, och hur ofta de besökte barnavårdscentralen.

Ända sedan parallellskolsystemet ersattes av en gemensam grundskola har det funnits ett behov av differentiering, det vill säga att undervisning och material utformas för att möta elevers olikheter och tillgodose deras olika förutsättningar för lärande. En form av differentiering som är vida omdiskuterat i dagens skola är nivågruppering. Vi har gjort en komparativ enkätundersökning med syftet att fånga elevers inställning till nivågruppering som studieform samt om deras uppfattning skiljer sig åt mellan de olika nivågrupperna. Vi har även undersökt om eleverna tror att deras kunskapsutveckling påverkas av nivågrupperingen samt om eleverna är intresserade av nivågruppering i andra ämnen än matematik. Undersökningen har gjorts på en skola i centrala Malmö där elever från årskurs 9 har deltagit i studien och där eleverna på skolan är nivågrupperade i matematik. Våra resultat och nivågruppering som begrepp har tolkats utifrån Vygotskijs teori om den närmsta utvecklingszonen och ur ett sociokulturellt perspektiv. Av resultaten framkommer det att mer än 85 procent av eleverna på skolan är positiva till nivågruppering utan några större skillnader mellan grupperna. De främsta orsakerna till att eleverna är positiva är att de delas in i mindre grupper, där de får mer individuell tid med läraren, samt att undervisningen anpassas efter elevernas kunskapsnivå.

Examensarbetet behandlar föräldrarnas dilemma vid eventuell läxhjälp i matematik.Syftet är att undersöka problematiken kring etniska minoritetselevers läxhjälp dåföräldrarna räknar på ett annorlunda sätt än barnen lär sig i skolan. Samtidigt vill jagockså jämföra etniska minoritetsföräldrars sätt att räkna med hur etniskamajoritetsföräldrar löser matematiska problem. Undersökningen grundades påfrågeställningarna som behandlar elevers, föräldrars och lärares tankar om läxhjälpberoende på om föräldrarna räknar på samma sätt som sina barn eller om de räknarannorlunda. För att kunna belysa problematiken använde jag mig av litteratur sombehandlar de olika räknesätt som finns världen över och i Sverige samt Läroplanenskriterier om samarbete och trygghet. Metoden jag har använt mig av var en kvalitativundersökningsmetod som byggdes på tre olika moment, uppgifter (test), enkät medöppna frågor samt semistrukturerade intervjuer.

Det har genom åren förts en diskussion om RAD och andra snabba utvecklingsmetoder. Det här arbetet handlar det om att utveckla IS med hjälp av RAD-verktyg. Utveckling kommer att göras av olika personer med varierande IT-erfarenheter. Genom att låta personerna vara med i observationen finns det en möjlighet att se vilka som klarar av att utveckla ett IS liknande scenariot som används i studien.Ett scenario har utvecklats och verifierats med hjälp av en IT-forskare på Högskolan i Skövde, att det är ett rimligt scenario. Vidare har det i sin tur används som underlag till intervjuer för att verifiera ifall det är ett troligt och rimligt scenario som har en verklighetsanknytning.

Med anledning av att allt färre elever väljer språk som tillval på gymnasiet så är syftet med detta examensarbete att ta reda på vad som påverkar gymnasieelever att välja, respektive välja bort, språk som tillval. Det jag främst vill undersöka är ifall det finns skillnader i motivation, attityder och nöjdhet/missnöje med undervisningen mellan de som har valt språk och de som har valt bort språk som tillval. Vidare syftar undersökningen till att ta reda på vilka förbättringar både elever och lärare tycker vore nödvändiga. Metoden som användes var både kvalitativ och kvantitativ i form av intervjuer och två olika enkäter. Fyra elever och två lärare intervjuades och enkäterna besvarades av 34 elever med språk som tillval och av 40 elever med andra tillval.