I ett BIM-projekt skapas ett flertal intelligenta 3D-modeller innehållande geometrier och information. Respektive fackområde skapar modeller innehållande sina byggdelar och installationskomponenter. Genom att samordna modellerna från alla områden skapas en BIM-modell över hela projektet. En förutsättning för att projekteringen ska effektiviseras är att modellerna håller god kvalitet. Då allt fler byggnader projekteras i 3D-miljö finns det idag goda möjligheter att underlätta arbetet med kvalitetssäkring.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur eleverna på Björkhagsskolan uppfattar ämnet religion. Tycker eleverna att det är viktigt att ha religionsundervisning och ska den ligga kvar som en obligatorisk kurs eller bör den vara en tillvalskurs? Jag vill också titta på om eleverna kan hitta något som de tycker är viktigt i undervisningen. Kan man efter införandet av Lpf 94 se någon skillnad i elevernas syn på religionsämnet när det gäller de som går teoriinriktade eller yrkesinriktade linjer. Jag vill även se om det finns någon skillnad på hur pojkar och flickor ser på ämnet religion.För att få svar på mina frågor genomfördes en enkätundersökning på Björkhagsskolan under våren 2002.

Den materiella processledningen utgör ett officialintrång i parternas dispositionsrätt och är ett inkvisitoriskt element i en processform som annars präglas av kontradiktionsprincipen. Mot bakgrund av att institutet är främmande för den kontradiktoriska processformen uppkommer naturligt frågan om varför institutet skall existera.Den materiella processledningen syftar till att avhjälpa parts fel och brister vid utformandet av sin talan. Processledningen delas traditionellt in i en formell och en materiell del. Denna indelning ter sig främmande, då såväl den formella som den materiella processledningen syftar till att handläggningen av rättegången ska fungera på bästa möjliga vis, varför den egentliga gränsen mellan instituten då suddas ut.Dispositionsprincipen skall utgöra den dominerande delen av en rättegång. Processledningen skall verka som ett komplement därtill för att rätten, i första hand, skall kunna effektivt föra fram en talan till avgörande och prövning av det som parten vill ha prövat.

Denna studie ämnar kartlägga fysisk aktivitet på tre gymnasieskolor i Uppsalaområdet och förstå samband mellan barn och ungdomars fysiska aktivitet kopplat till socialt kapital med en sociologisk utgångspunkt. Barn och ungdomars idrottande har förändrats över tid där allt fler barn och ungdomar i nuläget är mer fysiskt inaktiva än tidigare. Vilka barn och ungdomar som blir fysiskt aktiva eller inaktiva beror till stor del på vilket eller vilka sociala fack man placeras in i genom sin bakgrund och de socioekonomiska förutsättningar man har. Föräldrars utbildning, yrkesposition och idrottsliga bakgrund är något som påverkar barn och ungdomars inställning till idrottandet.  Denna studie innefattar en enkätundersökning med 185 enkäter på Celsiusskolan, Fyrisskolan och Lundellska skolan, tre centrala skolor i Uppsalaområdet. Enkätundersökningen användes för att skapa en uppfattning om vad gymnasieungdomar gör på sin fritid, hur många som är fysiskt aktiva samt att se hur de utvalda faktorerna; föräldrars utbildning, föräldrars sociala position samt föräldrars träningsvanor påverkar och påverkat dem att vara fysiskt aktiva eller inaktiva.Trots att Celsiusskolan, som är ett idrottsgymnasium, generellt har de mest fysiskt aktiva eleverna visade det sig även på de övriga två skolorna att eleverna generellt sett är fysisk aktiva.

Huvudsyftet för denna studie var att undersöka hur mödrar till tonåringar, med skilda kulturella erfarenheter och etniskt ursprung, upplevde sitt moderskap i det senmoderna så kallade risk-samhället idag. Syftet var att efterforska om det gick att påvisa likheter och/eller skillnader i hur mödrarna såg på själva moderskapet och uppfostran och vilken betydelse etnicitet hade i sammanhanget. Resultat av denna studie skulle kunna påvisa implikationer för socialt arbete och politisk agenda.Studien baseras på intervjuer med mödrar med kurdiskt, arabiskt och svenskt ursprung i fokusgrupper med blandade konstellationer. Totalt 23 mödrar intervjuades i fyra grupper under ca 2 timmar och dokumenterades genom film på dator. Sex korta och öppna frågeställningar var formulerade och förberedda inför intervjuerna.

Tobaksanvändning är ett av de största hoten mot vår hälsa. Det finns mycket att vinna på att sluta röka cigaretter och det är aldrig för sent för att sluta. På arbetsplatsen är det viktigt att fokusera på arbetsmiljön då denna påverkar individens välbefinnande och hälsa. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vilka åtgärder som satts in inom rökavvänjning med inriktning på arbetsplatsen som arena. Metod: För att besvara syftet har en systematisk litteraturstudie gjorts.

Individuella programmet är ett program inom gymnasieskolan avsett för elever som inte läser något av de nationella programmen. Syftet med vår studie är att belysa det pedagogiska arbete som bedrivs inom det individuella programmet och dess betydelse för elever som inte kommer in på något av gymnasieskolans nationella program. För att få svar på syftet kommer kulturen på utvald skola att belysas, vilken påverkan har denna på elevernas skolgång? Vi vill även undersöka hur eleverna upplever sin skolgång på den studerade skolan, samt jämföra dessa upplevelser mot tidigare skolor eleverna studerat på. Baserat i ett antagande att eleverna kan uppfatta sig själva som avvikare på grund av individuella svårigheter i skolan kommer vi att undersöka hur eleverna definierar sig själv på skolan i fråga, samt tidigare skolor de studerat på.

Syftet är att utifrån ett uppfattningsperspektiv se hur väl gymnasieeleverna uppfattar kursmålen i samhällskunskap A. För att underbygga syftet används frågeställningar för att kunna lokalisera eventuella differentieringar i uppfattning, dessa är: genus, program samt prestation. Undersökningen gjordes på tolv elever från tre olika program, fyra elever från varje program, varav hälften pojkar och hälften flickor samt en av vardera genus i varsin del av betygsskalan i det undersökta ämnet. Metoden är kvalitativ med fenomenologisk ansats. I bakgrunden tas tidigare forskning angående målstyrning upp.

Eleverna har idag utvecklat en betydligt ohälsosammare livsstil än tidigare med mycket stillasittande, vilket kan leda till att de drabbas av fetma och hjärt- och kärlsjukdomar, samt annan ohälsa. Därför är det viktigt att eleverna utvecklar ett positivt förhållningssätt till fysisk aktivitet och därmed aktiverar sig mer. För den psykiska hälsa, dvs. den upplevda känslan av att må bra, är omgivningen viktig. Klasskamrater, lagkamrater och lärare kan ha stor inverkan på vilken självuppfattning och självbild individen utvecklar.

Denna studie ämnar kartlägga fysisk aktivitet på tre gymnasieskolor i Uppsalaområdet och förstå samband mellan barn och ungdomars fysiska aktivitet kopplat till socialt kapital med en sociologisk utgångspunkt. Barn och ungdomars idrottande har förändrats över tid där allt fler barn och ungdomar i nuläget är mer fysiskt inaktiva än tidigare. Vilka barn och ungdomar som blir fysiskt aktiva eller inaktiva beror till stor del på vilket eller vilka sociala fack man placeras in i genom sin bakgrund och de socioekonomiska förutsättningar man har. Föräldrars utbildning, yrkesposition och idrottsliga bakgrund är något som påverkar barn och ungdomars inställning till idrottandet.  Denna studie innefattar en enkätundersökning med 185 enkäter på Celsiusskolan, Fyrisskolan och Lundellska skolan, tre centrala skolor i Uppsalaområdet. Enkätundersökningen användes för att skapa en uppfattning om vad gymnasieungdomar gör på sin fritid, hur många som är fysiskt aktiva samt att se hur de utvalda faktorerna; föräldrars utbildning, föräldrars sociala position samt föräldrars träningsvanor påverkar och påverkat dem att vara fysiskt aktiva eller inaktiva.Trots att Celsiusskolan, som är ett idrottsgymnasium, generellt har de mest fysiskt aktiva eleverna visade det sig även på de övriga två skolorna att eleverna generellt sett är fysisk aktiva.

Med gymnasiereformen 1994 fick alla elever en gemensam första kurs i matematik, kurs A, och ett gemensamt nationellt prov på kursen. På de flesta yrkesförberedandeprogrammen är det över 40 procent av eleverna som inte får godkänt på detta kursprov och 30 procent av eleverna förväntas få ?Icke godkänt? i kursbetyg. En av de största anledningarna, till att eleverna lämnar gymnasieskolan utan fullständiga betyg, är bristen på motivation. Det finns därför ett stort behov av att se över vilka förändringar som kan utföras i de teoretiska ämnena för att öka elevernas motivation och självförtroende på de praktiska programmen.

Den materiella processledningen utgör ett officialintrång i parternas dispositionsrätt och är ett inkvisitoriskt element i en processform som annars präglas av kontradiktionsprincipen. Mot bakgrund av att institutet är främmande för den kontradiktoriska processformen uppkommer naturligt frågan om varför institutet skall existera.Den materiella processledningen syftar till att avhjälpa parts fel och brister vid utformandet av sin talan. Processledningen delas traditionellt in i en formell och en materiell del. Denna indelning ter sig främmande, då såväl den formella som den materiella processledningen syftar till att handläggningen av rättegången ska fungera på bästa möjliga vis, varför den egentliga gränsen mellan instituten då suddas ut.Dispositionsprincipen skall utgöra den dominerande delen av en rättegång. Processledningen skall verka som ett komplement därtill för att rätten, i första hand, skall kunna effektivt föra fram en talan till avgörande och prövning av det som parten vill ha prövat.

Nygjuten betong innehåller stora mängder vatten. Därför är det viktigt säkerställa att betongen hinner torka ut. Till vilken nivå beror på vilket material som ska placeras i direkt anslutning till betongen. Hur lång tid det tar att komma ner till rätt fuktnivå beror på många faktorer. Under betongens hårdnande är det dess sammansättning som har störst inverkan på uttorkningstiden, när denna process avstannat är det i huvudsak torkklimatet som har påverkan.

Min syfte med uppsatsen har varit att se om det genom att undersöka fyra olika läroböcker i historia utgivna under en 50-årsperiod, se om det kunde finnas någon förskjutning över tid när det gäller hur läroböckerna skildrat och belyst Sovjetunionen mellan åren 1917-1953.Till min hjälp att undersöka denna frågeställning, har jag i min aktuella uppsats och undersökning använt mig av en komparativ metod och det huvudsakliga teoretiska verktyget har varit historiemedvetande.De läroböcker som jag har använt mig av i studien har varit fyra stycken läroböcker med inriktning på gymnasieskolan och då framförallt de humanistiska och samhällsvetenskapliga linjerna eller programmen. De läroböcker som studerats är utgivna med ungefär 15 års mellanrum (1961, 1977, 1992 och 2009) och kan ses som en studie över tid i hur läroböcker har valt att fokusera på eller presentera en specifik historisk händelse eller företeelse, i detta fall Sovjetunionen mellan åren 1917-1953.Mina slutsatser och mitt resultat är att man delvis kan se en förskjutning över tid, men att det kan bero på flera olika och ting såsom den nya forskningen som tidigare inte varit känd för läroboksförfattare. De saker som gör att man kan urskilja en förskjutning över tid mellan de olika lärböckerna kan bland annat bero på att forskare sedan Sovjetunionens fall har fått tillgång till arkiv som tidigare var stängda för fristående forskare.En annan orsak kan vara att det kan vara lättare att tolka händelser och företeelser som ligger i ens omvärld, när tiden ger en lite distans till händelserna och det geografiska området som ligger i blickfånget för undersökningen. Det finns alltid en risk att försöka att analysera och försöka att förklara saker och ting som ligger i ens egen nutid och geografiska närområde. Med lite distans i tid blir perspektivet lite annorlunda och slutsatserna förhoppningsvis lite mer analyserande..

Barn skall ges förutsättningar till en bra start i livet. Varje barn har rätt till lek, vila och fritid. Utelek och rörelse är motorn i barns utveckling och den riskerar att begränsas då lekparkerna blir färre runt om i landet. Närområdet kring bostaden är viktig för barn och för deras fysiska aktiviteter och utveckling. Många kommuner har en ansträngd ekonomi vilket ofta innebär att skötsel och underhåll av lekparker blir eftersatt. Det finns olika åsikter och en pågående debatt om lekparker idag på olika nivåer.