Syftet med mitt arbete var att undersöka om upplevelsebaserad undervisning inom friluftsliv leder till ökad motivation för att vistas i naturen. Undersökningens teoretiska utgångspunkt var David Kolb´s teori om upplevelsebaserat lärande. Teorin baseras på att tidigare kunskap kompletteras eller byts ut mot ny kunskap i fyra steg. Som undersökningsmetoder användes enkäter och observationer. Enkäterna bestod av attityd- och kunskapsrelaterade frågor och genomfördes i början och slutet av den verksamhetsförlagda utbildningen.

In July 2011, new regulations regarding school libraries came into effect through a new education act for Swedish schools. The wording of the Act has been the basis of much discussion in which the concepts of "school library" and "access" makes it difficult to build consensus among different parties, why this can cause difficulties in ultimately construct equal access to school library. The purpose of this survey is to examine the interpretations and practices that exist around the school library and its functions among primary school principals. The principals have been selected on the basis that they themselves (the schools) already indicated that they do not have access to their own school library within the school premises. As a theoretical starting point, I used the school library researcher David Loertscher?s taxonomy for school leaders.

The purpose of this study is to examine teachers and school-leaders attitude to the school library. Both the cause of and the consequences of these attitudes are examined. In order to fulfil my purpose I have examined this through both literature and empirical studies. I have interviewed the headmaster, the school librarian and two teachers at two comprehensive schools. As theoretical framework I have used David Loertschers taxonomy containing theories about the levels in an ideal school library and Miles model of school development.

This report will focus on the folkhigh-school in its general form and the role of the libraries on these types of schools in particular. A library on folkhighschools have a tendency to be forgotten and ends up being somewhere in the middle of the libraryworld and the general educational organisations. The purpose of this essay is to examine and provide general views on the different roles that a library on a folkhighschool can have, as well as looking into the unique aspects of the type of school that a folkhighschool is in terms of influencing the libraries placed there. The methodology used in this study is qualitative. Interviews have been held on three different folkhighschools in south of Sweden.

Carlsson, Mirjam & Winqvist, David. (2007). Problematisering av maskulinitet i gymnasieskolans jämställdhetsarbete (Problemizing masculinity in gender equality work in upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete är att undersöka om maskulinitet och pojkar som grupp problematiseras i gymnasieskolornas jämställdhetsarbete och i så fall hur. Dels undersöks om detta sker i det konkreta arbetet och dels vad det finns för tankar kring pojkar och maskulinitet hos dem som arbetar med jämställdhetsfrågor på gymnasieskolan. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om skolors jämställdhetsarbete samt litteratur som behandlar de skillnader som finns mellan pojkar och flickor i skolan.

In this paper my aim is to understand the trance movement from within as a collective phenomenon. I went to Turkey with my boyfriend David on a trance gathering, a festival called A Total Solar Eclipse Festival. There I did participant observations and interviews.Can Collins theory about interaction ritual be useful to raise the understanding? And is it fruitful to apply the term collective identity?The collective identity is build up by the festival as interaction ritual. It generates solidarity, emotional energy and a sense of belonging.In this paper I discuss different categories and symbols that the collective identity contains of.

Abstrakt Titel: Värdering av IT-bolag ? en kvalitativ studie med fallföretag i fokus. Författare: David A. Bauer Jacob Ljungh Handledare: Erling Green Ingmar Tufvesson Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera värdering av företag som är verksamma inom IT-branschen. För att göra detta diskuteras:· nyckeltal och traditionella värderingsmodeller, deras applicerbarhet, samt· värderingsmodeller som fokuserar på tillväxtföretag,· värderingens påverkan på branschen och individuella företag inom branschen.

SammanfattningTitel: Kvalitet till max ? En undersökning om strategier's betydelse inom företaget MaxÄmne/Kur's: FEK 582 Kandidatuppsat's, 10 poäng Författare: Per Nordqvist, David Olhed och Kristin GrenHandledare: Han's Knutsson Företag: MaxNyckelord: Strategi, kvalitet, expansion, differentiering, strategiprocesser, restaurang- och måltidsbranschenSyfte: Vårt syfte är att undersöka, beskriva och analysera vilka strategier som ligger bakom företaget Max framgång.Metod: Vi har använt os's av ett kvalitativt tillvägagångssätt där intervjuer bidragit till majoriteten av insamlad empiri.Teoretisk referensram: Strategiprocesser, Porter's Five Force's, tjänstekvalitet, strategiprocesser, de tre generiska strategierna.Empiri: Vi har genom intervjuer fått en inblick i Max strategiska arbete och verksamhet. Slutsatser: Den främsta slutsatsen som vi kommit fram till är att Max koncept bygger på kvalitet. Kvalitet genomsyrar hela organisationen, både internt och externt. De flesta av dera's strategiska beslut grunda's på kvalitetsaspekten och med kvalitet vinner de kunderna's förtroende..

Redan tidigt då jag besökte North Kingdom kom det upp förslag på studier som skulle kunna vara av intresse. Flera förslag fick man stryka direkt då de var mer programmeringsinriktade. Men det som fastna var förslaget att göra en teaser trailer. Tillsammans med Tomas Hillergren tog vi på oss den uppgiften, att skapa en teaser trailer till en fiktiv film eller ett spel. Då vi hade fria händer (det var inte kommersiellt) valde vi ett science fiction tema, inspirerat av The King In Yellow, en samling noveller av Robert W.

Syftet med uppsatsen är att identifiera och analysera maktrelationerna i J. M. Coetzees roman Disgrace. Främst analyseras genusrelationerna och då i huvudsak i anslutning till huvudkarktären David Lurie. Det har också lagts stor vikt vid hur svarta och vita förhåller sig till varandra.Studien har visat att maktrelationerna mellan romanens karaktärer både sam- och motverkar, samt är föränderliga.

The purpose of this essay is to understand how children and adolescent regard participating infamily therapy sessions, and the children´s views on their own contribution to the therapy.Another focus is weather family therapy can strengthen children´s identity and sence ofcoherence, and thus help them being more able to coping with dificulties in the future.Important questions for this work is to investigate how the attitudes and abilities of familytherapists can help the children become participating subjects, and how the collaborativeapproach contribute to bringing new perspectives and opportunities in the family's relationalcontext and life situation. By using Antonovsky´s salutogenic theory and narrative theory, theaim of this paper is to bring forth ways to approach children as family therapist that helpsstrengthen the childrens identity, self-esteem and sence of coherence.By analyzing family therapists known for being child-focused, such as Jim Wilson, MichaelWhite, David Epston and Haldor Övreeide, and compare the approach as therapist to theconclusions of the recent studies, this paper wants to emphasize how to approach children,adolescents and parents in a way that helps children contribute to solving the problem and thatbrings forth new narratives about the childs identity and relational context..

Syftet med denna uppsats är att undersöka två fantasyromaners användning av personbeskrivande adjektiv och adverb utifrån ett genusperspektiv. Materialet är David Eddings (1997) bok Stenens väktare och Christopher Paolinis (2006) bok Eragon.               Metoden är en kvalitativ närläsning utifrån ett genusperspektiv av dessa två verks första 100 sidor. I materialet analyseras åtta karaktärer för att urskilja vilka adjektiv och adverb som beskriver de kvinnliga respektive manliga karaktärerna. Analysen går över till en kvantitativ och kvalitativ undersökning, då de utvalda adjektiven och adverben sätts in i tabeller och räknas ut i procent som sedan tolkas.Resultatet visar att det finns skillnader i valet av de personbeskrivande adjektiven och adverben mellan de manliga och kvinnliga karaktärerna. Vilket är förväntat, men det finns även likheter som antyder på en samhällsutveckling, en utveckling i riktning mot mer jämställt.

Syftet med uppsatsen är att identifiera och analysera maktrelationerna i J. M. Coetzees roman Disgrace. Främst analyseras genusrelationerna och då i huvudsak i anslutning till huvudkarktären David Lurie. Det har också lagts stor vikt vid hur svarta och vita förhåller sig till varandra.Studien har visat att maktrelationerna mellan romanens karaktärer både sam- och motverkar, samt är föränderliga.

Uppsatsen utgår från frågan hur David Mamets pjäs Oleanna kunde tolkas så radikalt annorlunda vid sin  svenska premiär på Kungliga Dramatiska Teatern 1994 jämfört med vid sin urpremiär i New York ett drygt år tidigare. I USA uppfattades Oleanna allmänt som en varning för hämndlysten feminism och för faran med överdriven politisk korrekthet, och debatten kom att gälla huruvida denna varning var befogad eller bara reaktionär och dum. I Sverige sågs den tvärtom som en kritisk genomlysning av patriarkala strukturer. Uppsatsen söker svaret i en kombination av inom- och utomtextuella faktorer och innehåller därför både en receptionsanalytisk del och en närläsning av dramat. I receptionsanalysen jämförs pjäsens mottagande i USA och Sverige och sätts i relation till respektive samhälles offentliga samtal om feminism och identitetspolitik.

Min analys av verket Listening har fått mig uppmärksam på det jag kallar "vita fältet" i Peter Fries konstverksamhet. Detta är för mig ett abstrakt fält som förekommer allt mer uteslutande i alla Fries verk från 1990-talet fram till idag. Betydelsen av det "vita fältets" allt mer dominerande plats i verket har i min mening förändrat betydelsen av Fries verk som en helhet, dock på olika sätt för olika betraktare under de olika tider de har förekommit. Fries verk har ofta analyserats genom referenser till landskapsmåleri från olika tidsepoker under konsthistorien.Jag vill med min undersökning av detta abstrakta fält visa hur det har tagits upp av konstkritiker och skribenter, men även förmedla en syn på Fries konst vilken inte har landskapsmåleriet som utgångspunkt..