Att få text tillgänglig är en omständighet som påverkar lärmiljön. Syftet med studien är att undersöka hur elever med grav synnedsättning får tillgång till text i anpassade läromedel, hur läromedlen används och fungerar i skolmiljön.I studien genomfördes sex kvalitativa forskningsintervjuer av lärare och resurslärare till elever med grav synnedsättning från år sex till år två på gymnasiet. Därefter bearbetades och analyserades intervjuerna. Studien visar att anpassningar som används är med stor majoritet i textviewformat och att de flesta läser dem via punktskriftsskärmen alternativt på datorskärmen. Stöd av talsyntesen tar några av eleverna hjälp av, företrädesvis de äldre.Datorn är verktyget som gör läromedlen tillgängliga för eleven.

Användning av Informations- och kommunikationsteknik (IKT) är idag ett naturligt inslag i många människors vardag. Samtidigt uppmärksammas risken med digitala klyftor av flera samhällsinstanser. I detta sammanhang nämns äldre som en av de grupper som riskerar att hamna efter, vilket i förlängningen kan leda till ett utanförskap från den demokratiska processen på grund av bristande tillgång till eller kunskap om datorer och Internet. Studiens syfte är att belysa äldres upplevelser och erfarenheter av datorer och IT och sin delaktighet i IT-samhället idag. Studien är inspirerad av etnografisk metod och har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där ålder kan förstås som en skapad social kategori.

Syftet med uppsatsen är att ge en översikt över hur textilslöjdslärare bemöter det faktum att så många elever behöver hjälp samtidigt under lektionerna. Jag har studerat frågan utifrån tre aspekter, nämligen  hur turordningen bildas, hur lärarna ger instruktioner och slutligen hur lärarens och elevens sociala samspel ser ut. För att samla mitt material har jag använt både intervjuer och observationer. På så sätt fick jag både en egen bild av hur lärarna gjorde samtidigt som jag fick höra deras tankar bakom deras val av handlingar. Att den undersökta frågan är ett problem i slöjdsalen bekräftas av samtliga lärare i studien. I mitt resultat kommer jag fram till att det finns variationer i lärarnas tillvägagångssätt på alla de infallsvinklar jag valt att belysa i studien. Om man ser till turtagningen, kunde jag urskilja fyra olika mönster för hur den bildades.

Syftet med detta examensarbete är att ta fram en prototyp för en IT-baserad mobilapplikation för reseledare på resebolaget Rollin?Snow AB. Prototypen har tagits fram med hjälp av en användarstudie som följts upp med en utvärdering.En användarstudie görs för att systemet ska vara användarvänligt för användaren så att denne kan på ett effektivt och tillfredställande sätt utföra specifika uppgifter. Vår användarstudie bestod av intervjuer med reseledare från Rollin?Snow.

Uppsatsen behandlar systemutvecklingsprocessen med fokusering på utvecklingsarbete och utvärdering. Syftet med uppsatsen har varit att genomföra ett systemutvecklingsarbete. För att uppnå det har två förstaversioner av en Java-applikation utvecklats. De två applikationerna jämförs och utvärderas sedan för att ge ett svar på vilken som bäst lämpar sig för vidareutveckling.Ett annat syfte med arbetet har varit att utveckla mig själv och av den anledningen har jag valt att göra två applikationer på olika sätt. Då applikationerna hanterar sökning av böcker skrivna av Astrid Lindgren har ett delsyfte inneburit att sprida information om författarens böcker och göra det enklare att få information om dem.Uppsatsen kan användas som ett praktiskt exempel på hur ett systemutvecklingsarbete kan gå till.

BakgrundDen tekniska utrustningen i skolan används här som ett samlingsnamn på verktyg som persondator, dokumentkamera, projektor och smartboard. Att eleverna kan använda denna utrustning finns med som uppnåendemål i den nya läroplanen. Den teoretiska utgångpunkten i min undersökning kommer från litteraturen samt de båda teoretikerna Freinet och Dewey.Det centrala för dem är elevernas praktiska deltagande, vilket återspeglas i begreppetlearning by doing med ursprung hos Dewey.SyfteAtt undersöka hur pedagoger och elever på en utvald skola använder sig av den tekniskautrustningen som de har tillgång till. Detta för att ta reda på om de ekonomiska resurser som satsas på den tekniska utrusningen på skolan ger några positiva resultat på elevernas inlärning.MetodDenna undersökning har gjorts med kvalitativ analys som ansats. Datainsamling har skettmed hjälp av intervjuer av tre pedagoger och sex elever i årskurs 6.

I samband med att datorstödda ritningsprogram introducerades i byggbranschen, effektiviserades utformningen av ritningar. Tekniken innebar att tidigare metoder med att rita för hand delvis bibehölls, fastän ritningarna utfördes på Datorn. De senaste åren har byggbranschen påbörjat en ny förändring avseende framställning av handlingar, med användning av Building Information Modell (BIM). Med denna metod skapas en modell i 3D över byggnaden och dess omgivning. Modellen snittas i planer och sektioner, vilka utgör traditionella ritningar i 2D.

Syftet med detta arbete är att undersöka varför pojkarna i en mellanstadieklass presterar bättre än flickorna i engelska. Det är enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo94) viktigt att all undervisningen i skolan är könsneutral och att skolan ska motverka traditionella könsmönster. Undersökningen bygger på 6 stycken kvalitativa intervjuer med elever ifrån en fjärdeklass i en grundskola utanför Malmö. Det empiriska materialet har analyserats utifrån Judith Butler´s teori om att skillnaderna mellan könen endast beror på sociala orsaker istället för biologiska. Materialet har även analyserats utifrån de teorier som finns om hur man bäst lär sig ett främmande språk samt tidigare forskning som bedrivits kring könsskillnader inom undervisningen.

Allt fler skolor satsar på digitalisering och köper in egna datorer till eleverna. I samband med detta ställs det krav på eleverna att de skall kunna hantera tekniken och vara digitalt komp-etenta. Digital kompetens ses som en viktig del för elever att besitta och för att fungera i vårt samhällsliv. Detta är dock ingenting som skolan vi studerat främjar då de inte bidrar till en ökad digital kompetens hos eleverna. Det finns forskare som däremot anser att det är i skolan som eleverna bör få sin digitala kompetens.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare verksamma i år 1 till 5 använder sig av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i undervisningen. Vi vill ta reda på deras avsikter med datoranvändningen och om de kan se några fördelar respektive nackdelar med IKT. Studien tar upp de satsningar som har gjorts på IKT i skolan från 1970-talet fram till idag, samt hur användandet har sett ut i skolor både nationellt och internationellt. Studien har en sociokulturell teoretisk utgångspunkt där vi valt att fokusera på Vygotskijs teori.Studien är av kvalitativ art och vi har använt oss av intervju som forskningsredskap. Vi har intervjuat fem lärare som är verksamma på fyra olika skolor och som arbetar i skolår 1-5.Studien visar hur fem lärare använder sig av IKT i undervisningen och orsaker till varför, samt hur de skulle vilja arbeta.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot Datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Naturvetenskapen är abstrakt, speciellt inom kemin. Atomer och molekyler är osynliga och måste åskådliggöras med strukturer och modeller. Modeller kan man bygga för hand med hjälp av kulor och pinnar eller så kan man visualisera modeller på Datorn. För det första är det intressant att veta hur modeller visualiseras i läroböcker. För det andra hur eleverna tolkar visualiseringarna.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot Datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Studien söker hur pedagoger upplever att Datorn med dess mjukvara och kommunikativa möjliheter färgar den pedagogiska situationen, vilken kan bestå i datorämnet självt eller i samarbetande undervisning med andra ämnen. Ämnesområdet är en överblick på hur IKT (informations och kommunikationsteknik) utvecklas inom gymnasieskolan. Vad har datorämnen (datorkunskap, programhantering, datorkommunikation, operativsystem, persondatorer, programmering a, Webbdesign.) och kärnämnen (Svenska, engelska, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhällskunskap, estetisk verksamhet och idrott och hälsa) för inflytande på varandra, och vad kärnämnes- respektive datorämneslärare anser om IKT och skolutveckling. Undersökningen belyser även utvecklingstrender utifrån gymnasieskolans styrdokument och utvecklingsdokument. Undersökningens omfattning är en kvalitativ studie bestående av intervjusammanställning och litteraturstudie.

I den här undersökningen ville jag få reda på hur det går till att undervisa, handleda och att studera ämnet bild via internet och Datorn, i vad som kallas distansutbildning. Mina undersökningsområden var en distansgrundskola i Sverige samt en skola utomlands där de bedriver distansutbildning genom att få utbildningsmaterial från distansgrundskolan i Sverige.Jag intervjuade en distanslärare i bild på distansgrundskolan i Sverige, samt mailintervjuade en handledare och två distanselever som befinner sig utomlands. Eleverna studerar på en skola utomlands där de får distansutbildning från Sverige. De studerar ämnet bild genom att få bild-uppgifter via internet av bildläraren i Sverige. En handledare finns till hjälp för distanseleverna på skolan utomlands för att de ska klara av distansstudierna.Den här undersökningen gjordes utifrån mitt eget intresse för distansstudier.