Vi har valt att göra ett konstnÀrligt utvecklingsarbete för att se betydelsen av helheten i en skapande process.VÄrt mÄl Àr att undersöka hur processen sÀtter igÄng olika förmÄgor för att inhÀmta kunskaper.VÄr litteraturstudie baserar sig pÄ olika omrÄden inom vetenskap, konst och filosofi.Valet blev att inte fördjupa oss i en speciell problemstÀllning utan att fÄ med alla de delar som vi behöver för att utvecklas till hela mÀnniskor.VÄrt tillvÀgagÄngsÀtt för att nÄ mÄlet skedde i form av en installation (DenVandrande Pilgrimen), som Àr ett artisktiskt sÀtt att montera in olika föremÄl till en insiktsfull helhet.Vi har Àven sammankopplat vÄrt KU och vÄr utvecklingsprocess till ett pedagogiskt perspektiv.Resultatet som vi kom fram till var att insikter och kunskaper fÄr ett större vÀrde och att vi bÀttre minns relationerna till verkligheten genom att anvÀnda oss av estetiska verktyg..

VÄrt examensarbete grundar sig pÄ en undersökning om skolrasten. Elever (Äk 1?5) och pedagoger pÄ en skola fick i kvalitativa intervjuer svara pÄ hur de ser pÄ rasten, dess innebörd och betydelse. Undersökningen anvÀnder sig ocksÄ av observationer insamlade av oss pÄ plats i skolan. I vÄrt forskningslÀge behandlas olika faktorer utifrÄn ett rastperspektiv, faktorer sÄ som lek, social utveckling och demokrati.

Syftet med denna uppsats belyser hur lÀrare med erfarenhet av arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd, upplever att lÀrare kan underlÀtta för barn med ADHD i skolmiljön. Vi har intervjuat lÀrare med erfarenhet av arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd. VÄra informanter bestÄr av en fritidspedagog, en lÀrare och fyra specialpedagoger. VÄra informanter arbetar pÄ resursskolor respektive ?vanliga? skolor.

En vanlig Äsikt bland lÀrare Àr att genetiken Àr ett intressant avsnitt, men att det Àr svÄrt att undervisa sÄ eleverna förstÄr. DÀrmed Àr det viktigt att det bör finnas illustrativa bilder som förtydligar texten, och Àr pedagogiskt framstÀllda. Som lÀrare Àr man ansvarig för lÀrandet, och anvÀnder olika hjÀlpmedel, exempelvis lÀrobok. LÀroböckernas kvalitet Àr dÀrför mycket viktig, Syftet med examensarbetet var att undersöka, hur bilderna inom genetik och genteknik presenteras i gymnasielÀroböcker. Samtliga bilder analyseras och tolkas med hjÀlp av ett kodschema och dess tillhörande bedömningsgrunder.

SAMMANFATTNING Syftet med denna undersökning var att försöka hitta de eventuella positiva effekter som kunde tÀnkas uppstÄ vid genomförande av arbetsplatsförlagd utbildning internationellt (utlands APU) för att i en förlÀngning kunna anvÀnda det som ett pedagogiskt hjÀlpmedel för de elever som studerar pÄ Allhamra gymnasieskolas industriprogram. Materialet till undersökningen grundar sig pÄ rapporter frÄn Utbildningsdepartementet och intervjuer frÄn elever pÄ Allhamra gymnasieskolas industriprogram. Metoden som valdes var kvalitativa intervjuer med halvstrukturerad intervjuform och ett fenomenografisk beskrivande perspektiv anvÀndes vid Ätergivande av informanternas svar dÀr en hermeneutisk tolkning av intervjuerna gjordes. Det slutliga deltagarantalet uppgick till Ätta personer. Resultatredovisningen och resultatsammanfattningen visar att informanter som har genomfört utlands APU har fÄtt yrkesmÀssig utveckling dÀrmed nya kunskaper, de har Àven förbÀttrat sina sprÄkkunskaper och fÄtt ett stÀrkt sjÀlvförtroende Det framkom Àven idéer hur studiemotivationen kan förbÀttras..

Denna undersökningen Àr ett försök att se hur mycket av Àmnesundervisning, kursplan och kursmÄl som kan rymmas inom serietecknande som (undervisnings) metod. Genom att knyta an till elevers egen kulturkonsumtion hoppas jag kunna knyta an ny kunskap till det eleven redan Àr bekant med. Serier blir dÄ hÀr som en brygga mellan det de redan vet och det de ska lÀra. Arbetet genomförs genom undervisningsförsök som vetenskaplig metod och genom diskursanalys av seriemediet. Jag tycker mig se genom detta arbete att man ur det seriemassiga, serierna i sig och serierelaterat innehÄll i allmÀnhet, kan skapa en pedagogisk metod för bildÀmnet.Detta Àr ett s.k.

De bÄda Àmnena sprÄkpsykologi och sprÄkvetenskap behandlas gemensamt i den hÀr uppsatsen.Den gren som valts ut för att undersöka de sprÄkpsykologiska och sprÄkvetenskapliga Àmnena Àr sprÄkfel som gÄr att se i vardagliga texter. SprÄkfel i skrivna texter kan vara allt frÄn sÀrskrivningar, meningsbyggnadsfel till felstavningar och slarvfel. Det Àr dessutom inte alltid, lÀtt men ibland för lÀtt, att se sprÄkfel i olika texter. Hursomhelst Àr det ett vanligt fenomen i sÄvÀl tidningar, översÀttningar, uppsatser som skönlitterÀra verk. Vissa fel Àr lÀttare att se för vissa personer Àn andra.

Varje Ă„r producerar Hollywood flertalet filmer med utgĂ„ngspunkt i historien och dessa formar den allmĂ€nna uppfattningen om historiska hĂ€ndelser och personer. Även i klassrummen har filmen hittat in och blivit en naturlig del av undervisningen för mĂ„nga historielĂ€rare. Det Ă€r dock, som tidigare forskning har visat, oklart huruvida dessa filmvisande lĂ€rare har en pedagogisk tanke bakom att trycka pĂ„ Play. Denna uppsats syftar till att ge en bild av historielĂ€rares didaktiska syn pĂ„ att visa film i undervisningen utifrĂ„n frĂ„gorna vad, hur och varför de gör det. Kvalitativa djupintervjuer efter en intervjuguide har genomförts med fem gymnasielĂ€rare.

Sammanfattning: Syftet med examensarbetet var att fÄ en fördjupad förstÄelse över hur barn tÀnker matematik med fokus pÄ subtraktion. Arbetet koncentrerades kring vilken uppfattning eleverna har om subtraktion i relation till addition, vilka subtraktionsstrategier de har samt om dessa skiljer sig utifrÄn ett genusperspektiv. Syftet var ocksÄ att ta reda pÄ hur subtraktion presenteras under de första skolÄren, med hjÀlp av lÀrarintervjuer och lÀroboksanalyser. TillvÀgagÄngssÀttet var sÄledes kvalitativa intervjuer med elever och lÀrare samt analys av skolornas lÀromedel. Det jag kom fram till med arbetet var att elever ofta behÀrskar mÄnga strategier innan de börjar skolan men att de sedan utvecklas till att enbart anvÀnda en metod. LÀrare har dÀrför ett ansvar i klassrummet att pedagogiskt lÀgga upp ett arbetssÀtt som hjÀlper eleverna att etablera de strategier som de har och lÀra ut flera strategier.

Döden angÄr oss alla och vÄr kulturella bakgrund har stor betydelse för hur vi möter den. Palliativ vÄrd fokuserar pÄ att ge stöd och lindring till döende patienter för att öka deras livskvalitet. Av Sveriges invÄnare har var sjÀtte utlÀndsk bakgrund och detta stÀller andra och delvis nya krav pÄ sjukvÄrden. Syftet med studien var att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskans palliativa omvÄrdnad till patienter frÄn andra kulturer. Studien Àr en litteraturöversikt dÀr tolv artiklar analyserats utifrÄn syftet.

I mediarapportering och av egen erfarenhet frĂ„n verksamhetsförlagd utbildning anser forskaren i denna uppsats att en negativ bild av lĂ€rares attityder till att anvĂ€nda datorer i sitt arbete framtrĂ€der. Även forskning inom omrĂ„det visar att lĂ€rare har förhĂ„llit sig kritiska till införandet av teknik pĂ„ skolorna. Dock visar undersökningar att lĂ€rare stĂ€ller sig alltmer positiva till anvĂ€ndandet av datorer samtidigt som lĂ€rares kompetens inom omrĂ„det ökar. Syftet med föreliggande undersökning Ă€r dĂ€rför att undersöka lĂ€rares attityder till datoranvĂ€ndning i skolan, sĂ„vĂ€l administrativt som i undervisning. LĂ€rares attityder angĂ„ende kunskapsutveckling, möjligheter/hinder samt relationen mellan lĂ€rare och datorer har undersökts och jĂ€mförts med forskning inom omrĂ„det.

Syfte ? Att skapa en ny produkt inom kategorin mingelbord, som erbjuder fler anvÀndningsomrÄden för att bli mer anpassad för privatpersoner och i hemmamiljö. Att genom en innovativ konstruktion och en kombination av moduliserade- och hantverksdelar skapa en unik produkt pÄ marknaden.Metod ? Grundmetoden för det hÀr arbetet Àr den första fasen i en produkts liv: produktutvecklingsprocessen; identifiera behovet, planera designprocessen, ta fram kundkraven, utveckla konceptet och till sist utveckla produkten.Resultat ? Designkoncept pÄ ett mingelbord har tagits fram och redovisas i bilder. Dessa bilder Àr resultatet av en uppmodellering i datorn med hjÀlp av 3D-progam.

VÄrt syfte med undersökningen Àr att fÄ en fördjupad bild av ett pedagogiskt förhÄllningssÀtt och vad det betyder för lÀrandet. Metod: Vi har gjort en kvalitativ fallstudie med observationer och intervjuer av pedagoger pÄ den aktuella förskolan. Observationerna gjordes före intervjuerna för att vi skulle fÄ en sÄ klar bild av de pedagogiska rummen som möjligt. Resultat: VÄrt resultat av studien visar att omorganisationen bland annat lett till att personalen anser att de har mer tid för barnen tack vare de olika rummen samt fÄtt större tilltro till varandra. Allas olika kompetenser tas numera tillvara och verksamheten Àr inte sÄ tidsstyrd.

SAMMANFATTNING Syftet med denna undersökning var att försöka hitta de eventuella positiva effekter som kunde tÀnkas uppstÄ vid genomförande av arbetsplatsförlagd utbildning internationellt (utlands APU) för att i en förlÀngning kunna anvÀnda det som ett pedagogiskt hjÀlpmedel för de elever som studerar pÄ Allhamra gymnasieskolas industriprogram. Materialet till undersökningen grundar sig pÄ rapporter frÄn Utbildningsdepartementet och intervjuer frÄn elever pÄ Allhamra gymnasieskolas industriprogram. Metoden som valdes var kvalitativa intervjuer med halvstrukturerad intervjuform och ett fenomenografisk beskrivande perspektiv anvÀndes vid Ätergivande av informanternas svar dÀr en hermeneutisk tolkning av intervjuerna gjordes. Det slutliga deltagarantalet uppgick till Ätta personer. Resultatredovisningen och resultatsammanfattningen visar att informanter som har genomfört utlands APU har fÄtt yrkesmÀssig utveckling dÀrmed nya kunskaper, de har Àven förbÀttrat sina sprÄkkunskaper och fÄtt ett stÀrkt sjÀlvförtroende Det framkom Àven idéer hur studiemotivationen kan förbÀttras..

Syftet med arbetet Àr att undersöka vad ett webbaserat lÀromedel kan tillföra lÀrandeprocessen ur ett elevperspektiv. Avsikten Àr att uppmÀrksamma kvaliteter som elever ser i den pÄgÄende verksamheten, det vill sÀga, ett nytt webbaserat lÀromedel under en begrÀnsad tidsperiod.Vi har genomfört en empirisk undersökning pÄ en gymnasieskola dÀr vi dels intervjuade ett antal elever och dels observerade deras aktivitet vid datorn under ett antal utvalda lektioner. Vi har ocksÄ genomfört litteraturstudier kring vÄrt valda problemomrÄde Vi har utgÄtt frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande i vÄrt arbete. De frÄgestÀllningar vi har sökt svar pÄ Àr följande:-Hur pÄverkas elevernas motivation och arbetslust av deras instÀllning till webbaserad undervisning?-Anser eleverna sjÀlva att de lÀttare tillÀgnar sig kunskaper med webbaserad undervisning och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt?-Inbjuder webbaserad undervisning till enskilt arbete eller samarbete?I analysen av det empiriska materialet har vi anvÀnt oss av följande analysverktyg: motivation och arbetslust, elevers eget lÀrande samt enskilt arbete och samarbete, för att söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar.Undersökningen visar inte att lÀromedlet tillför lÀrandeprocessen nÄgot.