Syftet med denna studie Àr att undersöka om och i sÄ fall hur bakgrundsmusik i grundskolan kan vara ett verktyg i pedagogiska verksamheter samt i sÄ fall vilken typ av musik.Studien tar upp om bakgrundmusik kan pÄverka ordningen i klassrummet och elevernas arbetsinsatser under sjÀlvstÀndiga arbetsformer. Studiens historiska utgÄngspunkt med bakgrundsmusikens framvÀxt beskriver hur mÀnniskors ordning och arbetsinsats kan pÄverkas pÄ olika sÀtt av den. Studien ÄskÄdliggör ocksÄ varför mÀnniskan pÄverkas fysiskt av bakgrundsmusik. Egen undersökning visar pÄ hur viss bakgrundsmusik fungerar i pedagogiska syften. Studien ger förslag pÄ egenskaper som bakgrundsmusik bör ha i pedagogiska verksamheter.Studien har genomförts via litteraturstudier, egen empiri och till viss del Internet.

Hur ser arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan ut? Vilka barn Àr i behov? Dessa Àr frÄgor som ligger till grund för vÄrt arbete. Syftet med vÄr undersökning var att fÄ större kunskap om vilket arbetssÀtt som anses gynnande för barn i behov av sÀrskilt stöd och grÄzonsbarn samt vilka hjÀlpmedel som finns att tillgÄ för att gynna sprÄkutveckling hos dessa barn. SprÄkutveckling innehÄller mÄnga delar, motorik, ton, rytm m.m. Det Àr ett vÀldigt stort nÀt av mÄnga delar som ska samarbeta för att sprÄket ska fungera.

Undersökningen gick ut pÄ att framhÀva olika undervisningsmetoder för dyslektiker. Syftet var att analysera metoder som skulle kunna underlÀtta undervisningen för dyslektiska elever. Jag intervjuade Ätta specialpedagoger för att dÀrefter sammanstÀlla svaren till ett övergripligt resultat. Detta innefattade bland annat pedagogiska ÄtgÀrder vid olika svÄrigheter hos lever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Exempel pÄ vad en klasslÀrare kan göra för dyslektiker Àr att lÄta dem fÄ lÀromedel inspelade pÄ band, lÀra dem anvÀnda rÀttstavningsprogram pÄ datorn, dela upp texten i mindre delar samt uppmuntra och ge eleven sjÀlvförtroende.

AnvÀndandet av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) Àr nÄgot som blir mer och mer vanligt i skolorna. Elever som med hjÀlp av datorer skriver sig till lÀsning Àr nÄgot som uppmÀrksammats genom Arne Tragetons metod och hans bok Att skriva sig till lÀsning - IKT i förskoleklass och skola (2005). Syftet med denna undersökning har varit att studera hur en lÀrare omvandlar Arne Tragetons metod till sin egen, vilka val lÀraren gör, vad som pÄverkar dessa val och var lÀraren fÄr informationen ifrÄn. I den tidigare forskningen tas det upp att en lÀrare stÀndigt bör söka kunskap om sina egna metoder och vara medveten om att det pÄgÄr en stÀndig lÀrprocess. En lÀrarens erfarenheter och kunskaper om undervisningsmetoder pÄverkar elevernas inlÀrning och utveckling. Det bör enligt Alexandersson finnas en medvetenhet hos lÀraren om den egna handlingen i undervisningen.

Livsstil har en avgörande betydelse för folkhÀlsan. VÄr hÀlsa försÀmras och felaktig kost, brist pÄ motion, alkohol och tobak orsakar en allt större sjukdomsbörda i Sverige. Denna studie belyser vilka effekter livsstilsamtalet har pÄ patientens förÀndring av livsstil. Metoden var att söka bÄde kvalitativa och kvantitativa artiklar för en litteraturöversiktHÀlsoscreening kombinerad med ett livsstilsamtal har FÀrnkvist, Olofsson och Weinehall (2008) visat en lÀgre frekvens av hjÀrt-kÀrlsjukdom och diabetes elva Är efterÄt. Hur man ska anvÀnda den motiverande delen i samtalet behöver dÀremot studeras mer i framtiden.

SAMMANFATTNINGIda Carlgren & Josefine FermPedagogiskt förhÄllningssÀtt till religiös mÄngfaldEn jÀmförande studie mellan tvÄ skolorAntal sidor: 31Syftet med vÄrt arbete Àr att utifrÄn en definition av begreppet mÄngreligiöst undervisningsperspektiv undersöka förutsÀttningarna för en undervisning i skolÀmnet religion, som frÀmjar bÄde lÀrandet och utvecklingen av ett tolerant förhÄllningssÀtt hos eleverna.Vi har valt att utgÄ frÄn en huvudfrÄgestÀllning som Àr: Vilka problem uppfattar skolorna vid integration och hur arbetar de med dem? För att ringa in problemen utgÄr vi frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka styrdokument ligger till grund för undervisningen i religion? Hur frÀmjar religionsundervisningen tolerans och förstÄelse över de etniska och religiösa grupperna? UtifrÄn dessa omrÄden formulerade vi sedan de frÄgor som vi anvÀnde vid intervjuerna.Metoden vi anvÀnde oss av var öppenriktad intervju. Sedan vi analyserat intervjusvaren kom vi fram till resultatet. I vÄr undersökning sökte vi efter problem kopplade till religion i skolan, till vÄr förvÄning uppfattade ingen av respondenterna nÄgra sÄdana i sin religionsundervisning. Vi har dÀrför lyft fram de problem som vi uppfattade att skolorna hade, men som de inte sjÀlva sÄg, i vÄr diskussionsdel.

Arbetet belyser frĂ„gan om huruvida konstnĂ€rer som Ă€ven Ă€r pedagogiskt verksamma anvĂ€nder sig av sitt konstnĂ€rskap i den pedagogiska verksamheten. Syftet Ă€r att reda ut hur personer som Ă€r bĂ„de konstnĂ€rer och pedagoger tĂ€nker kring problematiken att kombinera dessa tvĂ„ yrken, men Ă€ven att skapa en digital story kring resultatet och processen i form av bilder och tal. Begreppet konstnĂ€r diskuteras, samt om konst Ă€r en slags vetenskap. Även Reggio Emilia-pedagogiken och dess syn pĂ„ konstnĂ€rligt arbete i förskolor berörs. Metoden som anvĂ€nds i undersökningen Ă€r kvalitativa intervjuer.

Detta Àr en studie som tagit sin utgÄngspunkt i begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd? med fokus pÄ barn och elever med ADHD/DAMP utifrÄn ett medicinskt kontra pedagogiskt/psykosocialt perspektiv. Inom dessa perspektiv har det varit mÄnga kritiska röster och skilda Äsikter för vilka insatser som Àr bÀst för barnen. Fokus har Àven riktats mot huruvida diagnosen kan hjÀlpa barn eller inte. Konstitueringen av barn i behov av sÀrskilt stöd har förÀndrats.

I denna slutreflektion beskriver jag vad det var som fick mig att börja med applikationsutveckling till mobila enheter. Vilka mina tankar och planer var i början respektive slutet av projektet. Även hur jag gĂ„tt tillvĂ€ga för att skapa en mobilapplikation till Sveriges ledande annonssajt Blocket.se. Jag beskriver ocksĂ„ hur jag gjorde min research i början av projektet och Ă€ven vilken sorts mjukvara jag valde att arbeta med. Hur jag tog mina idĂ©er och tankar frĂ„n bilder i huvudet till skisser pĂ„ ett papper, för att sedan förbĂ€ttra det digitalt pĂ„ datorn. Jag gĂ„r Ă€ven igenom mina arbetsmetoder och vilka delar som hjĂ€lpt mig till framgĂ„ng.

Den svenska hagmarken och dess biologiska mÄngfald Àr hotade, men detfinns en vilja frÄn samhÀllet att bevara det biologiskt och pedagogisktviktiga utrymme som hagmarkerna utgör. Det finns dessutom behov av merekologiska och ekonomiska metoder att förvalta stadsnÀra natur.Betande djur i stadsnÀra grönomrÄden anvÀnds i flera kommuner som endel av lösningen pÄ dessa problem, och detta examensarbete undersöker hurbetande djur pÄverkar ett omrÄdes biologi, och hur betande djur fungerarsom en del av skötseln av stadsnÀra natur.Den metod som anvÀnts Àr litteraturstudier. Som ett komplement har fyraintervjuer gjorts med ansvariga personer pÄ förvaltningar som arbetar medbetande djur.Resultatet visar att en grönyta pÄverkas pÄ mÄnga sÀtt av bete: Floran ochfaunan förÀndras och blir artrikare, beroende pÄ störningar i form av blandannat det tramp som marken utsÀtts för vid bete.Förvaltningarna anvÀnder betande djur framför allt för att bevara denbiologiska mÄngfalden och det öppna kulturlandskapet, men Àven som ettpedagogiskt, miljömÀssigt försvarbart och attraktivt inslag i de stadsnÀragrönomrÄdena.De tillfrÄgade förvaltningarna upplever att skötsel av stadsnÀra natur medhjÀlp av betande djur i huvudsak har fungerat bra, och att det bidragit till attde betade omrÄdena har erhÄllit ökade biologiska och kulturella vÀrden. Detbehövs dock ytterligare inventeringar för att sÀkert kunna visa hur enrestaurerad betesmarks flora och fauna förÀndras vid ett Äterinfört bete.Betande djur bedöms kunna anvÀndas i större utstrÀckning som enrealistisk och ekologisk del av förvaltning av stadsnÀra natur, förutsatt attdjurens sÀkerhet kan upprÀtthÄllas..

Studiens syfte Àr att ge en bild av hantverkskunnande i dramaledarskap och beskriva erfarna dramaledares expertis. Med en kvalitativ ansats och med en deskriptiv fallstudie som metod kombineras litteraturstudier med deltagande observation samt intervjuer. Resultatet diskuteras med stöd av teorier om hantverkskunnande med sÀrskilt fokus pÄ Dreyfus modell ?frÄn novis till expert? samt Hoffmans modell ?frÄn okunnig till mÀstare och superexpert? (min översÀttning). Dramaledarnas iscensÀttning av dramaprocessen analyseras utifrÄn Sternudds dramapedagogiska perspektiv.

Kandidatarbetets huvudsakliga mÄl Àr att producera en bilderbok för alla Äldrar, Skumma Typer & Trevliga Personer. En bilderbok Àr interaktiv till sin karaktÀr och den hÀr boken har ocksÄ ett tilltal pÄ flera nivÄer. Bokens bilder innehÄller tydliga allusioner, frÀmst riktade till den vuxne lÀsaren. Medieteknik Àr, i det hÀr sammanhanget, att först skissa analogt, föra över skisserna digitalt, bearbeta i datorn och dÀrefter skriva ut bilderna. Via ljusbord har bilderna sedan tecknats igen pÄ akvarellpapper och sedan mÄlats med akvarellfÀrg för att uppnÄ nyanser som kan vara svÄra att nÄ digitalt.

Syftet med vÄr studie Àr att fÄ en inblick i förskollÀrares tankar om barns leksaker i förskolan. Studien Àr baserad pÄ intervjuer av fem förskollÀrare, verksamma pÄ fyra olika förskolor, som delat med sig av sina tankar kring leksaker. I vÄr studie kom vi fram till fyra teman för hur förskollÀrare vÀrderar leksaker: Saker som finns runtomkring, Bra leksaker, DÄliga leksaker samt Datorn. VÄr slutsats Àr att rolleken och kreativiteten prioriteras i förskolan vilket innebÀr att de leksaker som frÀmjar detta fÄr en central plats i verksamheten. Vi kan Àven se att förskollÀrarna ser förskolan som en frizon frÄn trendleksaker och framhÄller att förskolan ska inneha de ?klassiska? leksakerna som till exempel klossar.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur SMART Board anvÀndas som ett pedagogiskt redskap i undervisningen inom Ärskurs 1 till 5. Detta med utgÄngspunkt i ett specialpedagogiskt perspektiv, dÀr SMART Board sÀtts i relation till möjligheten att vara ett verktyg, samt del av ett förebyggande arbete, som eventuellt kan underlÀtta inlÀrning och/eller skolgÄng för elever som kan möta olika svÄrigheter i skolmiljön.Teori: Teorianknytningen i studien utgÄr ifrÄn det sociokulturella perspektivet.Det sociokulturella perspektivet grundas i att sociala konstruktioner pÄverkar den verklighet vi lever i och uppfattar, samt att kunskap Àr en konstruerad representation av verkligheten. Studien anknyter Àven till det specialpedagogiska forskningsomrÄdet dÀr det Àr studier omkring det preventiva arbetet som stÄr som forskningsobjekt.Metod: Undersökningen utgÄr ifrÄn en kvalitativ studie dÀr observation och intervju anvÀnds som metod för att förstÄ mÀnniskors beskrivningar och uppfattningar. Observationsstudien Àr en minietnografiskt inspirerad studie och intervjustudien utgÄr ifrÄn den kvalitativa forskningsintervjun. Resultatet bearbetas och beskrivs utifrÄn en tolkande ansats.Resultat:Resultatet frÄn undersökningen pÄvisar att SMART Board kan vara ett pedagogiskt redskap, som kan underlÀtta inlÀrningen för elever.

I dagens samhÀlle blir det allt vanligare att umgÄs genom datorn. Chatter, bloggar, forum och spelsajter vÀxer lavinartat. Hur stor Àr utbredningen av detta bland skolungdomar och pÄverkar det det vanliga kamratumgÀnget IRL (In Real Life)? Hur ser lÀrare pÄ chatt? Kan man dra nytta av det i undervisningen? Dessa frÄgor, bland annat, har tagits upp i detta arbete för att försöka koppla skolan till ett vÀxande chattintresse..