Syftet med denna kvalitativa studie har varit att fÄ en inblick i pedagogers tankar om musikanvÀndandet i förskoleverksamheten och musikens funktion som ett pedagogiskt arbetssÀtt respektive eget kunskapsmÄl. FrÄgestÀllningarna har behandlat hur pedagoger ser pÄ musik i förskolan samt vilket lÀrande pedagoger anser synliggörs i musikaktiviteter. Undersökningen Àr grundad pÄ tidigare forskning och för syftet relevant litteratur. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex verksamma pedagoger vid fem olika förskolor. Av undersökningens resultat framgick att pedagoger hade en positiv instÀllning till musik i förskolan men att de upplevde en osÀkerhet kring genomförandet av musikaktiviteter och dÄ med hÀnvisning till okunskap inom Àmnet.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ om och i sÄ fall vilka Àmnesdidaktiska möjligheter inom naturvetenskap i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen barnen ger uttryck för. FrÄgestÀllningarna till studien Àr följande: Finns det spontana tillfÀllen i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen som pedagoger skulle kunna utveckla till ett naturvetenskapligt lÀrande? Vilka didaktiska spÄr inom naturvetenskapen ger barnen uttryck för och hur syns dessa i barnens aktiviteter? Hur skulle pedagoger kunna utveckla de didaktiska spÄren inom naturvetenskap i barnens aktiviteter med utgÄngspunkt i utvecklingspedagogiska begrepp till ett lÀrande i förskolan? En kvalitativ undersökning har genomförts och som metod har videoobservationer anvÀnts. Med kamerans hjÀlp har barnens aktiviteter i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen genom en kombination av icke-deltagande och ostrukturerade observationer följts. UtifrÄn ett utvecklingspedagogiskt perspektiv nÀrmas barns perspektiv, för att synliggöra om det finna nÄgra naturvetenskapliga spÄr som pedagoger kan följa upp och arbeta vidare med för att nÀrma sig ett lÀrande om naturvetenskapliga fenomen.

The purpose with this essay is to reveal the recurrent debate about children?s TV-watching and to investigate if and how teachers should use the TV as a help in the preschool education..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare i svenska stÀller sig till IKT-anvÀndningen.Vilka förutsÀttningar har de och pÄ vilket sÀtt jobbar de för mÄluppfyllnad med IKT som hjÀlp.För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor skickades enkÀter till lÀrare pÄ grundskolans senare Är och gymnasiet pÄ 16 olika skolor. Knappt hÀlften av de utskickade enkÀterna besvarades.Svaren visar att majoriteten av lÀrarna stÀller sig positiv till anvÀndningen av IKT i klassrummet. Flera gav exempel pÄ hur de anvÀnder IKT och hur det relaterar till kursmÄlen för svenska pÄ grundskolans senare Är och gymnasiet. HÀlften av enkÀtdeltagarna menade att de hade en god IKT-kunskap. Lika mÄnga hade fÄtt fortbildning och kÀnde stöd av ledningen till detta.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare i svenska stÀller sig till IKT-anvÀndningen.Vilka förutsÀttningar har de och pÄ vilket sÀtt jobbar de för mÄluppfyllnad med IKT som hjÀlp.För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor skickades enkÀter till lÀrare pÄ grundskolans senare Är och gymnasiet pÄ 16 olika skolor. Knappt hÀlften av de utskickade enkÀterna besvarades.Svaren visar att majoriteten av lÀrarna stÀller sig positiv till anvÀndningen av IKT i klassrummet. Flera gav exempel pÄ hur de anvÀnder IKT och hur det relaterar till kursmÄlen för svenska pÄ grundskolans senare Är och gymnasiet. HÀlften av enkÀtdeltagarna menade att de hade en god IKT-kunskap. Lika mÄnga hade fÄtt fortbildning och kÀnde stöd av ledningen till detta.

Rapporten undersöker om kontextberoende generering av trÀd Àr lÀmpligt att anvÀnda i dataspel. I arbetet presenteras ett system som möjliggör procedurell generering av trÀd som omgivningen kan pÄverka. De faktorer som inverkar pÄ trÀdets grenstruktur Àr solljus, vind och gravitation. Projektet bidrar med en lösning till att minska utvecklingstiderna för dataspel genom att möjliggöra att trÀdmodeller algoritmiskt genereras i datorn istÀllet för att de modelleras av en artist..

Syftet med vÄrt arbete var att synliggöra i vilken utstrÀckning samt beskriva pÄ vilket sÀtt datorer implementeras i det pedagogiska arbetet i förskolan (förskoleverksamheter). För att uppnÄ det framstÀllda syftet genomförde vi en enkÀtundersökning bland yrkesverksamma pedagoger pÄ ett antal förskolor. MÄlgruppen var förskollÀrare och barnskötare. Valet att inkludera barnskötare i studien baserades pÄ att verksamma i förskolans vÀrld arbetar efter samma regelverk, i detta fall LÀroplan för förskolan, Lpfö 98 (Skolverket, 2010) men kan ha vÀldigt olika förhÄllningssÀtt och förutsÀttningar som bland annat kan bero pÄ utbildningsform. För att kunna synliggöra implementeringen pÄ ett tillförlitligt sÀtt behövdes mÄnga respondenters erfarenheter och uppfattningar, dÀrför valdes en kvantitativ enkÀtstudie som metod.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur medier kan anvÀndas och integreras i skolan för att frÀmja elevers lÀrande utifrÄn ett pedagogiskt perspektiv. Följande frÄgor vÀgledde undersökningen: Vilken roll anser pedagoger att medier har i lÀrandeprocessen hos elever? Hur integrerar pedagoger medier i sin undervisning för att erbjuda möjligheter för eleverna till att utveckla sitt lÀrande? Metoden i undersökningen grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer med sex pedagoger pÄ tre olika skolor i lÄg- och mellanstadiet, frÄn tvÄ olika kommuner i södra Sverige.De slutsatser som kan dras utifrÄn vÄr undersökning Àr att de intervjuade pedagogerna anser att medierna har en viktig roll i lÀrandeprocessen hos elever och att medier anvÀnds och integreras i alla Àmnen för att frÀmja elevernas lÀrande, samt att anvÀndandet av medier i undervisningen verkligen erbjuder möjligheter för eleverna till att utveckla sitt lÀrande..

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Ett pedagogiskt material om trÀd i vÄr nÀrmiljö har tillverkats och testats i en barngrupp med 22 barn och tre pedagoger. Studiens syfte var att söka svar pÄ förskolebarns tankar om trÀd som fenomen, bÄde före och efter att materialet testats och om deras tankar eventuellt förÀndrades. Pedagogernas syn pÄ materialets anvÀndbarhet inom förskolan har varit en del i utvÀrderingen kring materialets anvÀndbarhet.  Intervjuer med bÄde barn och pedagoger har genomförts. För att ta del av deras olika tankar har studien haft en fenomenografisk ansats.

Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i Ärskurs Ätta hanterar tal i brÄkform vid problemlös-ning, med inriktning pÄ del av en helhet och del av antal, nÀr datorn anvÀnds som verktyg. Fokus Àr pÄ de elever som visar svÄrigheter inom detta matematikomrÄde.Teori: Vi utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet som innefattar bÄde socialt samspel och redskap som utvecklar vÄrt tÀnkande för att ge oss stöd i lÀrandet. VÄrt specialpedagogiska synsÀtt innebÀr att elevers svÄrigheter uppstÄr i mötet med omgivningen och detta benÀmns i forskningslitteraturen som det relationella perspektivet. Metod: För att pÄ djupet kunna studera de forskningsfrÄgor som studien utgÄr ifrÄn anvÀnds fallstudie som metod. Empirin samlas in genom att eleverna, som arbetar i par, anvÀnder ett skÀrminspelningsprogram Screencast-O-Matic sÄ att vi kan ta del av elevernas samtal och det som sker pÄ deras datorskÀrmar.

Förskolan ska lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande och erbjuda en god pedagogisk verksamhet. Det pedagogiska arbetet Àr grunden i förskolan. Tempus Àr det system vÄr studie kommer att handla om. Tempus Àr ett system för schemalÀggning pÄ förskola och fritidshem. PÄ Tempus hemsida kan man lÀsa kommentarer frÄn förskollÀrare, förÀldrar och rektorer som menar att Tempus ger mer tid till pedagogiskt arbete.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare i svenska stÀller sig till IKT-anvÀndningen.Vilka förutsÀttningar har de och pÄ vilket sÀtt jobbar de för mÄluppfyllnad med IKT som hjÀlp.För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor skickades enkÀter till lÀrare pÄ grundskolans senare Är och gymnasiet pÄ 16 olika skolor. Knappt hÀlften av de utskickade enkÀterna besvarades.Svaren visar att majoriteten av lÀrarna stÀller sig positiv till anvÀndningen av IKT i klassrummet. Flera gav exempel pÄ hur de anvÀnder IKT och hur det relaterar till kursmÄlen för svenska pÄ grundskolans senare Är och gymnasiet. HÀlften av enkÀtdeltagarna menade att de hade en god IKT-kunskap. Lika mÄnga hade fÄtt fortbildning och kÀnde stöd av ledningen till detta.

Syfte med arbetet var att ta reda pÄ om, pÄ vilket sÀtt och varför dialogen anvÀnds i matematikundervisningen. Fokus har legat pÄ att se hur dialogen kan individualiseras utifrÄn elevers olika behov och möjligheter. Jag har sjÀlv upplever svÄrigheter med att anvÀnda dialogen som pedagogsikt redskap med elever som har sociala svÄrigheter och lÄg kunskapsnivÄ. DÀr av val av Àmne. Studien Àr kvalitativ dÀr den semistrukturerade intervjun, observation samt strategiskt urval anvÀnts som metod.

I förskolan möts ofta barn med sprÄkstörningar och pedagogerna har ett ansvar att arbeta förebyggande med sprÄket för att motverka sprÄkstörning. Genom rÀtt stimulans kan barnets utveckling förbÀttras. Syftet med detta arbete Àr att synliggöra vilka möjligheter och svÄrigheter det finns i arbetet med barn med sprÄkstörningar. Vi har genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger försökt undersöka dessa barns situation i förskolan. För att kunna avlÀsa barns situation behöver man se vilka kunskaper pedagogerna har om sprÄket och dess betydelse.