Syftet med studien är att få ta del av verksamma lärares upplevelse av arbetet med LTG-metoden, ljudmetoden samt metoden att skriva sig till läsning. Likaså är studiens syfte att kartlägga lärares inställning till olika hjälpmedel som finns att använda i läs- och skrivinlärningen såsom läromedel, elevproducerat material, skön- och facklitteratur, medier, populärkultur och IKT. Vi intervjuade sex lärare verksamma i årskurs ett till tre för att ta del av deras tankar och upplevelser.Intervjuerna visade att alla lärare använder sig av samtliga läs- och skrivmetoder och tycker att de bör gå hand i hand för att eleverna ska får bästa möjliga förutsättningar att lära sig läsa och skriva och känna glädje inför skriftspråket. Som en röd tråd genom samtliga metoder nämns den glädje som vissa delmoment i metoderna ger inför skrivandet och läsandet. Även lärarens betydelse är genomgående; är inte läraren positiv och engagerande sker inget lärande oavsett metod.

Syfte; Syftet var att undersöka BMI, snabbmatskonsumtion, läskintag och medieanvändande hos ungdomar i klass 9 samt se om samband fanns mellan snabbmatskonsumtion och medieanvändande. Metod; Studien var en delstudie av projektet "Mat och Hälsa 2007". Via en kvantitativ metod har 359 ungdomar i klass 9 (182 pojkar, 177 flickor) på 10 slumpmässigt utvalda skolor i ett län i Mellansverige svarat på frågor via frågeformulär. Resultat; Pojkarnas BMI var i genomsnitt 21 och för flickorna 20.4 och majoriteten av ungdomarna var normalviktiga. Drygt en tredjedel av ungdomarna åt snabbmat och pommes frites mer än två till tre gånger i månaden.

BakgrundAtt söka information på Internet blir allt vanligare i skolan, då datorn och dess sökfunktioner har blivit ett verktyg för att hitta information. Då kunskapsutbudet som finns tillgängligt på Internet både är brett och föränderligt, måste eleven ha kompetensen att välja informationskällor och kritiskt granska sina val för att finna tillförlitlig information. Skolan har i och med den nya läroplanen Lgr 11 större ansvar för elevernas kompetensutveckling gällande källkritiskt perspektiv och hantering av digital information.SyfteSyftet med vår studie är att ta reda på vilka val elever gör då de söker information på Internet och varför de gör dessa val. Syftet är även att ta reda på pedagogernas tankar kring elevernas informationssökning i undervisningen.MetodVi har gjort en fenomenografisk studie där vi har använt oss av intervjuer för att ta reda på hur tjugofyra elever gjorde när de sökte information på Internet, vilka val de gjorde samt vad som låg till grund för dessa val. Vi intervjuade även sju lärare för att ta reda på deras tankar kring Internet som sökverktyg.ResultatEleverna berättar hur de kan värdera en källas trovärdighet, men tillämpar inte dessa strategier i lika stor utsträckning.

Förflyttningshjälpmedel kan skapa svårigheter att ta sig fram i den fysiska miljön, vilket kallas tillgänglighetsproblem. Användbarhetsproblem kan också uppstå, som innebär att personen inte kan göra det han eller hon vill i den fysiska miljön. Lek och rekreation är viktiga aktiviteter för barn. Syftet med denna studie var att få förståelse för vilka platser barn som använder förflyttningshjälpmedel väljer för lek och rekreation i sin närmiljö, samt få förståelse för vilka upplevelser som är knutna till platserna. Gåturer genomfördes med tre barn, åtta och tio år som använde förflyttningshjälpmedel med hjul.

Syfte ? Att skapa en ny produkt inom kategorin mingelbord, som erbjuder fler användningsområden för att bli mer anpassad för privatpersoner och i hemmamiljö. Att genom en innovativ konstruktion och en kombination av moduliserade- och hantverksdelar skapa en unik produkt på marknaden.Metod ? Grundmetoden för det här arbetet är den första fasen i en produkts liv: produktutvecklingsprocessen; identifiera behovet, planera designprocessen, ta fram kundkraven, utveckla konceptet och till sist utveckla produkten.Resultat ? Designkoncept på ett mingelbord har tagits fram och redovisas i bilder. Dessa bilder är resultatet av en uppmodellering i datorn med hjälp av 3D-progam.

En metod som har fått ett stort genombrott i Norden i grundskolans tidigare år är Arne Tragetons läs- och skrivinlärningsmetod, att skriva sig till läsning (ASL). Eleverna använder datorn som skrivverktyg och arbetar i par. Pedagogen har en betydelsefull uppgift med att utforma skrivarpar där elever utvecklas och lär av varandra för att metoden ska fylla sin funktion. För att få ett samspel där barnen bidrar till varandras lärande finns det olika egenskaper som pedagoger utgår ifrån när de parar ihop sina elever.Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka komponenter som pedagoger utgår ifrån när de utformar skrivarpar samt processen vid byte av par. Frågeställningarna som förde oss till vårt resultat innefattar: Hur planerar pedagoger arbetet med att dela in elever i skrivarpar? Vilka kvaliteter hos eleverna utgår de ifrån? När byter de skrivarpar under terminen? Hur skapar de gruppkonstellationer vid ojämnt antal elever?Vi skickade ut en intervjuenkät och fick in 34 svar som granskades på ett systematiskt sätt och begrepp bildades till kategorier.

Då studier visar att elever idag har en sämre läsförmåga än för femton år sedan, är uppsatsens syfte att undersöka om samband finns mellan de senaste årens ökade media- och IT utbud och pedagogers förhållningssätt till detta i undervisningen. Avsikten är även att undersöka vilka faktorer som främst inverkar på elevers läsförmåga. Metoden baseras på en kvalitativ enkätundersökning innehållande öppna frågor som ger informanterna möjlighet till att ge utförliga och personliga svar. Med denna undersökning och relevant forskning som grund förs resonemang kring eventuella samband beträffande ovan nämnda faktorer. Undersökningens resultat visar att ett tydligt samband mellan det ökade media- och IT utbudet i relation till elevers läsförmåga inte kan påvisas, men att faktorer såsom föräldrastöd och annan kulturell bakgrund är av stor betydelse.

Emulering och simulering omfattar ett brett spektrum av varierande tekniker på olika nivåer, som involverar både mjuk-, och hårdvaruparadigm. Denna rapport är utformad utifrån ett arkitekturellt perspektiv och ämnar att återge en kortfattad studie av ämnen relaterade till design av en generell referensarkitektur för emulatorer.Särskilt fokus har lagts på sammansättningen av de olika komponenter som vanligtvis utgör en emulator, och dessa ställs sedan i jämförelse med den arkitektur, skapad av Von-Neumann, som idag används i den moderna datorn.Målet är att identifiera de mest lämpade arkitekturella strategierna för att kunna uppnå kvalitetskrav som flexibilitet, generalitet och funktionell lämplighet. Vid skapandet av en prototyp görs en avvägning mellan olika tekniker, vilket resulterar i en hybrid mellan tidskritiska och händelsedrivna paradigm. Vidare jämförs befintliga arkitekturer där modularitet mellan komponenter visar sig vara en återkommande egenskap inom samtliga designer.Det viktigaste resultatet vi kom fram till är att en tillståndsmaskin ofta har en betydande roll inom händelsedrivna system. För den prototyp som designats resulterade detta i en tillståndsmaskin med svagt kopplade deltillstånd som tillsammans leder till aktivering av olika huvudtillstånd, något som går i linje med icke-Von Neumann-alternativ..

Denna uppsats undersöker fyra samhällskunskapslärares attityder till och användning av datorer i undervisningen i samband med att deras gymnasieskolor infört en så kallad en-till-en-satsning. Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer. Inför inhämtandet av analysmaterialet har en teoretisk bakgrund lagts. Den visar en bild av det aktuella forskningsläget med fokus på svensk forskning. Internationell och amerikansk forskning finns också med.

Idag är datorn en självklarhet i de flesta hem. Ökningen i användandet av datorspel hos barn väcker intresset över hur bra så kallade lärospel fungerar för yngre barn. De spel som finns idag är utvecklade för att passa normalstörda barn. Hur väl fungerar de för barn som har någon form av funktionshinder och då framförallt med inlärningssvårigheter? Autism är ett funktionshinder som bland annat innebär inlärningssvårigheter och svårigheter i kommunikation.

Allt fler skolor satsar på digitalisering och köper in egna datorer till eleverna. I samband med detta ställs det krav på eleverna att de skall kunna hantera tekniken och vara digitalt komp-etenta. Digital kompetens ses som en viktig del för elever att besitta och för att fungera i vårt samhällsliv. Detta är dock ingenting som skolan vi studerat främjar då de inte bidrar till en ökad digital kompetens hos eleverna. Det finns forskare som däremot anser att det är i skolan som eleverna bör få sin digitala kompetens.

I takt med att samhället förändras gör även skolan det. Datorerna har fått en stor och betydande plats i klassrummet och de verksamma inom skolan möter därmed nya utmaningar. På vilket sätt och till vad ska datorn användas är några av dem. Nätbaserade verktyg i form av lärplattformar, YouTube, bloggar, chatt, UR-material och Facebook används av flertalet verksamma lärare ute i skolorna idag. Vilka för-, och nackdelar/svårigheter och möjligheter finns det med att integrera verktyg av dessa slag, i klassrummet? Genom ett kvalitativt angreppssätt vill jag undersöka vad yrkesverksamma gymnasielärare har för uppfattningar om och förhållningssätt till att arbeta med nätbaserade verktyg i sin undervisning.

Med globalt ökat klimathot och ett ökat användande av biologiskt nedbrytbara material för att bland annat driva vår motorpark och värma våra hus kommer även ett krav på ökat produktion av utsläppsreducerande (koldioxid CO2) material så som biobränsle.För att kunna reducera utsläppen krävs inte bara att vi ökar produktionen av biologiskt nedbrytbart ämnen utan att dessa material har de egenskaperna som de förbränningssystem de används till optimalt kräver.Ett av de biologiskt nedbrytbara materialen är biobränsle, framställt av skogsavfall (grot). Dess hantering ifrån avverkningstillfället tills in- transport till förbränningen har varit kärnan i detta arbete. De två grundfrågorna som har varit själva motorn i arbetet har kretsat kring;o Vem äger vad i olika hanteringssteg?o Vem vet vad i olika hanteringssteg?Syftet med denna undersökning var att bland annat försöka få reda på svaren på frågorna ovan men även att väcka ett ökat intresse och förståelse kring hanteringen av biobränslet från avverkningstillfället fram till in- transport till en terminal alternativt direkt in till panncentralen.Undersökningen gjordes genom en enkätundersökning på Internet. Enkäten skickades ut till berörda parter i Sverige per e-post och adressaterna kunde svara direkt i datorn och skicka tillbaka enkäten utan att skriva ut den.

Internet har kommit att bli en stor del av människans liv. 5,3 miljoner svenskar använder Internet varje dag. Användandet växer ständigt och detta är något som kan betraktas i uppkomsten av nya tjänster. Den ålderskategorin som använder Internet i mobilen i störst utsträckning är 20-29 år, där 18 procent av denna grupp surfar i mobilen dagligen.Syftet med studien är att undersöka unga vuxnas, i åldern 20-25 år, tankar och attityder kring hur tillgängligheten av en ökad Internetuppkoppling påverkar det fysiska mötet. Även attityder om mobiltelefonens uppkoppling till Internet och dess påverkan studeras.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka förskollärares syn på barns motoriska utvecklingsmöjligheter ute på förskolegården, samt förskollärares betydelse för barns rörelseutveckling. Frågeställningarna för studien var vilka faktorer som enligt förskollärarna anser vara viktiga i barnens motoriska utveckling, hur förskollärarna ser sin roll för barns motoriska utveckling samt hur de anser att förskolegården hjälper till att utveckla barns motorik. Vi använde oss av intervju som metod där vi intervjuade sex förskollärare. Till vår hjälp hade vi en telefon med inspelningsmöjligheter. Efter varje intervju lyssnade vi av svaren och förde in dem på ett dokument i datorn.