Matematikboken har under många år varit ett hett ämne, både inom skolväsendet och media. De teorier som finns inom ämnet beskriver att matematikboken har en stor roll i dagens matematikundervisning. Därav blir vårt syfte att beskriva hur lärare ser på användningen av matematikboken som läromedel i sin undervisning och om det finns andra medel som kan ersätta matematikboken. Empirin har hämtats från fem semistrukturerade intervjuer av matematiklärare på mellanstadiet. Det har framkommit i resultatet att fleratlet av de intervjuade lärarna använder sig av matematikboken då de upplever att det ör en trygghet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra gymnasielärare kan förhålla sig till undervisning i svensk grammatik. Den empiriska undersökningen genomfördes på två gymnasieskolor i södra Sverige och bestod av observation vid fyra tillfällen av de intervjuades lektioner och fyra intervjuer med lika många gymnasielärare. Resultatet för denna studie visar att grammatik integreras i ordinarie svenskundervisning i varierande utsträckning och att pedagogerna väljer att ibland synliggöra grammatiken för eleverna och ibland inte. Lärarna motiverade grammatikundervisningen utifrån lydelsen ?språkets bruk och byggnad? i Kursplanen för Svenska A, och de menade att grammatikundervisning kan vara språkutvecklande.

Att alla elever får vara delaktiga under skolans aktiviteter kan ses som en självklarhet i en skola för alla. Men för alla elever är det inte så enkelt, och några elever som ibland inte får vara delaktiga är elever med rörelsehinder. Ämnet som de ibland inte får vara delaktiga i inom skolans undervisning är ämnet idrott och hälsa. Syftet med denna studie är att undersöka och få en större förståelse för hur personer med rörelsehinder upplevt undervisningen i idrott och hälsa i grundskolan. För att uppnå detta gjordes intervjuer med fem personer med rörelsehinder i åldrarna 19-30 år.

Syftet med fokusgruppstudien var att undersöka gymnasielärares upplevelser av den egna motivation samt att ta reda på vilka faktorer de anser påverkar elevernas motivation i undervisning och lärande. Resultaten visade, i enlighet med tidigare forskning, att de främsta motivationsskapande faktorerna för eleverna är en god relation mellan lärare och elev, att eleverna får möjlighet att vara delaktiga i undervisningen samt möjlighet till olika val i undervisningen. Lärarnas egen motivation visades öka av att undervisa och av möten med eleverna. Motivationen minskade dock av otrygg arbetsmiljö, otrygga arbetsförhållanden och arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra. Lärarna upplevde att deras egen motivation och engagemang i arbetet påverkade elevernas motivation och engagemang..

Fysisk aktivitet är viktigt för alla och våra kroppar är skapta för ett liv i rörelse. Det handlar om att äta rätt och att motionera tillräckligt för att kropp och själ ska må bra. Att leva sunt på olika sätt är något som många människor strävar efter idag, men tyvärr finns det många i samhället som äter fel och rör på sig alldeles för lite. Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare i ämnet Idrott och hälsa arbetar för att få med sig omotiverade elever i undervisningen, det vill säga de elever som är mindre aktiva, inaktiva eller överhuvudtaget inte närvarar under lektionerna. Metoden har varit kvalitativ, där åtta enskilda intervjuer med lärare i Idrott och hälsa har genomförts.

SyfteSyftet med denna studie har varit att undersöka lärares föreställningar om kvinnligt och man-ligt samt hur dessa avspeglas i deras arbets- och förhållningssätt till elever. De två frågeställ-ningarna som använts har varit: uppfattar lärare elever som i huvudsak individer eller kön? Medverkar lärare till att genusmönster uppstår och/eller består?MetodStudien är kvalitativ och genomfördes i en lågstadieskola i Stockholmstrakten. Tillväga-gångssättet har varit att genom observationer av en klass, som undervisats dels av en klasslä-rare, dels av en lärare i idrott och hälsa, få fram hur lärares föreställningar om kön avspeglas i undervisningen. Lärarna meddelades att observationen gällde deras förhållnings- och arbets-sätt, inte att det var ur ett genusperspektiv.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka om lärares sätt att undervisa och valet av innehåll skapar positiva upplevelser av fysisk aktivitet hos eleverna.Hur resonerar lärarna kring lektionsinnehåll och dess syfte eller mål?Hur upplever elever med olika erfarenheter av föreningsidrott innehållet och utformandet av idrottslektionerna?MetodJag valde att ha en kvalitativ ansats i den studien, och genom intervjuer samla in data. Jag valde att ha en intervjuguide som intervjutyp. En mindre strukturerad intervju hade lett till att jag hade fått svårigheter att jämföra data från de olika intervjuerna. Om jag istället valt en mer strukturerad intervju hade jag fått svårigheter att förstå den intervjuades tankar då intervjun blir låst till frågor och intervjupersonens egna utsagor hade blivit tillbakahållna.

Trots alla rapporter om sjunkande resultat i matematikämnet i den svenska skolan så finns det lärare vars elever har en hög uppfyllelse av målen i läroplan och kursplan. Denna studie ägnas åt att genom observationer och intervjuer av en handfull matematiklärare urskilja mönster och gemensamma drag hos dessa. Studien visar att det finns vissa gemensamma drag hos de lärare som bedriver framgångsrik matematikundervisning. För det första finns det ett tydigt mål med undervisningen. Det andra är att de alla tar på sig ledarskapet i klassrummet och ansvaret för undervisningen samtidigt som eleverna involveras i planeringen, både direkt och indirekt.

Mitt examensarbete gick ut på att bygga en hybrid klient som använder sig av samma användargränssnitt som Xcerions redan implementerade webbklient CloudTop. Klienten ska kunna köras utan användning av en webbläsare och i stället vara ett installerat program på datorn. Källkoden till CloudTop, som är skriven i Javascript, kommunicerar nu med kod skriven i C++ med hjälp av en brygga som förbinder dessa två språk. C++-delen hanterar XSLT-förfrågningar, vilket normalt hanteras av en webbläsare. Programmet är även förberett för att utökas med kod som stödjer att programmet ska kunna köras utan tillgång till internet.

Den här studien syftar till att undersöka hur olika författare resonerar kring författandet av en lärobok, angående utformning och påverkan. För att undersöka detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sex läroboksförfattare. Resultatet av intervjuerna visar att läroboksförfattarna har en väl utarbetad tanke med hur deras läroböcker ska användas i undervisningen. Vi kan också se att författarna strävar efter att följa gällande styrdokument för skolan. Vidare har vi identifierat några av de olika faktorer som påverkar författarna i deras skrivande, något som ger utslag i läroböckerna.

Detta arbete syftar till att undersöka lärares förhållningssätt till användningen av olika texttyper i historieundervisningen. Vi ville ta reda på hur lärare arbetar med olika texttyper och vilka de anser bäst bidrar till historisk kunskap. Slutligen ville vi undersöka huruvida valet av texttyp kan påverka utvecklingen av elevers historiska empati. Arbetet utgår från tidigare forskning om historiedidaktik och litteraturdidaktik. Detta blandas med forskning om centrala definitioner av texttyper samt Dysthes tankar om det dialogiska klassrummet. För att besvara vår frågeställning användes till en början en kvantitativ forskningsansats genom en förstudie i form av ett frågeformulär. I denna kartlades elevernas syn på användandet av texttyper i undervisningen och visar att de föredrar gruppdiskussioner som arbetssätt vid arbete med olika texter.

Syftet med studien var att undersöka förutsättningarna och hur väl några elever i gymnasieskolan uppfattar att de lärt sig det demokratiska systemet med utgångspunkt i skolans demokratiuppdrag. Vi valde att undersöka vilka möjligheter eleverna får i gymnasieskolan att uppnå kunskap om det demokratiska systemet samt att ta reda på vilka eventuella svagheter som finns för elevernas möjligheter att tillgodogöra sig kunskap om det demokratiska systemet. För att uppfylla syftet och frågeställningarna genomfördes en enkätundersökning i tre gymnasieklasser samt intervjuer på en gymnasieenhet i en kommun i norra Sverige. De tre lärare som hade undervisat dessa klasser i kursen Samhällskunskap A intervjuades samt två elever från vardera av dessa klasser. Studiens bakgrund är ett resultat av litteraturstudier.

Att demokrati och en förståelse för mänskliga rättigheter och människovärde skall genomsyra skolans verksamhet är de allra flesta lärare bekanta med. Vissa arbetsområden ställer detta mer på spets än andra, däribland undervisningen om folkmord i ämnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. Utgångspunkten tas i lärarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har någon betydelse för demokratiuppdraget.

Syftet med studien är att ge exempel på hur idrott och hälsa lärares syn på undervisningen i friluftsliv påverkats av kursplanen Lgr11 och hur några lärare i idrott och hälsa på grundskolan högstadium valt att tolka undervisningsuppdraget. Studien har sin utgångspunkt läroplansteoretisk forskningsansats, där halvstrukturerade intervjuer genomförts. I resultatet framgår det att friluftslivsundervisningen har ökat med införandet av Lgr11 och att kursplanen har blivit tydligare för lärarna. Det har även blivit lättare att förstå vad som ska undervisas i. Det framgår att lärarna tycker att den teoretiska undervisningen är lättare att genomföra i friluftsliv, då det tidigare fanns problem för lärarna att genomföra praktisk undervisning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka förekomsten av icke-västerländska författarskap i läroböcker för svenska på gymnasiet. Undersökningens grund är en pedagogisk textanalys, vilket är en form av innehållsanalys. Fyra läroböcker avsedda för svenskämnet på gymnasiet har analyserats genom en pedagogisk textanalys med såväl kvantitativa som kvalitativa inslag. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt har främst varit Edward Saids postkoloniala teori och Mekkonen Tesfahuneys tankar om ett eurocentriskt utbildningssystem. Vikten av ett etnografiskt förhållningssätt i skolan är också en del av teorin.