I denna uppsats har jag undersökt vilka utbildningsmedier som används på några skolori utvalda kommuner i Dalarnas län: Älvdalen, Orsa, Mora och Falun, samt vilkenpåverkan dessa medier kan ha på elevernas inlärning. Uppsatsens övergripande syfte äratt bidra med kunskap om hur utbildningsmedier kan användas i undervisningen igrundskolan samt hur elevers lärande kan påverkas av medier med audiovisuellinformation. Denna uppsats har följande forskningsfrågor: Hur vanligt är det att olikautbildningsmedier används i undervisningen och vilka typer av medier är vanligast?Vilken effekt kan utbildningsmedier ha på elevernas inlärningsförmåga? Och hur kanmediepedagogik vara ett redskap i undervisningen? Uppsatsens frågeställningarbesvaras genom kvantitativa metoder i form av en enkät och ett experiment.Enkätundersökningen visa att medier ofta används som komplettering till undervisningpå dessa utvalda skolor och de medier som används mest är video/film, bild/foto ochinternet. Experimentets resultat tyder på att det finns elever som troligtvis lär sig bättregenom att använda medier.

Mitt examensarbete handlar om elevinflytande inom matematik och naturorienterande undervisning. Enligt skolans läroplaner och styrdokument är elevinflytande en viktig del i undervisningen. Jag undersöker elevers möjlighet till inflytande i undervisningen och skolmiljön. Jag undersöker även lärarnas tankar om elevinflytande i undervisningen och vilka svårigheter respektive möjligheter det finns i arbetet kring elevinflytande. Jag utför kvalitativa intervjuer med lärare och elever på grundskolan om elevinflytande. Därefter analyserar jag svaren med hjälp av tidigare forskning och litteraturstudier.

Avsikten med denna studie har varit att diskutera möjligheter och få en fördjupad kunskap kring hur gymnasielärares förhållningssätt till det vidgade textbegreppet och bilder som språk- och kommunikationsverktyg kan se ut, samt hur deras användande av, och arbete med, bilder i undervisningen kan gestalta sig. Empiri har samlats in med hjälp av ett digitalt frågeformulär som skickats via e-post till ämneslärare, dock ej bild- eller medielärare, på 22 olika gymnasieskolor i Skåne län.Som bakgrund till den empiriska undersökningen har relevanta teorier och begrepp, såsom det vidgade textbegreppet, bildsemiotik, kommunikation, mediering och estetiska läroprocesser, behandlats. Undersökningen behandlar även studiens relation och kopplingar till styrdokumenten.Studien visar på en positiv syn hos de medverkande gymnasielärarna gentemot bildanvändande i undervisningen och på vilka möjligheter och hinder gymnasielärarna ser med ett medvetet användande av bilder i undervisningen. Vi har funnit att ett arbetssätt präglat av det vidgade textbegreppet skulle kunna bidra till en undervisning där eleverna har en större möjlighet att nå de mål som är uppsatta i läro- och kursplanerna, vilket skulle rusta dem för framtiden och det samhälls- och arbetsliv de inom kort ska möta och bli aktiva deltagande medlemmar av..

Denna studie syftar till att undersöka hur gymnasielärare förhåller sig till och värderar kanon och intermedialitet, samt hur de implementerar dessa begrepp i undervisningen av litteraturhistoria. Bakgrunden till vårt arbete behandlar främst kanon- och intermedialitetsbegreppens historiska utveckling, forskningsläget definierar sedan dessa utifrån ett forskningsperspektiv. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex stycken gymnasielärare i en medelstor, västsvensk stad. Vi använder oss vidare av en hermeneutisk ansats för att redogöra för och analysera undersökningens utfall. Resultatet visar att det finns tydliga kopplingar mellan forskningsbakgrunden till vårt arbete och utfallet av undersökningen.

Syftet med detta examensarbete är att utveckla kunskap om och förståelse för ämnet Idrott och hälsa i gymnasiesärskolan. Detta görs genom att beskriva vilka former av kunskap som realiseras i undervisningen och hur detta görs. Det faktiska genomförandet jämförs med lärarnas tolkning av ämnet och diskuteras i ljuset av omgivande normer, lärarnas personliga påverkan, ämnestraditioner och yttre ramar. Materialinsamlingen utfördes på en gymnasiesärskola via 13 lektionsobservationer och fem intervjuer med dem som undervisar i ämnet. Resultaten visar på en verksamhet som domineras av ett integrerat kunskapsideal.

Syftet med undersökningen är att studera hur lärare i ämnet historia resonerar kring användandet av film i undervisningen. Fokus ligger på att undersöka hur lärarna anger att de går tillväga när de gör sitt filmurval och i vilket syfte de uppger att de visar film. Undersökningen syftar också till att ta reda på hur lärarna uppger att de bearbetar filmerna tillsammans med eleverna. Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer av fyra historielärare från både grundskolan senare del samt gymnasiet. Undersökningen visar att film kan användas för olika syften i undervisningen. Resultatet visar att filmurval och bearbetning av film sker på likartade sätt.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om det går att använda ett kommersiellt datorspel, SimCity 4, som läromedel i undervisningen. Vi ville ta reda på vad i spelen som kan locka eleverna att lära sig matematik och No, hur eleverna genom att spela SimCity kan få ett helhetsperspektiv på verkligheten och vilken roll pedagogen kan få i elevers datorspelande. I undersökningen ingick 18 elever från år 5 och 6. Eleverna fick i par spela SimCity i 1½ timme. Därefter genomförde vi en kvalitativ intervju som tillsammans med observation gav oss det underlag vi behövde för att svara på våra frågor.

Skolverket skickade ut ett pressmeddelande som ifrågasätter kvaliteten inom undervisningen av ämnet svenska som andraspråk i grundskolan. Skolverket ville belysa den koppling som finns mellan modersmålsundervisning och goda resultat i svenskundervisning. I den här studien studerades erfarna lärares förhållnings- och tillvägagångssätt i undervisningen av flerspråkiga elever. Lärarna studerades för att ta reda på vad som kännetecknar och stimulerar undervisning av flerspråkiga elever. I studien användes kvalitativa intervjuer och observationer i kombination.

Syftet med vår studie är att undersöka hur grundskolelärarna upplever datorns konsekvenser för undervisningen samt för elevers lärande och hälsa. Vår studie är av kvalitativ art och som forskningsredskap har vi använt oss av intervjuer.  Intervjuerna har gjorts med fem lärare som arbetar i grundskolor i Gävleborgs kommuner. Lärarna har då svarat på frågor om hur de arbetar med datorer, datorernas påverkansprocesser på lärande och hälsa och dessutom hur de skulle vilja arbeta med datorer i undervisningen. Studien tar förutom det som syftet avslöjar bland annat upp delar ur ett historiskt perspektiv kring datorerna, datorernas användningsområden i skolan samt för- och nackdelar med datorerna i skolan.

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka hur verksamma gymnasielärare har för uppfattning av de mänskliga rättigheternas ställning i ämnet samhällskunskap och om läraren anser att undervisningen om de mänskliga rättigheterna utvecklar elevernas demokratiska kompetens. Uppsatsen tar även upp hur mänskliga rättigheterna framträder i styrdokumenten. Det framgår att dess position har förändrats över tid och har i de nya kurs och läroplanerna fått en allt mer tydlig position. Undersökningen skedde med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare.Samtliga lärare som jag har intervjuat anser att demokrati och mänskliga rättigheter är något som hör ihop med demokrati och att undervisning om mänskliga rättigheter utvecklar elevernas demokratiska förmåga. Kvantiteten och typ av undervisningen varierar mellan lärarna men ingen av lärarna undervisar mänskliga rättigheter på regelbunden basis.Det vanligast förekommande är att undervisningen sker i samband med att läraren undervisar om demokrati. .

Kulturstudier i undervisningen i moderna språk och huruvida de förekommer är det huvudsakliga temat som behandlas i rapporten. Syftet var att undersöka hur kulturstudier förekom i språkundervisningen, på vilket sätt det skedde, och om lärarna ansåg det viktigt att undervisa i kulturstudier. Några lektioner avsattes till observation och en enkät delades ut till de språklärare som arbetade på den skola där undersökningen genomfördes. Studien visar att lärarna tyckte att det var viktigt att ha kultursudier i språkundervisningen eftersom det ökar förståelsen för andra kulturer och respekten för oliktänkande. Kanske något motsägelsefullt, för man kunde vidare konstatera att kulturstudier förekom, men inte som ett planerat moment i undervisningen, utan det skedde snarare under mera spontana former.

Vårt syfte med denna studie är att belysa förskolebarns kommunikation, samarbete, motivation och deras uppfattning om vad de lär sig. Detta har vi undersökt ur ett sociokulturellt perspektiv på vår litteraturbakgrund och sedan kopplat till observationer med efterföljande intervjuer. Vi har bearbetat vårt insamlade material genom att kategorisera olika sätt att interagera. Litteraturgenomgången visar att det är en fördel att använda datorn tillsammans med andra, vilket vi också sett i vår undersökning. Barnens konstanta språkande för att förklara och beskriva vad de ser på datorskärmen stimulerar språkutvecklingen och får dem att reflektera över sitt eget lärande..

Syftet med studien var att undersöka några verksamma lärares syn på individualisering och individualiseringens möjligheter och dilemman. Studien genomfördes med hjälp av intervjuer av lärare, på två skolor i Mellansverige. Resultatet visade att samtliga respondenter använder sig av individualisering i undervisningen, i den mån de anser sig hinna med då tiden är ett stort dilemma för de medverkande lärarna. I resultatet framkom det också att hastighetsindividualisering och materialindividualisering var de mest förekommande arbetssätten och att det är en fördel att eleverna får arbeta på sin nivå och i sin takt. Vidare tas även de dilemman, fördelar och olika arbetssätt för individualiserad undervisning upp i en diskussion..

I dagen samhälle är de allra flesta medvetna om att det måste till en förändring av vårt beteende för att hejda den alltmer negativa miljöpåverkan på vår jord. I skolan har hem- och konsumentkunskapsämnet en stor funktion att fylla, då ett av ämnets fyra perspektiv är resurshushållning. Resurshushållning är enligt kursplanen ett samspel mellan människa, samhälle och natur. En förståelse av detta samspel krävs för att eleven skall kunna forma en livsstil som leder till ett hållbart samhälle. I lärarnas arbetsuppgifter ingår att tolka kursplaner som sedan skall förankras i undervisningen.

Erfarenheten av och forskning om sex- och samlevnadsundervisningen i skolan pekar på att undervisningen inte är till belåtenhet hos eleverna. För att utröna detta ytterligare valdes en studie med syftet att undersöka flickors och pojkars uppfattningar om innehåll och undervisningsmetoder inom sex- och samlevnadsundervisningen i skolåren 7-9. Hur undervisningen skall vara utformad för att kännas meningsfull för eleverna är av intresse i studien. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats med enkäter och gruppintervjuer som metod att skapa ett empiriskt material. Undersökningen genomfördes på två skolor.