Bakgrund: En fungerande sjukvÄrd krÀver att sjuksköterskor arbetar obekvÀma arbetstider, övervÀgande del utav yrkeskÄren arbetar Àven skift. Tidigare studier visar att skiftarbete kan bidra till att individens naturliga dygnsrytm rubbas och att sömnen kan bli lidande. Dessa tvÄ faktorer kan leda till ett ökat stresspÄslag hos skiftarbetande individer, dock finns tvetydiga studier.Syfte: Att undersöka hur skiftarbetande sjuksköterskor skattade stressrelaterade symtom.Metod: En enkÀtundersökning genomfördes bland skiftarbetande sjuksköterskor inom ett landsting i södra Sverige. SjÀlvskattningsformulÀret som anvÀndes för att mÀta stressrelaterade symtom var Stress and Crisis Inventory -93.Resultat: Studiens deltagare representerades utav 86 skiftarbetande sjuksköterskor. Utav deltagarna uppgav 85 % att de i nÄgon grad stördes utav en allmÀn trötthetskÀnsla och 69 % uttryckte att de besvÀrades utav sömnsvÄrigheter.

Landsbygdsdepartementet har för landsbygdsprogramet 2007-2013 pekat pÄ vikten av kompetensutveckling bland landsbygdens nÀringsliv för att det ska utvecklas. Kompetensutvecklingsprojekt Àr viktiga för att företagen ska stÄ rustade inför hÄrdnande konkurrens och för att förbÀttra sina varor och tjÀnster. DÀrför har det varit viktigt att göra en fallstudie för att visa vad satsningen har resulterat i. Med utgÄngspunkt i den fenomenologiska teorin har jag genomfört djupintervjuer i syfte att söka svar pÄ vad kompetensutvecklingsprojektet ? Lantbrukaren som biogasproducent i Nyköpings kommun?? har resulterat i för utfall och effekter inom ramen för landsbygdsprogrammet 2007-2013. Efter att ha trÀffat och intervjuat fem stycken deltagare frÄn kompetensutvecklingsprojektet ?Lantbrukaren som biogasproducent i Nyköpings kommun?? har jag utifrÄn Kirkpatricks analysmodell behandlat materialet. Genom analysmodellen har jag gjort en Ätskillnad mellan fyra olika effekt- och resultatnivÄer för att kunna beskriva och analysera vilket utfall och vilka effekter projektet givit upphov till pÄ individ- och verksamhetsnivÄ.

I denna uppsats studeras hur förÀndrade incitament i form av hÄrdare aktiveringskrav för arbetslösa socialbidragstagare i Sveriges kommuner inverkar pÄ andelen socialbidragstagare och socialbidragskostnaderna i kommunerna. Studien möjliggörs av att de svenska kommunerna i varierande utstrÀckning har infört hÄrdare aktiveringskrav för arbetslösa socialbidragstagare, varför en difference in differences-analys som renodlar effekten av hÄrdare krav kan genomföras. Kommunerna klassificeras utifrÄn graden av aktivitet vad gÀller att fÄ socialbidragstagare i aktivering. VÀldigt aktiva kommuner jÀmförs med icke alls aktiva, och en betydande uppsÀttning kontrollvariabler som kontrollerar för andra skillnader mellan kommungrupperna inkluderas. Resultaten visar att ett införande av hÄrda aktiveringskrav för arbetslösa socialbidragstagare ger tydliga negativa effekter pÄ andelen socialbidragstagare i kommunerna, i synnerhet för unga socialbidragstagare, men mer begrÀnsade effekter pÄ kommunernas socialbidragskostnader..

Att vi mÀnniskor överöses av kommersiella budskap frÄn företag innebÀr att vi tvingas selektera vilka budskap vi uppfattar. Företags marknadsföring kan vi avskÀrma oss ifrÄn, men hur reagerar vi dÄ vÀnner vill sÀlja produkter till oss? Syftet med studien Àr att undersöka om och i sÄdana fall hur vÀnskapsrelationer och affÀrsverksamheter pÄverkar varandra inom ett nÀtverksföretag, samt belysa dessa effekter. För att besvara syftet har kvalitativa intervjuer genomförts med ÄterförsÀljare inom ett av de största nÀtverksföretagen i Sverige. Studien visar att nÀr ÄterförsÀljare integrerar vÀnskap och affÀrsverksamhet uppnÄs bÄde positiva och negativa effekter.

Terapeutisk och taktil beröring Àr behandlingsmetoder som har anvÀnts i flera decennier. Vid sjukdom rubbas kroppens energifÀlt. Beröring aktiverar parasympatiska nervsystemet och utsöndring av oxytocin. OmvÄrdnad baseras pÄ en holistisk mÀnniskosyn dÀr helheten Àr en betydelsefull aspekt. Studiens syfte var att belysa effekter av terapeutisk och taktil beröring.

Alzheimers sjukdom Àr vanlig sjukdom i Sverige och övriga vÀrlden dÀr symptombilden har en negativ inverkan pÄ personens livssituation. Syftet med studien var att belysa vilka positiva effekter fysisk aktivitet har hos patienter med Alzheimers sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie och var grundad pÄ 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet indelades i tre huvudkategorier, pÄverkan pÄ sinnesstÀmning, förbÀttrade kognitiva funktioner och förbÀttrad fysisk förmÄga. Genom att utöva fysisk aktivitet förbÀttrades sinnesstÀmningen hos patienterna vilket visade sig genom att de blev mindre rastlösa, agiterade och oroliga.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida Kina har lyckats implementera den lagstiftning IPRs (Intellectual Property Rights) som togs i bruk 2001. Vidare undersöks de effekter som lagen har haft pÄ viljan att satsa resurser och medel pÄ FoU. I uppsatsen redogörs det för de för- och nackdelar som en stÀrkt IPRs lagstiftning medför. Bland de fördelar som nÀmns lÀggs tonvikten pÄ teknologiöverföring, teknologi som överförs frÄn utvecklade lÀnder till utvecklingslÀnder genom bland annat import av varor. Bland de nackdelar som nÀmns finns de stora kostnader som implementeringen av lagstiftningen medför.

Den hÀr rapporten handlar om upper-CASE samt dess effekter, möjligheter och de hinder som finns för dess införande. Fem personer i fem organisationer har frÄgats ut med enkÀt eller intervju om deras erfarenheter och synpunkter. I tre av organisationerna anvÀndes upper-CASE-verktyg i systemutvecklingen och i tvÄ anvÀndes det ej.· De förra ansÄg alla att underlÀttad dokumentation, förbÀttrad kommunikation mellan projektmedlemmar, förbÀttrad kvalitet hos det fÀrdiga systemet samt en viss tidsvinst i systemutveckling var effekter som uppnÄtts av anvÀndandet av upper-CASE. Det utvecklade systemet blir ocksÄ lÀttare att förvalta ibland. Av negativa effekter tyckte man sig se ett visst beroende av CASE-leverantörens support.

Idrottens förmÄga att bidra med positiva effekter för integration Àr omdiskuterad.Det finns bÄde de som har stora förhoppningar pÄ idrotten som enintegrationsfrÀmjare och de som Àr mer skeptiska nÀr det kommer till idrottens roll iintegrationsprocessen. Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka idrottenspotential att integrera invandrare i samhÀllet samt att undersöka vilka hinder somfinns för att idrott ska fungera integrationsfrÀmjande. Studien bygger pÄ en analys av12 vetenskapliga artiklar som alla behandlar relationen mellan idrott och integration.Resultatet av denna litteraturstudie visar att idrott kan bidra med positiva effekter förintegration, bland annat genom att erbjuda en mötesplats dÀr relationer kan byggasöver kulturella grÀnser. Resultaten visar dock Àven att idrottsrörelsen inte Àr fri frÄnde spÀnningar som finns i samhÀllet i stort och det Àr dÀrför orimligt att tro att idrottenpÄ egen hand ska kunna bidra till att mÀnniskor kÀnner sig integrerade i samhÀllet..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka verksamma hÀlsopedagogers erfarenheter av lyckade friskvÄrdssatsningar pÄ företag/i organisationer. Syftet Àr vidare att försöka identifiera specifika faktorer som bidrar till att göra en friskvÄrdssatsning lyckad, beskriva exempel pÄ upplÀgg av lyckade friskvÄrdssatsningar samt dess effekter. GÄr det att identifiera specifika faktorer som bör finnas med för att en friskvÄrdssatsning pÄ ett företag/i en organisation ska bli lyckad? Om sÄ Àr fallet, vilka Àr dÄ dessa? Hur kan upplÀgg av lyckade friskvÄrdssatsningar se ut samt vilka kan bli dess effekter?MetodKvalitativa intervjuer genomfördes med tre hÀlsopedagoger. Intervjuerna spelades in pÄ ljudband och skrevs ut ordagrant.

Syftet med uppsatsen Àr att diskutera vilka effekter det kommande direktivet kan komma att fÄ för konsumenters och företags rÀtt till skadestÄnd vid konkurrensrÀttsliga övertrÀdelser. Författarna har Àven till syfte att diskutera varför skadestÄndsregeln i 3 kap. 25 § KL inte anvÀnds i sÄ stor utstrÀckning. Följaktligen blir uppsatsen Àmnad för parter, sÄ som nÀringslivsorganisationer, konsumentorganisationer, domstolsvÀsendet samt akademien som vill undersöka studiet av konkurrensrÀttsliga övertrÀdelser och som vill veta vad det nya direktivet kan ha för konsekvenser avseende skadestÄnd. LÀsare ska kunna urskilja vilka möjligheter konsumenter och företag har till upprÀttelse genom det nya direktivet.

Föreningar har lÀnge varit i centrum för den svenska integrationspolitiken dÄ de anses stÀrka det sociala kapitalet och utgöra en arena för integrerande möten. Denna studie fokuserar pÄ hur nyanlÀnda svenskar sjÀlva upplever det svenska föreningslivet och dess koppling till integrationen. En grupp som sÀllan tillfrÄgas om deras egna Äsikter i frÄgan. I studien har nio personer medverkat i kvalitativa intervjuer vilka samtliga har varit i kontakt med projektet Integration i Förening, ett projekt som syftar till att fÄ nyanlÀnda att gÄ med i föreningslivet. I studien undersöks hur dessa personer har upplevt mötet och informationen om föreningslivet som de fÄtt genom Integration i Förening samt hur deras förstÄelse av vad en förening ser ut. Vidare undersöks hur personerna har upplevt det egna föreningsengagemanget, vilka effekter de erfarit att det haft och hur de ser pÄ föreningar som en möjlig vÀg till integration.

En förutsÀttning för att elever ska kunna tillÀgna sig kunskap Àr att de förstÄr det som lÀrarna sÀger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fÄtt delge sina uppfattningar om sina lÀrares sÀtt att tala i undervisningen genom att besvara en enkÀt. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningssprÄket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lÀrares sprÄk och om lÀrarnas undervisningssprÄk pÄverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt Àr positiva till lÀrares sÀtt att tala, men att mÄnga av dem inte alltid förstÄr vad lÀrarna sÀger. Eleverna ger dÀrmed uttryck för att vara beroende av lÀrarnas undervisningssprÄk och menar att det pÄverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutÀndan ocksÄ deras inlÀrning. .

Studiens syfte var att utifrÄn tidigare forskning (Hallén, 2007, 2008) undersöka konsekvenser av att kÀnna empati. Genom en faktoriell inomgruppsdesign (2x2) besvarade 51 frisörer en enkÀt om hur de pÄverkas pÄ kort och lÄng sikt av att kÀnna empati med sina kunder. Resultaten visade att empati med nÄgon som mÄr dÄligt upplevdes leda till betydligt mer negativa effekter Àn empati med nÄgon som mÄr bra, pÄ bÄde kort och lÄng sikt. Vidare upplevdes effekterna som mer intensiva pÄ kort sikt Àn pÄ lÄng, oavsett om individen man empatiserat med mÄtt dÄligt eller bra. En tÀnkbar förklaring till skillnaden över tid Àr att de emotioner vi specifikt erfar genom andra avtar pÄ samma sÀtt sÄsom minnen av egna emotioner gör generellt..

Studiens syfte var att belysa vilka effekter daglig pausgymnastik har pÄ koncentrationsförmÄgan för högstadieelever i grundsÀrskolan. För att göra detta anvÀndes kvalitativa metoder i form av videoobservationer av en elevgrupp i grundsÀrskolans senare Är samt intervjuer med denna elevgrupps ansvariga lÀrare. UtifrÄn de gjorda videoobservationerna kunde man konstatera att pausgymnastik antingen pÄverkade koncentrationsförmÄgan positivt eller inte pÄverkade den nÀmnvÀrt pÄ ett sÀtt som kan delas in i fem kategorier: svag koncentration blev stark, sjunkande koncentration höjdes, sjunkande koncentration höjdes med fördröjning, ihÄllande god koncentration samt ihÄllande svag koncentration. Den intervjuade lÀraren sÄg en generell förbÀttring av koncentrationsförmÄgan hos elevgruppen, som en följd av pausgymnastiken. BÄde observationer och intervjuer pekar pÄ att pausgymnastikens effekter pÄ koncentrationen antingen var övervÀgande positiva eller inte gav nÄgon nÀmndvÀrd effekt..