Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

Sambandet mellan redovisning och beskattning ? Vilka effekter kan en frikoppling mellan redovisning och beskattning tÀnkas fÄ i Sverige? Syftet med denna rapport Àr:? Att redogöra för ett antal aktörers instÀllning till en eventuell frikoppling,? Att diskutera möjliga effekter av en frikoppling och jÀmföra dessa med respondenters instÀllning samt? Att redogöra för vilka effekter som kan uppstÄ för olika företagskategorier. VÄra empiriska studier utgÄr till stor del utifrÄn utredningen SOU 2008:80 och vÄr övergripande ansats Àr dÀrför deduktiv. DÄ vÄrt behandlade problemomrÄde Àr relativt komplext har vi valt ett kvalitativt angreppssÀtt i form av personliga intervjuer för att samla in vÄr empiri. VÄr teoretiska referensram utgörs av normer och principer som har att göra med sambandet mellan redovisning och beskattning.

Bakgrund: Depression och Ă„ngestsyndrom Ă€r tillstĂ„nd som ökat de senaste Ă„ren och Ă€r idag den vanligaste orsaken till varför man söker vĂ„rd i Sverige. Depression Ă€r enligt VĂ€rldshĂ€lsoorganisationen (WHO) den fjĂ€rde största folksjukdomen i vĂ€rlden. Ångest Ă€r ett stresstillstĂ„nd som innebĂ€r att kroppen hela tiden Ă€r instĂ€lld pĂ„ en överhĂ€ngande fara. I och med att dessa diagnoser Ă€r sĂ„ pass utbredda problem Ă€r det fördelaktigt att undersöka sambandet mellan fysisk aktivitet och dess effekter pĂ„ psykiatriska besvĂ€r. Om dessa aktiviteter har goda effekter som behandling vid psykiska Ă„kommor skulle det kunna stĂ€rka sjukgymnastens roll inom vĂ„rden.

Denna studie har haft som syfte att ta reda pÄ vilka effekter samverkan mellan Polisen ochfrivilligorganisationen Missing people i VÀstra Götaland leder till och hur respektiveorganisation hanterar effekterna. Vi har intervjuat totalt Ätta personer, vid sex olikaintervjutillfÀllen. Intervjumetoderna har varierat mellan en telefonintervju, en gruppintervjuoch enskilda intervjuer. I bÄde gruppintervjun och de enskilda intervjuerna har vi trÀffatintervjurespondenterna personligen.UtifrÄn vÄr studie kan vi se att samverkan mellan polismyndigheten ochfrivilligorganisationen Missing People genererar samma effekter som samverkan förvÀntasgöra mellan tvÄ myndigheter. Samverkan mellan tvÄ olika organisationskulturer resulterar intenödvÀndigtvis i en organisatorisk krock utan kan generera positiva effekter.För en fungerande samverkan Àr det viktigt att tÀnja pÄ de organisatoriska grÀnserna,acceptera och anpassa organisationen till de aktörer man samverkar med.

VÄr uppsats syftar till att i samband med ikrafttrÀdandet av Basel II undersöka vilka effekter det nya regelverket hittills har inneburit för de olika bankerna. Det undersöks ocksÄ vad andra institut i vÀrlden hade för Äsikter om det som skulle komma att resultera i Basel II. Vi vill Àven klargöra om Basel II Àr ett verktyg som förbÀttrar bankernas riskhanteringssystem.VÄr uppsats bygger pÄ en induktiv ansats och vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod. Empiri har sÄledes samlats in genom intervjuer och undersökning av offentlig debatt.Den huvudsakliga effekten Àr att bankernas hantering och kontrollering av risker förbÀttras. En individualiserad riskbedömning och prissÀttning av bankens kunder leder till att kapitaltÀckningsgraden kan sÀnkas.

Kronisk smÀrta Àr ett tillstÄnd som drabbar mÄnga mÀnniskor i olika Äldrar. Varje Är behandlas tusentals patienter inom öppen- och slutenvÄrden pÄ grund av kroniska smÀrttillstÄnd. Syftet med litteraturstudien var att finna icke-medicinska omvÄrdnadsÄtgÀrder som har positiva effekter pÄ kronisk smÀrta. Litteraturstudien utgick frÄn en manifest innehÄllsanalys om 21 vetenskapliga artiklar och tvÄ litteraturstudiers resultat. Genom studien framkom följande sju icke-medicinska omvÄrdnadsÄtgÀrder som har positiva effekter pÄ kronisk smÀrta; musik, avslappning och meditation, samtal, akupunktur, transkutan nervstimulering (TENS), ultraviolett ljus och vÀrme- respektive kylbehandling.

Syftet med denna studie var att kritiskt granska litteraturen om effekterna av akupunkturbehandling och se vilken evidens som fanns för akupunkturbehandling vid lateral epikondylsmÀrta. Litteratursökningen utfördes i databaserna Academic search, Amed, Cinahl, PEDro och PubMed. Studierna skulle vara skrivna pÄ engelska eller svenska, vara utförda pÄ patienter som har lateral epikondylsmÀrta samt innefatta akupunktur som behandlingsmetod och dess resultat. Elva artiklar inkluderades. Studiernas behandlingsupplÀgg, akupunkturens effekter, olika akupunkturbehandlingar i jÀmförelse med varandra och i jÀmförelse med annan behandling Àn akupunktur samt evidens för akupunkturbehandling analyserades.

KlimatförÀndringar och dess effekter Àr nÄgot som bÄde dagens och framtidens samhÀlle behöver anpassa sig till, och jordbruket Àr inget undantag. Denna studie syftar till att undersöka vilka uppfattningar östgötska lantbrukare har kring vilka effekter klimatförÀndringarna kan fÄ för jordbruket, och hur de ska hantera dessa nya problem och möjligheter. Sex intervjuer med östgötska lantbrukare har genomförts för att undersöka deras uppfattningar och erfarenheter kring klimatförÀndringarnas effekter pÄ jordbruket. Resultatet av studien visar att östgötska lantbrukare idag Àr skeptiska till klimatförÀndringarna och den forskning som finns. Lantbrukarna innehar en stor kunskapsbas kring hur man kan hantera ökad nederbörd eller torka, vilket hör ihop med deras mÄngÄriga erfarenhet av varierade vÀderförhÄllanden.

Flera studier har pekat pÄ viktiga faktorer för att hÀlsa och ÄtergÄng till yrkeslivet ska vara möjliga men hur detta i praktiken ska ske och vilka rehabiliteringsÄtgÀrder som Àr mest effektiva Àr otillrÀckligt belagt. Studien har genom intervjuer med sju kvinnor med stressrelaterade störningar granskat hur en tillfriskningsprocess kan upplevas och vad som upplevs som meningsfull hjÀlp i samband med den. Deras tillfriskning har inneburit en kamp och ett starkt personligt engagemang. Beslutsamhet och mÄlinriktning var förutsÀttningar för att fÄ ta del av rehabiliteringsÄtgÀrder. Kvinnorna i studien har upplevt ett stort personligt ansvarstagande för sin tillfriskning men de har ocksÄ betonat vikten av bekrÀftelse frÄn en förstÄende omgivning.

Enlig SCB (2010) sÄ var andelen kvinnliga chefer i Sverige 32 procent Är 2008 vilket Àr en ökning med 6 procentenheter pÄ sju Är Mycket av tidigare forskning har handlat om vilka hinder och problem som kvinnliga ledare möter. Denna studie vill dÀremot förflytta fokus frÄn kvinnors hinder till deras möjligheter. Studiens syfte Àr att lyfta fram kvinnliga mellanchefers egna berÀttelser om vad de anser har lett till deras framgÄng i karriÀren. En kvalitativ metod anvÀndes i form av fem stycken semistrukturerade intervjuer som analyserades med hjÀlp av tematiskanalys. Fyra stycken teman Äterfanns i materialet och de representerar de framgÄngsfaktorer som kvinnorna la störst vikt vid.

Demensrelaterad agitation a?r ett pa?frestande tillsta?nd som inneba?r en fo?rsa?mrad livskvalitet fo?r den demenssjuke personen. Eftersom la?kemedel har liten effekt, rekommenderas icke- farmakologiska interventioner som fo?rshandval vid behandling. Syfte: Att studera omva?rdnadsinterventioner och dess effekt vid demensrelaterad agitation.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

?Barn som masserar slÄr inte varandra?, denna klyscha har vi ett flertal gÄnger hört cirkulera inom förskola och skola men Àven ute i samhÀllet, via media och allmÀnna debatter. Dessa ord inspirerade oss till att ta reda pÄ om taktil massage kan ge nÄgra effekter pÄ barn i förskoleÄldern. I litteraturgenomgÄngen redogörs frÄn massagens historia till dagens aktuella forskning inom Àmnet som sedan kopplas till förskolans styrdokument Lpfö98. Efter litteraturgenomgÄngen stÀlls problempreciseringen om massagens effekter kan ha nÄgon betydelse för barns sociala utveckling i förskoleÄldern.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

Sedan 2012 har man kunnat skapa lokala kollektivavtal som ökar lÀrarnas schemalagda arbetstid till 40 timmars arbetsvecka frÄn de traditionella 35 timmar, detta i syfte att öka lÀrares förutsÀttningar. Denna studie vill upplysa om den pÄverkan samhÀllsutvecklingen har pÄ lÀraryrket och de behov pÄ arbetsorganisationsförÀndringar detta medför för lÀrare. Denna kvalitativa studie har undersökt avtalseffekter ur ett lÀrarperspektiv, dÀr tio pedagoger intervjuats. Studiens resultat för fram effekter inom fyra omrÄden: arbetstider, samarbete, extra undervisningstid samt arbetsmiljö. Resultatet för fram skillnader mellan olika lÀrarkategorier och pedagogernas Äsikter kring den planeringstid samt undervisningstid som ökats.