Sök:

Sökresultat:

647 Uppsatser om Datorer i förskolan - Sida 42 av 44

SpÄrvÀg för en hÄllbar stad : stadsomvandling och integrering med grön infrastruktur

Dagens förskolebarn Àr den första riktigt digitala generationen. De har vuxit upp med datorer och Internet sedan de kom till vÀrlden. Följaktligen Àr barns vÀrld idag bÄde analog och digital och barnen rör sig ledigt mellan dessa tvÄ vÀrldar. Digitala spel har gjort att barn förstÄr sig pÄ den nya tekniken pÄ ett sÀtt som vuxna inte gör. Digitala spel vÀdjar till barns fantasi och ger ett alternativ till verkligheten AFK (Away From Keyboard).

LÀrarnas förestÀllningar och attityder gentemot teknikintegrering i skolmiljön - En undersökning av fem kognitiva funktioner

En utmÀrkande egenskap hos nÀstintill all dagens teknik Àr att den innehar funktioner med syfte att utöka och stödja mÀnniskans kognitiva förmÄgor. Det kan vara funktioner som stödjer vÄrt minne, som styr vÄr uppmÀrksamhet eller hjÀlper oss att planera och organisera aktiviteter. I Sverige har det blivit allt vanligare att teknologi i form av smartphones, surfplattor och datorer anvÀnds pÄ ett utbrett sÀtt i elevernas skolgÄng. Enligt tidigare forskning Àr dÀremot lÀrarnas inre förestÀllningar och attityder gentemot teknologin en avgörande faktor för huruvida lÀrarna i slutÀndan vÀljer att integrera teknologin i sin undervisning, och pÄ vilket sÀtt som de vÀljer att göra detta. Den aktuella studiens syfte var att undersöka lÀrarnas förestÀllningar och attityder gentemot fem kognitiva funktioner som finns i teknologiska enheter som smartphones och surfplattor.

Den enes dumhet, den andres rikedom : en studie om aktiv fondförvaltning

Sparande i fonder Àr nÄgot som berör mÄnga mÀnniskor. I Sverige Àr 99 % av den vuxna befolkningen pÄ nÄgot vis exponerad mot fondmarknaden genom privat- eller pensionssparande. Aktiefonder Àr den vanligaste typen av fonder vilka kan förvaltas pÄ olika sÀtt. Majoriteten förvaltas aktivt av en grupp mÀnniskor med mÄl att överprestera marknadens utveckling, medan det Àven finns passivt förvaltade fonder som till stor del sköts av datorer och strÀvar efter att följa marknadsutvecklingen. En stÀndigt aktuell diskussion Àr huruvida de aktivt förvaltade fonderna, som ocksÄ kostar betydligt mer för fondspararen, Àr ett bÀttre alternativ till de billigare passivt förvaltade fonderna. VÄr studie tar fasta i den effektiva marknadshypotesen som menar att det inte Àr möjligt, att med aktiv förvaltning, övertrÀffa marknadsutvecklingen.

?PÄ en skrivplatta Àr det bara stavningen sedan Àr allting klart?. Hur arbetet med skrivplattan kan vara ett stöd vid textskrivning

Syfte: Studiens syfte var att undersöka uppfattningar som nÄgra pojkar i Ärskurs 4 hade om hur arbetet med skrivplattan stöder dem i deras textskrivande. Studiens datainsamling avsÄg att besvara tvÄ frÄgestÀllningar:? Hur uttrycker nÄgra pojkar att anvÀndandet av skrivplattan stöder dem nÀr de skriver texter?? Hur beskriver nÄgra pojkar att skrivplatan förÀndrar motivationen till att skriva texter?Teori: Studien tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv i vilket det Àr centralt att studera hur individer lÀr; bÄde individuellt och i samspel. Detta samspel kan utgöras av andra mÀnniskor men ocksÄ av artefakter. Artefakten skrivplatta Àr central i denna studie.

LÀs- och skrivinlÀrning i förskolan : En jÀmförelse mellan kommunala- och montessoriförskolor

Vi har undersökt vad det Àr för skillnad mellan kommunal förskoleverksamhet och montessoriförskoleverksamhet i deras arbete nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrning. Vi har undersökt hur förskolelÀrarna förhÄller sig till den nya reviderade lÀroplanen 2010 nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrning. Det vi har kommit fram till Àr att det finns en del skillnader mellan förskolorna och hur pedagogerna arbetar med sprÄket och den reviderade lÀroplanen. UtifrÄn vÄra enkÀtfrÄgor kom vi fram till lite olika svar pÄ vÄra frÄgor pÄ grund av att alla pedagoger inte svarat sÄ utförligt som vi hade önskat för att fÄ en sÄ rÀttvis jÀmförelse som möjligt mellan de olika förskoleverksamheterna. Vi kan i alla fall se att alla pÄ bÄde kommunal- och montessoriförskoleverksamhet har arbetat mycket med implementeringen av den nya lÀroplanen genom att göra en analys utifrÄn de olika diskussionsforum som de haft pÄ respektive förskolor. Vi ser dock att de kommunala förskolorna har synliggjort den reviderade Lpfö 98 pÄ ett mer synligt sÀtt bÄde för sig sjÀlva, barnen och för förÀldrarna i verksamheten utifrÄn de svaren vi fÄtt pÄ enkÀtfrÄgorna. Det har framkommit hur viktigt det Àr att arbeta med sprÄklig medvetenhet redan i tidig Älder för att barnen ska fÄ en bra start i skolan.

Hemelektronikbranschens anpassning till mobil e-handel - En studie om svÄrigheter och m-handelslösningar

Handeln idag Àr inte lÀngre begrÀnsad till handel via fysiska butiker eller datorer, utan finns numera tillgÀnglig i mobilen nÀr som helst och var som helst. Mobil e-­handel har haft en kraftig ökning i Sverige de senaste Ären. Trots detta visar tidigare forskning att utvecklingen dröjt pÄ grund av företagens misslyckade uppbyggnad av m-­handeln. Företag förlorar besökare dÄ de inte klarar att leverera en mobilanpassad hemsida vilket i lÀngden leder till förlorade intÀkter. Hemelektronikbranschen Àr den bransch som Àr störst i Sverige inom e-handel och Àr dÀrmed den mest intressanta bransch att studera m­handel pÄ.

Literacy - en studie om indiska elevers kommunikativa möten med texter, bilder och symboler

Det hÀr arbetet syftar till att undersöka vilka textorienterade aktiviteter elever i en grundskola i Indien ingÄr i. Uppsatsens frÄgor berör dÀrmed hur, samt i vilka sammanhang detta sker. Vidare syftar arbetet till att undersöka hur eleverna erövrar skriftsprÄk, samt vilka redskap de anvÀnder sig utav dÄ detta sker. Arbetets teoretiska utgÄngspunkt Àr sociokulturell teori, vilken lyfter att samspelet med den omgivande miljön Àr av stor betydelse för mÀnniskans lÀrande. I december 2012 aktualiserades det i de internationella kunskapsmÀtningarna gjorda av TIMS 2011 och PIRLS 2011, att svenska fjÀrdeklassares lÀsförmÄga har försÀmrats. DÄ Sverige jÀmförs med andra lÀnder sÄsom Indien i dessa mÀtningar, finner vi det intressant att undersöka hur barns erövrande av skriftsprÄkskompetenser kan te sig i en annan kulturell kontext.

En fristÄende skolas arbete med att fÄ alla elever att nÄ mÄlen ? en fallstudie

Sammanfattning/abstrakt Forskning visar att de fristÄende skolorna ser vÀldigt olika ut. FÄ studier har undersökt fristÄende skolors arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd. Syftet med min undersökning Àr att, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, studera hur en fristÄende skola arbetar för att alla elever ska nÄ mÄlen. Jag har valt att göra undersökningen pÄ en skola som under de senaste tre Ären har lyckats att fÄ alla elever att nÄ sina mÄl ? d.v.s.

Virtuella miljöer ? En undersökning om huvudsakligt motiv för anvÀndning av virtuella miljöer

Vi bor i ett samhÀlle dÀr virtuell verklighet anvÀnds dagligen. Vi anvÀnder den för mÄnga olika syften, och det verkar som att det Àr oundvikligt att inte beröras av den. Virtuell verklighet anvÀnds pÄ skolor, pÄ arbeten, hemma och nÀstan överallt. Trots att vi anvÀnder den nÀstan dagligen, anvÀnder vi virtuell verklighet för olika ÀndamÄl.Mycket har Àndrats sedan 60-talets Heiligs ?Senorama? och tack vare fantastisk teknologisk utveckling av datorer har priset pÄ dem gÄtt ner vÀldigt mycket, vilket tillÀt Àven allmÀnheten att avnjuta virtuell verklighet.

Stavning i skolan : en studie av lÀrares uppfattning om stavningsundervisning och stavningsproblem i Ärskurs 4-9

Bakgrund: Vi har valt att titta pÄ stavning utifrÄn tvÄ perspektiv. Det historiska perspektivet visar hur stavningen förÀndrats genom Ären. Det Àr viktigt eftersom det Àn idag har betydelse för hur vi stavar. Nyare forskning visar olika forskares syn pÄ stavning. En stor del i nyare forskning Àr skolverkets studie 2003 dÀr de bland annat undersökt undervisningen i svenska och elevers kunskaper.

?I glÀdje föds kreativitet? ? Fyra pedagogers uppfattningar av Tragetonstrategin

BAKGRUND:Efter att ha kommit i kontakt med Tragetonstrategin under vÄr utbildning, blev vi intresseradeav att undersöka strategin nÀrmare. I vÄr bakgrund presenterar vi bland annat olika lÀs- ochskrivinlÀrningsmetoder sÄ som Bornholmsmodellen, LÀsning pÄ Talets Grund (LTG), WritingTo Read (WTR) och Tragetonstrategin. Enligt Malmgren (1996) finns det framförallt tvÄolika perspektiv pÄ lÀs- och skrivinlÀrning; formalismen och funktionalismen. Inomformalismen Àr arbetssÀttet syntetiskt, dvs. man utgÄr ifrÄn delarna för att steg för steg nÀrmasig en helhet.

IKT och bild som lÀrandeverktyg

Denna studie behandlar IKT och Bild som lÀrandeverktyg. PÄ grund av det studerade omrÄdets komplexibilitet fann vi tidigt att det krÀvdes en omfattande litteraturstudie kring tidigare forskning inom omrÄdena IKT och bild, allra helst eftersom vi utifrÄn vÄrt syfte Àven har fÄtt studera konvergensen mellan IKT och bild i lÀrandesammanhang. Genom litteraturstudier har vi undersökt hur IKT och bild beskrivs som lÀrandeverktyg i styrdokument, rapporter och aktuell forskning. Vi har ocksÄ gjort en empirisk studie med syfte att undersöka hur studenterna i lÀrarutbildningens första termin upplevt IKT och bild som lÀrandeverktyg utifrÄn tre specifika kurser i den första terminens allmÀnna utbildningsomrÄde. I vÄr empiriska studie har studenterna fÄtt reflektera över huvudsakligen följande tre frÄgestÀllningar: Hur de upplevde IKT och Bild innan de pÄbörjade sin utbildning, hur de upplevde IKT och bild som lÀrandeverktyg efter den första terminen samt hur de har sett pÄ IKT och Bild som lÀrandeverktyg i sin kommande lÀrarprofession.

Mitt pedagogiska minne : IKT och lÀrande med PIM3

SammanfattningI egenskap av Pim examinator harjag i min uppsats studerat hur pedagogerna omsÀtter sina Pim kunskaper i praktiken.  Jag har utgÄtt frÄn tanken, att pedagogerna har fÄtt gedigna kunskaper i att anvÀnda IT tekniken i kommunikation och arbetssÀtt under sin utbildning i Skolverkets Praktiskt IT- och mediekompetens.  Utbildningen Àr ett praktexempel pÄ hur man organiserar lÀrandet som Àr oberoende av tid och plats!För att fÄ reda pÄ vad som hÀnder i praktiken, har jag tittat pÄ sex pedagogers inlÀmnade Pim3 uppgifter Mitt pedagogiska minne samt enkÀtsvar. EnkÀtfrÄgor gav direkta svar pÄ frÄgor som kategoriserats med hjÀlp av Dr Puenteduras SAMR - modell och Jan Hyléns rapport om Digitalisering av skolan.Pim utbildningarna genomsyras av Vygotskijs tankar om lÀrandet sÄsom Lgr11 och dÀrför presenterar jag teorin och sambandet mellan den och Pim3 uppgiften.Som analysverktyg har jag anvÀnt Dr Puenteduras SAMR - modell. Modellen beskriver utvecklingen i IT- anvÀndandet i fyra steg frÄn lÀgsta nivÄn S, A, M och R till högsta nivÄn.   Jag har definierat sambandet mellan Pim1, Pim2 och Pim3 uppgifterna i Skolverkets utbildning i IT- och mediekompetens och Dr Puenteduras SAMR ? modell.

Termisk energilagring genom fasÀndringsprocesser: en studie
av systemlösningar och produkter med fasÀndringsmaterial

Denna rapport bygger pÄ en litteraturstudie och avser att ge en bred beskrivning av en teknik kallad LTES (Latent Thermal Energy Storage). Rapporten förklarar teorin bakom tekniken, behandlar de komponenter som krÀvs för att praktiskt kunna anvÀnda den, tittar pÄ kostnader som Àr förknippade med den och visar pÄ tillÀmpningar som finns idag och Àr förvÀntade inför framtiden. Vid LTES genomgÄr ett PCM (Phase Change Material) en fasÀndring vid en viss temperatur. Vid fasÀndringen lagras (eller avges) termisk energi i (frÄn) PCM:et. Denna fasÀndringsprocess kan sedan anvÀndas praktiskt i olika produkter och system för att ge vÀrme och/eller kyla efter behov.

Hur bör en modern livsmedelsleverantör arbeta för att sÀkra sin position pÄ marknaden? - en studie av det Svenska kommersiella restaurangsegmentet

MÄlet med denna studie Àr att utreda hur olika egenskaper hos leverantören prioriteras och vÀrderas av den inköpsansvariga. Det Àr betydelsefullt för restaurangbranschens sÀljorganisationer att kÀnna till pÄ vilka grunder en restaurang fattar sina inköpsbeslut och hur man resonerar vid val av leverantör. Studien genererade ett antal variabler vilka livsmedelsleverantören bör studera och utvÀrdera, dÀribland varumÀrket, service, sortiment, kvalitet, pris, leveranssÀkerhet m.fl. Men ocksÄ identifierades ett antal strategier och arbetsomrÄden vilka leverantören bör ta hÀnsyn till. Total Supply Àr ett koncept vilket respondenterna visade ett behov och önskan för.

<- FöregÄende sida 42 NÀsta sida ->