Patientundervisning Àr en förutsÀttning för att delaktiggöra patienter i sin egen vÄrd och behandling. Datorer och modern teknik tar mer och mer plats i dagens sjukvÄrd. Datorbaserad patientundervisning Àr en nytillkommen metod för att tillföra kunskap till patienter om sjukdom och behandling. Syftet med studien Àr att belysa patienters upplevelser av datorbaserad patientundervisning. För att besvara syftet har en litteraturstudie utförts.

SÀvar bibliotek ska införa meröppet, och denna studie har undersökt hur man bör gÄ tillvÀga. Intervjuer utfördes via telefon och e-mail till andra meröppna bibliotek, och en fokusgrupp utfördes med besökare och personal vid SÀvar bibliotek. Vi undersökte Àven relevant litteratur för att hitta hur sjÀlva miljön i biblioteket ska se ut. Vi kom fram till att det Àr viktigt att information om förÀndringarna kommer ut till besökarna. Det Àr ocksÄ viktigt att biblioteket ska vara en social miljö, sÄ det Àr viktigt att arrangera det sÄ att det uppmuntrar till social interaktion..

Syftet med den ha?r uppsatsen a?r att underso?ka hur Va?stera?s stadsbibliotek kan fo?rba?ttra sin kommunikation med skolorna i bibliotekets upptagningsomra?de. Fo?r att underso?ka hur kommunikationen hittills har fungerat har jag genomfo?rt en enka?tunderso?kning hos la?rarna som arbetar pa? de fo?rskoleklasser och skolor som ho?r till stadsbibliotekets upptagningsomra?de. Vidare har jag genomfo?rt en kvalitativ analys av texten och den grafiska formen i det informationsmaterial som Va?stera?s stadsbibliotek skickat ut till fo?rskoleklasser och skolor i upptagningsomra?det.

I takt med att digitaliseringen av offentlig sektor ?kar, har cyber- och informationss?kerhet blivit en allt viktigare fr?ga. Samtidigt visar tidigare forskning att s?kerhetsarbete inte enbart formas av tekniska system och regler, utan ?ven den organisatoriska kulturen. Denna uppsats unders?ker hur anst?llda vid den gemensamma f?rvaltningen vid G?teborgs universitet uppfattar och f?rh?ller sig till informations- och cybers?kerhetsarbete, med s?rskilt fokus p? hur organisationskultur p?verkar attityder och beteenden. Uppsatsens teoretiska ramverk utg?r fr?n begreppen organisationskultur, s?kerhetsklimat och s?kerhetskultur, vilka anv?nds f?r att analysera hur informella normer och strukturer p?verkar s?kerhetsarbetet.

Denna uppsats syftar till att se hur Nacka kommun styr sina bibliotek i offentlig och privat regi och om det finns en skillnad i synsÀttet pÄ bibliotekets samhÀllsuppdrag mellan biblioteken som pÄverkar hur dessa tolkar och implementerar de krav som kommunen stÀller. En förstudie gjordes i form av en observation pÄ respektive bibliotek samt intervju med en ombudsman och en utredare för facket DIK för att fÄ större inblick i Àmnet. Intervjuer med respondenter frÄn ett bibliotek som drivs i privat regi och ett offentligt bibliotek genomfördes samt en intervju med en utvÀrderingsexpert hos Nacka kommun. Informationen frÄn dessa intervjuer analyserades sedan efter de utvalda organisationsteorier som valts ut efter uppsatsens syfte. Resultatet av analysen visade pÄ en skillnad i synsÀttet hos respektive bibliotek bÄde pÄ ett organisatoriskt plan och i det utbud bibliotek erbjuder till medborgarna.

Bakgrund: Det ?r sjuksk?terskans ansvar att i sin yrkesut?vning bedriva medk?nnande, empatisk, personcentrerad, god och s?ker v?rd. Empatitr?tthet ?r ett fenomen som kan drabba personer i v?rdgivande yrken som m?ter lidande. Empatitr?tthet inneb?r i sin grund djup fysisk, psykisk, social och/eller andlig utmattning och dess manifesteringar ?r m?ngfacetterade.

Bakgrund: Fibromyalgi ?r en kronisk sm?rtsjukdom som ?r komplex med olikartade symtom som p?verkar patienters fysiska och psykiska m?ende. Diagnostiserings- och behandlingsprocessen pr?glas ofta av utmaningar. Viss forskning visar att v?rdpersonal har en varierande kunskap om fibromyalgi som tillst?nd vilket tillsammans kan leda till variationer av bem?tande.

A large part of research about libraries and library buildings in Sweden has been focused on how the building looks not how it functions with the library. The aim with this master?s thesis is to study how a library building is functioning and how its users are experiencing it. This is studied in three libraries, Kungliga tekniska högskolans bibliotek, Sambiblioteket in HÀrnösand and Vitterhetsakademiens bibliotek. With the questions of how they were planed, what did the libraries want from the new building and which of these demands were realized.

?Min magiska vÀrld? Àr en textil installation avsedd att fungera som en sagohörna i ett bibliotek för barn i förskoleÄldern. Med utgÄngspunkt i 3 mönster skapas en fantasivÀrld som möter barn pÄ bibliotek. Mönstrade ylletyger har tillverkats för att sedan filtas och placeras i rummet. Meningen med mönstren Àr att skapa en kÀnsla av skog, harmoni och delaktighet i rummet..

The purpose of this essay is to study the process of developing electronic subject guides for the Internet. Our focus is the content, structure and layout of the subject guide. The study has resulted in a number of guidelines that may be of help in the development of future subject guides. To achieve this purpose we have studied the existing subject guide at one of the faculties of the University of Lund, Sweden. We performed a series of interviews with the originators, and made a questionnaire for the users.

In a complex and turbulent world, several companies begin to realize the value of information as a strategic resource and try to find strategies to manage this. This master thesis aims to describe the information management at Axis Communications AB. Axis is a fast growing company and due to this they have not been able to manage the flow of information whitin the company. To find out how the information was managed at this time we made a survey and employee interviews at three Axis business units. By analyzing the surveys and interviews we found several problems.

Enligt tillgÀnglig statistik besöker mÀn bibliotek i lÀgre grad Àn kvinnor, de lÄnar och lÀser fÀrre böcker Àn kvinnor och köper fÀrre böcker Àn kvinnor. Syftet med detta examensarbete Àr att belysa varför mÀn inte nyttjar bibliotek i samma utstrÀckning som kvinnor med hjÀlp av psykologiska förklaringsmodeller och utifrÄn resultatet ge underlag för ÄtgÀrder för att öka mÀns besök och nyttjande av bibliotek. Om inte bakomliggande orsaker till varför mÀn inte nyttjar kommunens bibliotek klarlÀggs, finns risk för att mÀns fortbildning och samhÀllsengagemang avtar med den pÄföljden att demokratiprocessen och jÀmstÀlldhetsstrÀvandena fÄr stÄ tillbaka. Examensarbetet har gjorts i form av en litteraturstudie med begrÀnsningen att inget empiriskt underlag fanns att tillgÄ för att undersöka problemomrÄdet. Arbetets bidrag ligger i att belysa hur könsidentiteten, dvs.

Syftet med arbetet Àr att konstruera och beskriva en generell, laborativ undervisningsmetod i matematik, i avseendet att underlÀtta elevers lÀrande. Fokus för denna metod ligger pÄ att anvÀnda teknologiska hjÀlpmedel, som finns i elevernas vardag. Metoden innebÀr att matematiskt analysera filmklipp, som eleverna sjÀlva fÄr producera. Metoden har testats i en gymnasieklass och elevintervjuer har gjorts efterÄt. Syftet med detta var att undersöka hur elever uppfattar den framtagna metoden, men ocksÄ att se om det Àr möjligt att dela in elever i tre olika verksamhetskategorier vid datorbaserad undervisning: Den osÀkra, den lösningsorienterade och den reflekterande.

Denna uppsats syftar till att redogöra för hur musikproducenter betraktar och hanterar det utbud av musikproduktionsrelaterad programvara som finns tillgÀngligt idag, samt att öka kunskapen om hur detta utbud kan inverka pÄ musikalisk produktivitet. FöremÄl för den undersökning jag gjort Àr fem studenter pÄ Medieproduktionsprogrammet vid Högskolan Dalarna. Undersökningen har genomförts i form av strukturerade kvalitativa intervjuer. Med utgÄng frÄn denna empiri har en verbal analys gjorts av resultaten. FrÄn resultatet kan utlÀsas att mÀngden tillgÀnglig programvara, och dess inneboende möjligheter, har gjort ramarna för vad man kan och inte kan göra i sitt musikproducerande diffusa.

I arbetet studeras möjligheten att anvÀnda inspelningsteknik som ett verktyg i en kreativ musikalisk process, som en hjÀlp för att analysera och bedöma musikers insatser för att tydliggöra och förbÀttra prestationen. Studien behandlar frÄgan om inspelningar kan vara ett aktivt hjÀlpmedel vid komposition och om det Àr möjligt att anvÀnda i formellt pedagogiska miljöer för individuell utveckling och ensemblespel. Studien har genomförts vid ett tillfÀlle, med fyra musiker som utifrÄn ett grundmaterial, improviserat, arrangerat och spelat in en lÄt tillsammans. Inspelningarna har gjorts i en studio med datorbaserad inspelningsteknik och analyserats och vÀrderats utifrÄn studiens syfte och presenteras tillsammans med en ljudinspelning pÄ CD med material frÄn inspelningen. Reflektion och bedömning av materialet och metoden har skett i samtal mellan musikerna under inspelningssessionen.