Hemkompostering är fördelaktigt bland annat därför att det kan leda till minskade transporter av sopor och därmed koldioxidutsläpp, samt att den färdiga komposten kan användas som näringstillskott för växter. Kompostering av matavfall innebär dock en risk för bildning av metan och lustgas, vilka är starka växthusgaser. Även ammoniak, med försurande och övergödande effekter, kan släppas ut från komposten under vissa förhållanden. Det här arbetet syftar till att undersöka utsläppen av dessa ämnen, samt öka kunskapen om hur skötseln av komposten påverkar utsläppen. Vid tre tillfällen under juni och juli 2010 utfördes mätningar på 20 komposter i Uppsala.  Temperaturen mättes i komposten, prov togs av gasen i kompostoch prover av materialet togs även för analys av vattenhalt, pH och askhalt. Hushållen förde också protokoll över sin skötsel av komposten under tiden för mätningarna.

Titel: Hållbarhetsrevision ? hur påverkas revisionsbyråerna?Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Angelina Dahlström, Alexander EkqvistHandledare: Arne FagerströmDatum: 2013 ? januariSyfte: Företag behöver idag visa allmänheten att de arbetar med hållbarhetsfrågor och denna information behöver också oberoende granskas. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en förändrad efterfrågan av information från intressenter har förändrat revisorns arbetsuppgifter och revisionsbyråernas utbud av tjänster, samt hur revisionsbyråerna ser på den framtida utvecklingen av revisions roll och deras erbjudna tjänster.? Har revisorns roll förändrats i samband med uppkomsten av hållbarhetsrevision?? Hur hanterar revisorerna och revisionsbyråerna den nya efterfrågan av hållbarhetsrevision?? Hur ser revisonsbyråerna på den framtida utvecklingen inom hållbarhetsrevision?Metod: Uppsatsen utgår från ett företagsekonomiskt perspektiv. All empirisk data har samlats in genom kvalitativ metodik.

Titel: Faktorer för långsiktiga relationer med hyresgäster - En jämförande studie mellan kommunala och privata bostadsföretagNivå: Examensarbete för kandidatexamen i företagsekonomiFörfattare: Hannah Dage, Sandra Slydal ThomassenHandledare: Akmal HyderDatum: 2015 - MajSyfte: Syftet med studien är att jämföra kommunala och privata bostadsföretag i deras arbete med förtroende, engagemang och kundnöjdhet för att skapa långsiktiga relationer med hyresgäster.Metod: Studien har omfattat en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio respondenter från olika kommunala och privata bostadsföretag i östra Mellansverige samt en respondent från Hyresgästföreningen för att samla in data. Den insamlade datan har därefter presenterats och analyserats mot relationsmarknadsföring för att dra slutsatser om hur företagen arbetar med förtroende, engagemang, kundnöjdhet och långsiktiga relationer.Resultat & Slutsats: Studiens slutsatser visar att bostadsföretagen arbetar med förtroende och engagemang för att uppnå kundnöjdhet och relationer. Den visar att det finns fler likheter än skillnader i kommunala och privata bostadsföretags arbete med hyresgäster. Det har dock framkommit att inga av dessa bostadsföretag konkret arbetar för att bygga långsiktiga relationer med hyresgäster.Förslag till vidare forskning: Genom att det i studien framkommit att medverkande bostadsföretag inte arbetar specifikt för att bygga långsiktiga relationer med hyresgäster kan förslag till vidare forskning vara att undersöka om teorin övervärderar sambanden mellan förtroende, engagemang och kundnöjdhet för att uppnå långsiktiga relationer.

Författare: Daniel Lundberg, Anders Verf och Daniel WestinTitel: Revisionskvalitet - Artikeln 19, 35 och 40 och dess inverkan på intern och externkvalitetskontroll.Bakgrund och problem: Revisorns roll hade till följd av finanskrisen 2008 ifrågasatts i denmening hur de kunde skriva rena revisionsberättelser utifrån företagens finansiella rapporter.Artikel 19 och 35 (kompletterat med artikel 40) var tre av de artiklar som EU-kommissionensförslag bestod av som en reaktion på finanskrisen. Dessa berörde den interna och externakvalitetskontrollen. Regleringsförfarandet skedde här med hjälp av lagstiftning och en diskussionhar förts angående när lagstiftningsförfaranden ska påbörjas och om det är en adekvat åtgärdefter kriser. Problemställningen fokuserade på att hantera kvalitetsfrågan i revisionen relaterat tillde nya förordningarna och direktiven om intern och extern kvalitetskontroll. Hur regleringenstillvägagångssätt möttes av branschen var även en del av den problemformulering som låg tillgrund för uppsatsen.Syfte: Med den ovan angivna problemställningen som grund var syftet att beskriva och förklaravad branschen förväntade sig till följd av artikel 19 och 35 i revisionspaketet när det gällde deinterna och externa kvalitetskontrollerna och hur det i förlängningen kunde påverka revisionensolika kvalitetsaspekter.

Författare: Daniel Lundberg, Anders Verf och Daniel WestinTitel: Revisionskvalitet - Artikeln 19, 35 och 40 och dess inverkan på intern och externkvalitetskontroll.Bakgrund och problem: Revisorns roll hade till följd av finanskrisen 2008 ifrågasatts i denmening hur de kunde skriva rena revisionsberättelser utifrån företagens finansiella rapporter.Artikel 19 och 35 (kompletterat med artikel 40) var tre av de artiklar som EU-kommissionensförslag bestod av som en reaktion på finanskrisen. Dessa berörde den interna och externakvalitetskontrollen. Regleringsförfarandet skedde här med hjälp av lagstiftning och en diskussionhar förts angående när lagstiftningsförfaranden ska påbörjas och om det är en adekvat åtgärdefter kriser. Problemställningen fokuserade på att hantera kvalitetsfrågan i revisionen relaterat tillde nya förordningarna och direktiven om intern och extern kvalitetskontroll. Hur regleringenstillvägagångssätt möttes av branschen var även en del av den problemformulering som låg tillgrund för uppsatsen.Syfte: Med den ovan angivna problemställningen som grund var syftet att beskriva och förklaravad branschen förväntade sig till följd av artikel 19 och 35 i revisionspaketet när det gällde deinterna och externa kvalitetskontrollerna och hur det i förlängningen kunde påverka revisionensolika kvalitetsaspekter.

Ett boende fyller ett grundläggande behov hos individer och det är ur många perspektiv intressant att studera bostadsmarknaden. Värdering av bostadssrätter kan göras på många sätt, till exempel genom jämförelser med andra objekt. Om en bostadsrätt köpt med full belåning är billigare än em jämförbar hyresrätt, mätt i nettokostnad per månad, kan denna antas vara undervärderad, och tvärtom.Syftet med denna uppsats är tvådelad. Dels att undersöka om bostadsrätter i Kalmar är övervärderade utifrån en jämförelse mellan månadskostnaden för simulerat fullt belånade bostadsrätter och likvärdiga hyresrätter samt att utifrån undersökningen konstruera en relativ metod att värdera bostadsrätter, i linje med det första delsyftet.Uppsatsen är av kvantitativ art då den främst bygger på numeriska jämförelser mellan, eller baserade på olika kvantitativa mått hos bostadsrätter och hyresrätter, till exempel hyra och bostadsyta. Referenramen utgår i huvudsak från böcker i företagsekonomi och nationalekonomi och vissa kompletteringar har gjorts med källor på Internet och i intervju med individer kopplade till branschen.

Bakgrund och problem: Ett av de mest kontroversiella och omdiskuterade redovisningsområdena är ersättningar till anställda, eftersom de är komplexa och har en föränderlig natur. Vid värderingen krävs aktuariella antaganden och nuvärdesberäkning med en diskonteringsränta. Diskonteringsräntan är ett väsentligt antagande, eftersom den har en stor påverkan på pensionsskuldens storlek. Enligt IAS 19 ska statsobligationsräntan användas i Sverige, eftersom det inte finns en fungerande marknad för förstklassiga företagsobligationer. En del av de svenska företagen använder bostadsobligationsräntan (BO) som en form av företagsobligationsränta.

Problemområde Problemområdet i studien är det eventuella sambandet mellan konjunktur och Ohälsotalet inom den offentliga sektorn. Genom att studera detta är syftet att förstå vilken påverkan konjunkturen har på Ohälsotalet samt vilket eventuellt motivationsteoretiskt samband som går att urskilja. Metod För att genomföra en statistisk datainsamling inom området har den kvantitativa datan utgått från tidigare insamlad statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB), Försäkringskassan (FK) och Konjunkturinstitutet (KI). Statistiken har varit grunden i den kvantitativa undersökningsmetod som använts i studien. Data som undersökts är inte insamlad av författarna och ses således som sekundärdata från andra statistiska undersökningar.

Bakgrund och problem: Forskning kring hur informationsutgivning påverkar ett bolags kostnadför kapital är mycket omfattande och relationen mellan mängden lämnade upplysningar och desskoppling till kostnad för kapital beskrivs som ett av de ?fundamentala sambanden? inomredovisning och finans (Leuz & Schrand, 2009). Sambandet har bland annat undersökts avBotosan (1997), som fann ett negativt samband mellan kapitalkostnad och upplysningsnivå iårsredovisningar. Botosan och Harris (2000) beskriver hur investerare på kapitalmarknaden drarnytta av kvartalsrapporter och vi finner det därför intressant att undersöka både årsredovisningaroch kvartalsrapporters påverkan på företagets kostnad för kapital.Syfte och Avgränsningar: Vi ämnar besvara vår forskningsfråga med utgångspunkt frånBotosans (1997) studie och hennes valda variabler för mätning av upplysningsnivå. Studienundersöker årsredovisningar för 2010 och kvartalsrapporter för Q3 2011.

Bakgrund: För att skapa mer transparens i redovisningen bildades IASB (tidigare IASC) och EU beslutade att alla EU-länder skulle tillämpa IASB:s internationella standarder. Detta medförde att de svenska börsnoterade bolagen från och med 2005 blev tvungna att tillämpa IFRS 2, som innebar att aktierelaterade ersättningar skulle börja kostnadsföras, vilket tidigare inte krävts.Syfte: Syftet med denna undersökning är att kartlägga huruvida företagens användning av aktierelaterade ersättningar till styrelse, VD och övriga anställda, har förändrats från 2001 till 2013, vilket utgör en tid innan, till en tid efter införandet av IFRS 2005.Metod: En longitudinell studie har genomförts av de 60 bolag som var noterade i Large Cap per den 31 december 2013. Studien är en totalundersökning av dessa bolag under åren 2001 till 2013 och datainsamlingen genomfördes genom dessa bolags årsredovisningar under dessa år. Det som granskats är huruvida bolagen använt sig av aktierelaterade ersättningar under perioden. Om en förändring har skett och i så fall hur den sett ut, vilka sorters aktierelaterade ersättningar de använt sig av, samt i vilken omfattning.

Syfte och frågeställningarHuvudsyftet med denna studie är att validera enkätfrågor om fysisk aktivitet från Skola-Idrott-Hälsa studien med hjälp av accelerometern GT3X. Vidare är ett syfte att problematisera de båda datainsamlingsmetoderna.Hur valid är den självskattade SIH-enkäten för vuxna när det gäller att mäta fysisk aktivitet?Hur väl korrelerar de utvalda frågorna från SIH-enkäten med accelerometern GT3X?MetodStudien är genomförd med accelerometer och enkät som mätmetoder för att mäta fysisk aktivitet. Enkätfrågorna är utvalda från en enkät som använts till unga vuxna i Skola-Idrott-Hälsa studien. De 49 deltagarna har fått besvara enkäten, samt burit en accelerometer av modellen GT3X under en vecka.

I dagens moderna samha?lle finns syntetiska kemikalier i princip o?verallt. De kan tas upp av ma?nniskor pa? olika sa?tt, till exempel genom inandning, upptag genom huden och genom mat. Barn och unga a?r mer ka?nsliga fo?r kemikalier a?n vuxna, bland annat eftersom hja?rnan, immun- och hormonsystemet inte a?r fa?rdigutvecklade.

Antalet börsintroduktioner på Stockholmsbörsen har varierat under de senaste åren. 37 bolag valde att börsnoteras på Stockholmsbörsens A- och O-lista mellan åren 2000 och 2005, men endast ett fåtal av dessa hade en positiv aktiekursutveckling under första året. Anledningen till att vissa företag blir framgångsrika medan andra lyckas mindre bra är dock inte självklar. Utmaningen är att finna vilka dessa faktorer är och i vilken riktning de påverkar aktiekursen. Tidigare forskning på utländska marknader har funnit troliga samband mellan framgångsrika nyintroducerade företag.

Sammanfattning/abstractBakgrund: En transsexuell person upplever sig tillhöra det motsatta könet och vill oftast korrigera sin kropp genom hormonbehandling och kirurgi så att den stämmer överens med det kön som personen identifierar sig med. Enligt den vårdvetenskapliga livsvärldsteorin är en människas kropp inte bara säte för hennes upplevelser utan också för hennes identitet. Genom kroppens sinnen skapar man en bild av sig själv och sin omvärld. Detta medför att om kroppen förändras, förändras även identiteten och tillgången till världen. Kunskapen om transsexuella personer hos personal inom hälso- och sjukvården är mycket bristfällig.

Inledning: De senaste årens redovisningsskandaler, där bland annat Enron och Worldcom var inblandade, har lett till att förtroendet för den finansiella rapporteringen har minskat eftersom rapporteringen av bolagens ekonomiska ställning inte har varit sanningsenlig. Debatten kring redovisningsskandalerna har främst handlat om att den finansiella rapporteringen inte har varit tillförlitlig på grund av bristande intern kontroll hos bolagen. För att vinna tillbaka marknadens förtroende införde George W Bush en ny lagstiftning som kom att kallas Sarbanes Oxley Act. Alla bolag som är registrerade på amerikanska börsen måste följa lagen, vilket även påverkar svenska bolag. Sarbanes Oxley Act är en omfattande lag som består av ett antal sektioner.