Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Det finns flera olika tillsta?nd som kan bidra till en tillfa?llig eller kronisk fo?rlamning. Sjukdomar som ofta fo?rknippas med fo?rlamning i extremiteter a?r traumatiska hja?rnskador, stroke och ryggma?rgsskador. Beroende pa? var skadan sitter och hur stor skadan a?r sa? fa?r patienterna olika grader av fo?rlamning, vilket i sin tur kan leda till en fo?ra?ndrad livssituation.

Att vara första linjens chef inom väfärdstjänstesektorn förutsätter förmågan att kunna hantera organisatoriska påfrestningar och krav. Handledning i en arbetsplatskontext är ett verktyg som  innebär hjälp för lärande, utveckling och förändring. Studien syftar till att undersöka och beskriva hur personer med chefsbefattning upplever handledning som betydande för utvecklandet av yrkesrollen samt förändrade strategier och handlingar. Den metodologiska utgångspunkten var inspirerad av grundad teori och datan bestod av kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer från privata och kommunala verksamheter inom socialt arbete. Den teoretiska utgångspunkten var ett sociokulturellt perspektiv och situerat lärande ? legitimt perifert lärande.

För att öka sin försäljning kan butiker använda sig av butiksmiljön, en del av butiksmiljön är kundvarvet. Det är kundvarvet den här uppsatsen kommer att undersöka. Hur butiker arbetar med kundvarvet och olika butiksanställdas syn på kundvarvet. Butikschef och butiksmedarbetare bör arbeta tillsammans för att få ett fungerande kundvarv och förbättra försäljningen. Men hur mycket vet egentligen butikschefer och butiksmedarbetare om kundvarvet? Tidigare forskning har inriktat sig på kundvarvet i livsmedelsbutiker och större kedjor, denna rapport inriktar sig istället på en mellanstor butikskedja med ett icke-ordinarärt sortiment. -          Hur skiljer sig butiksmedarbetare och butikschefers syn på kundvarvet?-          Hur kan medelstora butiker i detaljhandeln förbättra kundvarvet? Uppsatsens syfte är att få inblick och kunskap om hur butikschefer och butiksmedarbetare ser på kundvarvet.

Det saknades teori kring vilka aspekter som var viktiga för potentiella kunder att väga in i ett beslut om övergång till molnbaserade affärssystem. I undersökningen har vi samlat tidigare forskning kring molntjänster generellt och sedan jämfört den med empiri från respondenter med erfarenhet av molnbaserade affärssystem. På så sätt har vi försökt koppla tidigare forskning och undersökt huruvida den är applicerbar på vår studie. Vi kom fram till att det framförallt är aspekter rörande säkerhet, ekonomi och affärsstrategi som kunder bör vara medvetna om när de planerar en övergång till molnbaserade affärssystem. Rörande säkerhet fann vi att det är viktigt att tänka på hur den fysiska lagringen sker och säkerhetsrutiner kring vem som handhar data och hur den säkerhetskopieras samt vem som äger datan.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

SyfteUppsatsen ämnar att analysera och utreda:- sambandet mellan trender och erbjudande i resebranschen.- hur trender kan fungera som differentieringsfaktor. MetodVi har i denna uppsats valt att skriva en kvalitativ studie då den ämnar skapa en djupare förståelse för hur företag kan använda trender för sin positionering på en marknad. Undersökning har kommit att anta en abduktiv karaktär då vi utgår från den teoretiska referensramen som sedan anpassas utifrån empirin. Det empiriska datan är insamlad genom semistrukturerade intervjuer med fem respondenter som verkar inom den svenska resebranschen. SlutsatserI studien har det framkommit att om företag i ett tidigt skede av en trend anpassar sitt erbjudande kan de differentiera sig genom trenden och skapa konkurrensfördelar. Det beror på att om ett företag är först med att ta till sig en trend ökar deras chans att förknippas med trenden i kundernas medvetande. Något annat som framträder i studien är att företagets position kan komma att påverkas negativt om trenden de tagit till sig inte stämmer överens med företagets identitet och kundernas image av varumärket..

Det finns flera olika tillsta?nd som kan bidra till en tillfa?llig eller kronisk fo?rlamning. Sjukdomar som ofta fo?rknippas med fo?rlamning i extremiteter a?r traumatiska hja?rnskador, stroke och ryggma?rgsskador. Beroende pa? var skadan sitter och hur stor skadan a?r sa? fa?r patienterna olika grader av fo?rlamning, vilket i sin tur kan leda till en fo?ra?ndrad livssituation.

Följande studie avser att undersöka relationen mellan engagemang, belöning och välbefinnande på arbetsplatsen. Siegrist (1996) förklarar sambandet genom Effort-Reward Imbalance model (ERI), något som denna studie kombinerar med Dieners (1986) teori om subjektivt välbefinnande. 156 personer deltog i enkätstudien, där 97 var kvinnor. Enkäterna var utformade med påståenden där deltagarna fick skatta sina svar. Datan analyserades genom en multipel regressionsanalys, korrelationer och t-test.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Vardagsrehabilitering av äldre utgör en stor del i hemtjänstpersonalens dagliga arbete, där arbetsterapeuten kan vara behjälplig med bland annat handledning och utbildningar för perso-nalen. Syftet med denna studie var att ta reda på hemtjänstpersonalens erfarenheter av hur vardagsrehabilitering i hemmet fungerar och kan förbättras inom äldreomsorg. Författarna har använt sig av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för att samla in data. Inter-vjuerna utfördes inom två kommuner i sydöstra Sverige hos både kommunala samt privata hemtjänstaktörer. Datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fyra kategorier: ?Att möjliggöra vardagsrehabilitering för äldre?, ?Att samverka med kollegor och andra instanser?, ?Att arbeta i den äldres hem? samt ?Att förstå samt utveckla ett vardagsre-habiliterande arbetssätt?.

Employer branding (som kan ses som ett företags arbetsgivarvarumärke) är ett begrepp som det under det senaste decenniet riktats mycket uppmärksamhet mot och i denna uppsats undersöks hur ett företags önskade interna employer brand överensstämmer med uppfattningen de anställda har om företaget i fråga. För att undersöka den interna uppfattningen har en kvantitativ undersökning genomförts i form av enkäter som sedan kompletterats med en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer för att på så sätt få en djupare förståelse. Företaget som undersökts har nyligen tagit fram nya Brand Ideals som ligger till grund för deras önskade Employer Brand. Den empirska datan har tolkats utifrån de teoretiska begreppen ?värde & värdegrund?, ?företagskultur?, ?varumärke? och ?employer branding? samt tidigare forskning.

Syfte: Syftet med denna studie är att analysera hur framgångsrika CSR-användande företag verksamma i Sverige har utformat CSR-arbetet. Utifrån denna information ska ett ramverk skapas innehållande styrverktyg och styrtekniker för att underlätta företags arbete med att styra CSR-insatser.Metod: Studien bygger på fem intervjustudier som är genomförda på fem framgångsrika företag verksamma i Sverige. Den teoretiska referensramen är framtagen genom akademiska tidsskrifter och böcker. Den empiriska datan är insamlad genom semi-strukturerade intervjuer genomförda på plats och genom telefon.Slutsats och rekommendationer: Resultatet av denna studie visar att den främsta anledningen för de undersökta företagen att arbeta med Corporate Social Responsibility bygger på ekonomiska fördelar. Intressentstyrning är den främsta faktorn för att lyckas med arbetet med Corporate Social Responsibility.

System för säkerhetskopiering och återställning är ett ämne som de flesta IT-verksamheter idag arbetar med. Tekniken förändras och datan växer med tiden vilket gör att en fungerande lösning för säkerhetskopiering och återställning blir allt viktigare i takt med vårt växande IT-samhälle. Vad man väljer för system beror även på vilka krav en organisation ställer och storleken på organisationen. Mindre företag behöver inte lika komplexa system som till exempel en datacenter-miljö. Detta betyder att det inte riktigt finns en generell lösning för alla.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.