Bakgrund: Sjukdomen Anorexia Nervosa är en ätstörning som drabbar främst flickor och unga kvinnor. Anorexia Nervosa påverkar personen både fysiskt och psykiskt och anses som ett allvarlig, livshotande sjukdom. Närstående involveras i denna sjukdom och åsidosättas ibland i vårdsammanhang.Syfte: Syftet var att beskriva närståendes erfarenhet av att leva med en vuxen person med fastställd diagnos av Anorexia Nervosa.Metod: Systematisk litteraturstudie med 9 inkluderade artiklar som analyserades medinnehållsanalys enligt Forsberg och Wengström (2013).Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i 5 underkategorier och utifrån dessa framkom två huvudkategorier. De huvudkategorier som bli tydliga är: Påfrestning för närstående och närståendes upplevelse av vården. Många av de närstående som ingick i studierna upplevde stor påfrestning av att vårda en person med Anorexia Nervosa.

Introduktion Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor, i Sverige diagnostiseras omkring 7000 kvinnor varje år. En bröstcancerdiagnos med efterföljande behandling kan innebära en livskris då en kvinna ifrågasätter den egna identiteten varav självuppfattning och kroppsbild är två punkter som kan beröras och orsaka lidande. Med fördjupad kunskap om patienters erfarenheter av hur självbild och kroppsuppfattning påverkas vid en bröstcancerdiagnos och behandling kan sjuksköterskan individualisera stöd och omvårdnadsåtgärder för att minska lidande hos denna patientgrupp. Arbetet har sin utgångspunkt i teorin om att en förändring i en människas hälsotillstånd leder en transition, då människans upplevelse av sin identitet utmanas. Syfte Syftet med uppsatsen var att beskriva kvinnors upplevelser av en förändrad självbild och kroppsuppfattning vid en bröstcancerdiagnos och behandling.

Sjukdomar i hjärtats kranskärl och dess komplikationer förorsakar 23% av alla dödsfall hos kvinnor i Sverige där akut hjärtinfarkt ensam står för 6% av fallen. Atypiska och diffusa symtom är en av orsakerna till att kvinnor med hjärtinfarkt inte alltid kommer till sjukhus i tid. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt i det akuta skedet. Vi vill även få klarhet i varför kvinnor ofta väntar med att söka vård och dessutom riskerar att inte bli tagna på allvar. Vi har valt metod i form av en litteraturstudie där vi analyserar kvalitativ forskning som bygger på nio vårdvetenskapliga artiklar.

Hjärtinfarkt ingår i begreppet hjärt- och kärlsjukdom, och är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och den övriga världen. Vid en hjärtinfarkt bildas en blodpropp som täpper till något av hjärtats kranskärl vilket leder till akut syrebrist och symtom som till exempel bröstsmärta, andnöd, illamående med mera uppkommer. Då hjärtinfarkt är en vanlig diagnos kommer sjuksköterskan möta dessa patienter var hon än arbetar. Kunskap kring individens upplevelser den närmsta tiden efter en hjärtinfarkt är betydelsefull för att kunna ge bästa möjliga vård. Syftet med uppsatsen är att beskriva yrkesverksamma personers livssituation den närmsta tiden efter en hjärtinfarkt.

Syftet med denna studie var att via föräldrarnas iakttagelser av sina barn beskriva unga personer med Asperger syndrom. Vi har haft som mål att undersöka på vilket sätt åldern för diagnosen påverkat barnens/de ungas situation. Vi ville även belysa hur barnens/de ungas relationer med jämnåriga gestaltade sig under skoltiden och under tonårstiden. Dessutom ville vi undersöka vilka stödinsatser som barnen/de unga erhållit från samhället. Studien baserar sig på intervjuer med föräldrar till unga personer med Aspergers syndrom, samt på litteraturstudier.

Uppsatsen handlar om de så kallade gråzonsbarnen. Detta innebär de elever som ofta inte har någon diagnos men som ändå har svårt att uppnå kunskapsmålen i skolan. Uppsatsen fokuserar på arbetet med gråzonsbarnen och hur lärarna arbetar för att inkludera alla sina elever i undervisningen och hur de gör för att anpassa undervisningen så att alla elever har en chans att uppnå högsta möjliga nivå. Undersökningen innefattar även de digitala hjälpmedel lärarna använder sig av i undervisningen. Dessutom vilka resurser skolorna har till arbetet med dessa elever och vilka svårigheter som uppkommer om resurserna inte är tillräckliga.

AbstraktBakgrund: För att vårdas inom sluten tvångsvård ska en allvarlig psykisk störning föreligga. Tvångsåtgärder fick endast ske när det förelåg risk för att patienter skadar sig själv eller andra och då skonsamt och med hänsyn till patienten. Tvångsåtgärder väckte starka känslor, och etiska dilemman var vanligt förekommande. Tvångsåtgärders inverkan på patienter över tid var oklar, likaså vad som är tvång och inte. Syfte: Belysa patienters erfarenheter av tvångsåtgärder inom psykiatrisk tvångsvård.

Varje dag diagnostiseras kvinnor med bröstcancer. Denna diagnos kan påverka kvinnans upplevelse av sin sexualitet. Kvinnans sexualitet kan beskrivas utifrån följande termer: liv, lust och gemenskap, där kvinnans subjektiva kropp, självbild, identitet, kvinnlighet, intimitet, reproduktion samt stöd och andlighet ingår. Syftet är att ta reda på hur kvinnor upplever sin sexualitet under tiden som de behandlas för bröstcancer. Metoden som används är en litteraturstudie.

Introduktion: Anmälningar gällande bemötande till patientnämden är inte ovanligt, år 2010rörde ca 33 % av dessa frågor bemötande. Det handlade ofta om kontinuitet, att känna sigifrågasatt, inte lyssnad på eller trodd och om att inte bli behandlad som en individ. Syfte: Syftetmed denna litteraturstudie var att ta reda på möjligheter och svårigheter på vad som är ett gottpatientbemötande, ur ett sjuksköterske-och patientperspektiv. Metod: En litteraturstudie.Resultat: Både sjuksköterska och patient måste vilja skapa en relation med varandra. Att kännaförtroende för varandra och att patienten kände att sjuksköterskan var kompetent, visade sigvara en förutsättning och ledde till att patienten kände trygghet.

Syftet med denna uppsats är att genom patientjournaler undersöka hur mentalpatienter har behandlats vid Lunds hospital under åren 1879,1896 samt 1916. Det som undersökts är vilka personer som intogs för vård, vilka intagningsskälen var, vilken diagnos som tilldelades de intagna samt vilken behandling de sinnessjuka fick. Källmaterialet har bestått av patientjournaler från avgångna patienter och detta material finns på Arkivcentrum Syd i Lund. Metoden som jag använt mig av har gått ut på att gå igenom journalerna och undersöka vilka diagnoser som tilldelades de sjuka, hur långa vistelsetiderna var, kvinnornas ålder och civilstånd, vilka intagningsorsakerna var samt vilka behandlingar och mediciner som ordinerades. Resultaten av undersökningen räknades sedan ihop och sammanställdes i tabeller vilka ligger som bilagor i arbetet.

Idag är cancer den andra vanligaste dödsorsaken i Sverige. För att kunna hjälpa patienterna som inte kommer att överleva en obotlig cancer diagnos, behövs bland annat erfarna sjuksköterskor inom palliativ vård. Den palliativa vården syftar till att lindra symtom för att patienten ska uppnå en god livskvalitet. Syftet med studien var att ur sjuksköterskans perspektiv beskriva betydelsefulla faktorer för god palliativ vård och sjuksköterskans upplevelse av dessa faktorers betydelse för den palliativa vården av vuxna personer med cancer och deras närstående. En kvalitativ litteraturstudie valdes som metod där 8 kvalitativa artiklar valdes ut och analyserades enligt Graneheim och Lundmans modell för innehållsanalys.

Bakgrund: Över 150 000 människor i Sverige behandlas årligen för hjärt- och kärlsjukdom. En vanlig form är ateroskleros, åderförkalkning. Av alla de som idag avlider på grund av annan orsak än naturligt åldrande, gör de flesta det av komplikationer till aterosklerossjukdom. En av dessa komplikationer är aortaanerysm, mera känt som ?pulsåderbråck?.

Varje dag drabbas människor av ohälsa och en del behöver uppsöka akutsjukvård för att få hjälp att bemästra sin situation. Det är av stor vikt att få information om sin situation, diagnos, behandling och egenvård för att klara av sin ohälsa. Enligt den svenska Hälso- och sjukvårdslagen och enligt riktlinjer från Socialstyrelsen är vårdpersonal skyldig att ge patienter information. Att få information har enligt tidigare studier ett nära samband med att känna delaktighet i sin vård och med högre patienttillfredsställelse. Syftet med den här litteraturöversikten var att undersöka betydelsen av att få information som patient på en akutmottagning.

Meticillinresistenta Stafylokockus aureus (MRSA) är resistenta stammar av den vanliga bakterien Stafylokockus aureus (S. aureus). MRSA upptäcktes första gången 1961 i England och har sedan dess brett ut sig över hela världen. På sjukhus sprids MRSA mellan patienter via sjukvårdspersonalens händer till följd av bristande hygienrutiner och i samhället sprids bakterierna där människor lever och umgås tätt. En av de viktigaste förebyggande åtgärderna är isoleringsvård, vilken ofta upplevs som negativ.

Den som har en kronisk sjukdom är beroende av andra människor för att kunna hantera det dagliga livet. Genom sundare livsstil med tobaksavvänjning, motion och bättre mat, kan en del kroniska sjukdomar förebyggas och lindras. För att stödja patienter ges patientundervisning i olika former. Med utgångspunkt i ett livsvärldsperspektiv utgör patientens skildring av sin vardag grunden för vården. Syftet var att genom en litteraturstudie belysa hur personer med kronisk sjukdom upplevde patientundervisning.