Bakgrund: Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en sjukdom som finns hos ca 15- 20 % av befolkningen och som mest drabbar kvinnor. Symtom som diarré, förstoppning, magsmärtor, illamående, ångest och depression är vanliga. IBS påverkar patienter både fysiskt, psykiskt och socialt. Sjukdomen kan medföra minskad livskvalitet för patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att få en ökad förståelse om hur Irritable bowel syndrome påverkar livskvaliteten hos patienter med sjukdomen.

Syftet med detta arbete är att genom litteraturstudier och en empirisk undersökning få en bättre insikt i vad DAMP är och vad det kan innebära för elever med denna diagnos. Jag vill även ta reda på vad skolans ansvar är och hur lärare i skolan kan hjälpa och underlätta för elever med dessa svårigheter. Arbetet består av två delar, varav den första är en litteraturgenomgång där olika forskares syn och åsikter om DAMP är presenterade och sammanställda. Den andra delen består av en undersökande del där intervjuer med fyra olika lärare, om deras kunskaper om hur lärare kan underlätta för DAMP-elever, presenteras. Genom litteraturen och den empiriska undersökningen har det framkommit att DAMP är ett osynligt handikapp som kan bero på många olika faktorer, av vilka forskarna inte är riktigt överens om.

BAKGRUND: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna idag. Det är bara fem procent av kvinnorna som insjuknar som är under 40år.  Pågrund av den låga siffran av unga kvinnor som insjuknar finns det anledning att tro att vården till dem inte är anpassat till situationen de lever i. Pågrund av att de unga kvinnorna är få kan kunskapen kring deras upplevelser vara bristfällig och därför blir vården till dem svårare att anpassa. SYFTE: Studiens syfte var att undersöka hur kvinnor som drabbats av bröstcancer före menopaus påverkas i sin familjesituation och deras behov av stöd.

Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars erfarenheter av problem med aktivitetsutförande i skolan för barn med ADHD. För att uppnå syftet med studien tog författarna del av tidigare inspelade djupintervjuer med fem föräldrar till barn med ADHD i åldrarna 6-18 år. Vid hantering av data tillämpades kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats för att analysera föräldrarnas erfarenheter. Analys av data resulterade i följande kategorier: ? Problem i sociala interaktioner hindrade aktivitetsutförande?, ? Den fysiska miljön begränsar aktivitetsutförandet?, ?Institutionella brister hindrar aktivitetsutförande?.

Samhällets pågående förändring och arbetsplatsens ständiga omorganisation påverkar människan på olika plan. De höga samhällskostnaderna för utmattningssyndrom har uppmärksammats flitigt under senare år och kvinnor står för majoriteten av långtidssjukskrivningarna i Sverige.Uppsatsens övergripande syfte har varit att få en ökad kunskap och djupare förståelse för utmattningssyndrom hos kvinnor. De centrala forskningsfrågorna har varit: Hur beskriver kvinnorna i studien den självupplevda process som leder fram till utmattningssyndrom? Vad framkommer av kvinnornas berättelser som kan förklara orsakerna till att de har diagnostiserats för utmattningssyndrom? Hur ser relationen ut mellan kvinnornas självkänsla och utmattningssyndrom? Uppsatsen har haft en kvalitativ forskningsansats och har utgått från sex halvstrukturerade temainriktade forskningsintervjuer som berört den självupplevda processen, stress, diagnos och självkänsla. Resultatet har presenterats utifrån centrala begrepp som: utmattningssyndrom, ansvar, bemötande, trauma och prestationsbaserad självkänsla.Huvudresultatet i studien pekar på att kvinnorna haft en hög arbetsbelastning under en lång tid innan de blev diagnostiserade för utmattningssyndrom.

Mot bakgrund av tidigare forskning kring ADHD är syftet med denna studie att få en djupare inblick i hur pedagoger på en organisatorisk nivå bemöter ADHD elever i undervisningen. Detta görs genom att synliggöra de erfarenheter pedagoger i grundskolans senare år har inom området. Kunskap om att hantera elever med ADHD är värdefull eftersom det blir lättare att bemöta och undervisa elever med denna diagnos. Detta val gjordes för att diagnosen ADHD ofta förekommer i dagens skolor och i flera elevgrupper. Detta ställer stora krav på pedagogen att besitta tillräckliga kunskaper, såväl organisatoriskt som pedagogiskt, för att kunna hantera och bemöta dessa elever i olika undervisningssituationer.

Endometrios,  en  sjukdom  med  symtom  som  smärtor  eller  blödningar  i  samband  med menstruation, börjar ofta i tonåren men diagnostiseras inte förrän flera år senare. Kvinnorna med denna diagnos beskriver ofta att de inte  fått förståelse för sina problem under tonåren. Sjukdomen kan innebära stora besvär  för den drabbade och följder på det fysiska, psykiska och sociala planet kan ses. Syftet var att studera hur unga kvinnor med endometriossymtom upplevde  skolsköterskans  stöd  under  högstadie-  och  gymnasietiden,  för  att  kunna  påverka deras livskvalitet. Via Svenska endometriosföreningens ungdomssektion i Sverige gjordes en kvantitativ   undersökning   med   kvalitativt   inslag.   Ett   frågeformulär   skickades   ut   till föreningens  59  medlemmar,  24  kvinnor  svarade.  Resultatet  visade  att  några  få  kvinnor  var nöjda med den hjälp de fått under skoltiden men de flesta kvinnorna uttryckte att de saknade kunskap,  stöd  och  förståelse  från  skolsköterskan  vilket  ibland  gav  ett  icke  tillfredsställande bemötande.

MITTUNIVERSITETETInstitutionen för Socialt Arbete ÄMNE: Socialt arbete, C-kurs HANDLEDARE: Catarina Lundström ABSTRAKT: År 2010 beräknades 5 % av svenska skolungdomar ha diagnosen ADHD. Den höga frekvensen av diagnosen och debatten som förts kring den visar på behovet av att granska diagnosen grundligare. Avsikten med denna studie är att problematisera utredningsprocessen och diskutera diagnostiserandet av ADHD. Vi vill även belysa socionomens roll vid en utredning av diagnosen. I denna uppsats diskuteras ADHD-utredningar utifrån olika synsätt på diagnosen.

För personer som drabbas av sjukdom förändras livet och det kan upplevas som en traumatisk händelse. Personer med cancer har ett varierande behov av stöd under denna tid. Kontaktsjuksköterska är ett begrepp som innebär en kontaktperson i vården för patienter med sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen hos personer med cancer av att ha en kontaktsjuksköterska.. Elva vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys.

Borderline Personlighetstörning är en psykiatrisk diagnos som definieras genom symtom som bristande impulskontroll, relationsproblem och självskadeproblem.Flera av dessa symtom är av den karaktären att de förorsakar beteenden som gör att möjligheten till att ge en god omvårdnad försvåras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors attityder och upplevelser av att vårda patienter som lider av diagnosen BPS.Resultatet analyserades utifrån Evans (2003) modell. Studien har visat vilka utmaningar sjuksköterskan upplever i mötet med patienter med BPS när det gäller relation och omvårdnad.Sjuksköterskorna beskriver negativa attityder och upplevelser i arbetet med patienter med BPS. Vidare har det framkommit att sjuksköterskorna har föreställningar om egenskaper av farlighet och manipulation när det gäller patienter med BPS.

Demenssjukdom är en av våra största folksjukdomar och i takt med att befolkningen blir allt äldre ökar också prevalensen att drabbas. Det kan ta flera år innan uppvisade symtom leder fram till en diagnos och gruppen äldre som utan hjälp från samhället helt sköter omvårdnaden av en demenssjuk anhörig blir allt större. Samtidigt som sjukdomen progredierar blir också belastningen på den som vårdar allt större och många närståendestödjare visar symtom som depression, utbrändhet, oro och ångest och det är därför viktigt att denna stora grupp i samhället uppmärksammas som ett folkhälsoproblem. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att belysa de närståendes behov av stöd vid vård av en demenssjuk person i det egna hemmet. Den använda metoden var en manifest innehållsanalys och studien visade att det stöd som efterfrågades mest och gav den största effekten i form av reducerad vårdtyngd, var när den sjuke fick möjlighet att vistas på dagvårdsverksamhet.

Hoppet är människans starkaste drivkraft och framtidsorienterat på ett positivt sätt. Upplevelsen av hopp varierar över tid, beroende av person, omständigheter och miljö. En människa som har en sjukdom av kronisk karaktär, kan känna lidande iolika former både fysiskt och psykiskt. Det är av största vikt att dessa patienter upplever hopp för att orka kämpa och våga sig in i en osäker framtid. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hoppets betydelse samt identifiera faktorer som inverkade på patientens upplevelse av hopp och val av copingstrategier vid kronisk sjukdom, vilket underlättade sjuksköterskans möte med patienten.

Introduktion. Endometrios är en inflammatorisk, kronisk östrogenberoende sjukdom i endometriet. Symtom kan vara smärta, dysparenui, infertilitet och minskad prestationsförmåga på grund av tröttheten. Det är svårt att ställa diagnos då endometrios kan vara svårupptäckt på grund av ospecifika symtomen. Syfte.

Många kvinnor med typ 2-diabetes misslyckas med sin egenvård och komplikationer tillstöter. Denna studie sammanfattar ett antal forskningsresultat som beskriver kvinnors upplevelser av att leva med typ 2-diabetes. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur kvinnor med typ 2-diabetes upplever att leva med sin sjukdom.  Dessa upplevelser påverkar hur kvinnan kan sköta sin egenvård men också ge information om hur sjuksköterskan kan stödja kvinnan. Orems egenvårsteori kopplas till kvinnans egenvård och sjuksköterskans roll.

Bakgrund: Tendinoser är en vanligt förekommande skada som främst drabbar människor med repetitiva arbeten samt efter överbelastning i idrotter. Besvären är ofta långvariga och ger stora problem för den drabbade. Detta tillstånd är svårbehandlat och kirurgiska ingrepp kan i vissa fall vara nödvändiga. Excentrisk träning är en relativt ny behandlingsmetod som börjat användas mer frekvent. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa effekterna av excentrisk träning som behandling vid tendinoser.