BakgrundBakgrunden tar upp matematik- och bedömningsforskning såsom måluppfyllelse inom matematik, betygssystemets förändring över tid, diagnoser i skolan, Diamantmaterialet samt olika former av bedömning. Bakgrunden tar även upp olika strategier och perspektiv rörande policyimplementering i verksamheter.SyfteSyftet med studien är att undersöka vilka avtryck diagnosmaterialet Diamant har satt i verk-samheten. Frågeställningar för studien: Hur har Diamant implementerats? Kan det urskiljas att Diamant används som ett formativt bedömningsinstrument?MetodUndersökningen är en studie som genomförs i samarbete med Tranemo kommun och Limmaredsskolan. Studie kan användas av skolan i deras utvärderingsarbete av matematikutvecklingen.

SyfteStudiens syfte var att undersöka hur några ungdomar som fått diagnosen AD/HD ser tillbaka på sin grundskoletid. Frågeställningarna i studien utgick ifrån begreppen delaktighet och lärande.MetodStudien utformades som en retrospektiv, kvalitativ livsvärldsstudie grundad på kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer med 4 gymnasieelever, som fått diagnosen AD/HD. Avsikten var att nå elevernas livsvärldar genom en samtalsliknande djupintervju. Studien grundar sig på elevernas erfarenheter och upplevelser av sin skoltid.ResultatElevernas berättelser tyder på en skolgång med låg delaktighet i relationer till kamrater såväl som i skolarbetet. Eleverna anser sig inte ha fått det stöd de har varit i behov av och menar att lärarna många gånger har haft en bristande förståelse för deras situation.Det som eleverna själva uppskattar är ett tydligt arbetssätt där mål, syfte och innehåll tydliggörs av läraren.

Endometrios,  en  sjukdom  med  symtom  som  smärtor  eller  blödningar  i  samband  med menstruation, börjar ofta i tonåren men diagnostiseras inte förrän flera år senare. Kvinnorna med denna diagnos beskriver ofta att de inte  fått förståelse för sina problem under tonåren. Sjukdomen kan innebära stora besvär  för den drabbade och följder på det fysiska, psykiska och sociala planet kan ses. Syftet var att studera hur unga kvinnor med endometriossymtom upplevde  skolsköterskans  stöd  under  högstadie-  och  gymnasietiden,  för  att  kunna  påverka deras livskvalitet. Via Svenska endometriosföreningens ungdomssektion i Sverige gjordes en kvantitativ   undersökning   med   kvalitativt   inslag.   Ett   frågeformulär   skickades   ut   till föreningens  59  medlemmar,  24  kvinnor  svarade.  Resultatet  visade  att  några  få  kvinnor  var nöjda med den hjälp de fått under skoltiden men de flesta kvinnorna uttryckte att de saknade kunskap,  stöd  och  förståelse  från  skolsköterskan  vilket  ibland  gav  ett  icke  tillfredsställande bemötande.

Syftet med studien var att beskriva vilken betydelse personalen upplever att ett bra bemötande och en bra boendemiljö har för personer med demens. Vi har valt att intervjua omsorgspersonal som arbetar med personer med demens på ett demensboende. Studien utgick ifrån ett personalperspektiv och beskrev vilken betydelse personalen upplever att bemötandet och boendemiljön har för personer med demens. Metoden som använts har en kvalitativ ansatts där det gjordes intervjuer av sex personal. I analysen av studien framkommer det att bemötandet har större betydelse än vad boendemiljön har för att kunna bedriva en god omsorg om personer med demens.

ABSTRACTWhat kind of information and instructions with the consideration to diagnosis do patients, treated by the dental hygienist students at the University Kristianstad, get regarding oral hygiene, diet, flour and tobacco.The aim of this study was to examine what kind of information and instructions regarding oral hygiene, diet, flour and tobacco have patients treated by the dental hygienist students at the University Kristianstad, if they had the diagnosis caries or periodontitis. The study is based on a review of dental records of adult patients from twenty years on a supportive treatment program. In all 640 patients were enrolled at the clinic, 20050309. A selection of 100 patients treated at the clinic from 2000 was made. Fifty off the dental records should have the diagnosis caries and fifty the diagnosis periodontitis.

Examensarbetet behandlar autism och vad pedagoger har för erfarenheter av att arbeta med detta i förskolans verksamhet. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i utvalda förskolor arbetar med diagnosen autism och hur det fungerar i förskolan. Samt hur olika begrepp så som en skola för alla, inkludering/exkludering, inskolning och utvecklingssamtal kommer till uttryck i barngruppen samt i övergången till skolan.  Studien utgår ifrån följande frågeställningar: Hur arbetar pedagogerna i förskolans verksamhet med barn som har autism? Hur stimuleras ett barn med autism på förskolan, genom inkludering eller exkludering? Hur fungerar samarbetet kring övergången mellan förskola och skola med barn som har autism? Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod och den bygger på intervjuer med tre pedagoger där alla har utbildning som förskollärare. Genom metoden har vi fått en djupare förståelse av våra frågeställningar och det uttrycks i arbetet. Resultatet visar att autism är en diagnos som informanterna inte har arbetat mycket med.

Lungcancer är idag den femte vanligaste cancerformen och den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken i Sverige, rökning står som orsak till ungefär 90% av alla sjukdomsfall. Sen upptäckt av lungcancer leder till låg överlevnad, tidig diagnos samt behandling är avgörande för prognosen. Tekniken har utvecklats och fördelen med lågdos datortomografi är de låga stråldoserna i jämförelse med en vanlig datortomografi och att kvalitén på bilderna ändå ger möjlighet för viss diagnostik. Metoden är under utveckling och röntgensjuksköterskan har ett ansvar att följa med i teknikutvecklingen och delta vid implementering av nya metoder. Att undersöka om screening med lågdos datortomografi kan vara en effektiv metod för att diagnostisera lungcancer i ett tidigt skede hos rökare.

Syftet med undersökningen var att få en ökad förståelse av pedagogernas arbete inom förskola med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Frågeställningar var: Vilka ramar gäller för arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar pedagogerna med barn med neuropsykiatriska funktionshinder ? finns skillnader i arbetet beroende av genus? Hur arbetar arbetslaget med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar arbetslaget med föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Finns hinder i arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder och vilka är i så fall dessa? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hämtats genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger vid tre olika förskolor i olika kommuner. Resultaten visar att förutsättningarna, kommunens ramar är likvärdiga för arbetslagen. Det visar sig också att pedagogerna ofta inte vet om och i så fall vilken funktionsnedsättning ett barn har eftersom symtomen kan vara svåra att identifiera.

Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom som karakteriseras av återkommande perioder av depressioner och mani. Sjukdomens leder till lidande med bland annat ökad sjuklighet och självmordtankar som följd. Orsaken till sjukdomen antas till stor del bero på ärftliga faktorer. Även påfrestande livshändelser och den egna personligheten kan vara utlösande. Syftet med studien var att beskriva den levda erfarenheten av bipolär sjukdom.

Studien bygger på tre elevers upplevelser av specialpedagogiskt stöd genom hela sin skolgång. Studien har utförts utifrån ett elevperspektiv med utgångspunkt i narrativ forskning som teori och metod. Med hjälp av livsberättelser kan dessa elevers erfarenheter synliggöras och ges en röst och kanske på så sätt kunna bidra till förståelsen av elever i behov av särskilt stöd. Mina frågeställningar utgår därför utifrån berättelseforskningens struktur i form av intrig och vändpunkter. Litteraturen; tidigare forskning på området samt rapporter av Skolverket ger en negativ bild av hur situationen för elever i behov av särskilt stöd ser ut idag.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxnas upplevelser av att leva med akut leukemi. Nio vetenskapliga kvalitativa artiklar har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultatet av analysen blev sex kategorier: Att känna rädsla och osäkerhet; Att få information och möjliggöra självbestämmande; Att drabbas av förluster; Att ha stöd och behålla integriteten; Att uppleva tacksamhet mot livet; Att acceptera och gå vidare. Resultat visade på att de efter diagnos förnekade sjukdomen, de kände en rädsla och osäkerhet kring framtiden och upplevde maktlöshet. Livskvaliteten blev sämre, de upplevde tunga förluster då de inte längre hade orken att genomföra saker i sin vardag.

Syftet med studien var att ge en bild av hur problematiken kunde se ut för flickor med AD/HD samt hur professionella inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) resonerade kring detta. Vidare var syftet att undersöka vilka insatser BUP kunde erbjuda dessa flickor.Empirin bestod av tre delar, en litteraturstudie, en mindre registerstudie, som kartlade förekomsten av flickor med AD/HD-diagnos inom BUP i Stockholms län, och en kvalitativ intervjustudie med tre psykologer och en läkare, alla verksamma inom BUP i Stockholm. Studiens vetenskapliga position var hermeneutisk och resultaten analyserades utifrån ett feministiskt perspektiv och ett genusperspektiv. Resultatet visade att kunskapsläget kring flickor med AD/HD idag var bristande. Både forskning och litteratur kring ämnet samt intervjupersonernas utsagor visade att flickor med AD/HD ofta uppvisade andra symptom än pojkar.

2,5% av alla tumörsjukdomar som drabbar ston är granulosacelltumörer eller granulosa-thecacelltumörer. Tumörerna är hormonproducerande och påverkar även hormonutsöndringen i andra endokrina organ. Med en påverkan på brunstcykeln och temperament hos hästen kan de utgöra ett stort problem för hästägaren och hästarna inkommer ofta till klinikerna med just dessa problem. Det är först då som tumören upptäcks. En ökad utsöndring av inhibin påverkar FSH produktionen som sjunker under normalt.

Endometrios,  en  sjukdom  med  symtom  som  smärtor  eller  blödningar  i  samband  med menstruation, börjar ofta i tonåren men diagnostiseras inte förrän flera år senare. Kvinnorna med denna diagnos beskriver ofta att de inte  fått förståelse för sina problem under tonåren. Sjukdomen kan innebära stora besvär  för den drabbade och följder på det fysiska, psykiska och sociala planet kan ses. Syftet var att studera hur unga kvinnor med endometriossymtom upplevde  skolsköterskans  stöd  under  högstadie-  och  gymnasietiden,  för  att  kunna  påverka deras livskvalitet. Via Svenska endometriosföreningens ungdomssektion i Sverige gjordes en kvantitativ   undersökning   med   kvalitativt   inslag.   Ett   frågeformulär   skickades   ut   till föreningens  59  medlemmar,  24  kvinnor  svarade.  Resultatet  visade  att  några  få  kvinnor  var nöjda med den hjälp de fått under skoltiden men de flesta kvinnorna uttryckte att de saknade kunskap,  stöd  och  förståelse  från  skolsköterskan  vilket  ibland  gav  ett  icke  tillfredsställande bemötande.

Syftet med denna studie är att undersöka prevalensen av obstruktiva problem från de övre luftvägarna hos svenska travhästar vid maximal ansträngning. Undersökningen genomförs med hjälp av en ny typ av utrustning där man kan endoskopera hästar under maximalt arbete på en travbana.Tidigare har undersökning med endoskopi på rullmatta varit enda sättet att undersöka hästar under ansträngning, men tack vare ny teknik är det nu möjligt att göra det vid maximalt arbete, under för hästen normala tävlingsförhållanden. I studien ingår 110 varmblodiga travhästar som sökt för missljud från de övre luftvägarna, nedsatt prestation eller båda delarna. Hästarna undersöktes med endoskopi, både i vila och under maximalt arbete. Resultaten i vila och vid arbete har sedan jämförts.Diagnostiska bilder har erhållits från samtliga hästar och därmed kan prevalensen beräknas i den undersökta populationen.