Examensarbetet syftar till att ge förslag till områden med tätortsnära hästhållning i Västra Kärrstorp samt i Norrskog i Svedala kommun. Vi har valt att fokusera på problematiken kring vilka faktorer som påverkar vid utbyggnaden av tätortsnära hästhållning. Vad händer när tätorterna byggs ut och genom dessa närmar sig befintliga hästgårdar, eller om nya hästgårdar vill etablera sig nära befintlig bebyggelse? Funktioner såsom bostäder, verksamheter och rekreationsområden måste samsas och samtidigt måste hänsyn tas till allergier och andra störningar. Vi har även studerat hur hästnäringen påverkar samhället, både genom de problem som uppstår, till exempel buller och allergier, samt de ekonomiska möjligheter som uppstår genom ridsporten och alla binäringar kring denna.

Att medvetet beröva en annan människa livet benämns som mord enligt 3:1 brottsbalken (BrB). Den som kan hållas ansvarig för mord är gärningsman och andra som medverkat. Vid så kallat hedersmord kan det vara svårt att identifiera vem som har vilken roll och kan hållas ansvarig för gärningen. Hedersmord anses vara en handling med flera medverkande vilket kan försvåra fastställandet av medverkansansvar. Den kollektiva karaktären innebär att det kan finnas flera än den utpekade gärningsmannen som är skyldig till brott på grund av samverkan och planering.

Att medvetet beröva en annan människa livet benämns som mord enligt 3:1 brottsbalken (BrB). Den som kan hållas ansvarig för mord är gärningsman och andra som medverkat. Vid så kallat hedersmord kan det vara svårt att identifiera vem som har vilken roll och kan hållas ansvarig för gärningen. Hedersmord anses vara en handling med flera medverkande vilket kan försvåra fastställandet av medverkansansvar. Den kollektiva karaktären innebär att det kan finnas flera än den utpekade gärningsmannen som är skyldig till brott på grund av samverkan och planering.

Att medvetet beröva en annan människa livet benämns som mord enligt 3:1 brottsbalken (BrB). Den som kan hållas ansvarig för mord är gärningsman och andra som medverkat. Vid så kallat hedersmord kan det vara svårt att identifiera vem som har vilken roll och kan hållas ansvarig för gärningen. Hedersmord anses vara en handling med flera medverkande vilket kan försvåra fastställandet av medverkansansvar. Den kollektiva karaktären innebär att det kan finnas flera än den utpekade gärningsmannen som är skyldig till brott på grund av samverkan och planering.

I dagens samhälle går det inte att undvika alla de medier som omger oss och de budskap som de sänder till oss. Vem eller vad det är som har makten att bestämma vad som kommer i medierna har även delvis makt över oss. Det är viktigt att vi är medvetna om vem eller vad det är som besitter den här makten. Det är på det sättet vi kan bestämma hur vi ska närma oss medierna och vi kan ha ett mer kritiskt förhållningssätt till vår omvärld.I den här studien tittar jag närmare på vad det är som påverkar hur en fråga framställs i medierna. Jag analyserar de två ledande dagstidningarna i Sverige och Danmark för att se vad det är som påverkar hur dessa två tidningar skrev om Irakkonflikten under första halvåret av 2004.

Att medvetet beröva en annan människa livet benämns som mord enligt 3:1 brottsbalken (BrB). Den som kan hållas ansvarig för mord är gärningsman och andra som medverkat. Vid så kallat hedersmord kan det vara svårt att identifiera vem som har vilken roll och kan hållas ansvarig för gärningen. Hedersmord anses vara en handling med flera medverkande vilket kan försvåra fastställandet av medverkansansvar. Den kollektiva karaktären innebär att det kan finnas flera än den utpekade gärningsmannen som är skyldig till brott på grund av samverkan och planering.

I Sverige är den genomsnittliga inkalvningsåldern 28-29 månader. Trots att rådgivningen rekommenderat en sänkning de senaste 20 åren så har nästan ingenting hänt. Inkalvningsåldern beror på tillväxten och ett välutvecklat land som Sverige borde inte ha några problem med att ha bra tillväxt. Ändå ser det ut som det gör och i dagens läge där branschen är hårt ekonomiskt pressad är det inte ekonomiskt försvarbart. Marcus Oskarsson, lönsamhetsexpert på Svensk Mjölk, har räknat ut att en lantbrukare förlorar 400 kr/kviga för varje månad inkalvningsåldern fördröjs, räknat utifrån en optimal inkalvningsålder på 24 månader. I den här undersökningen är målet att ta reda på om det finns något samband mellan inkalvningsålder, utslagsålder och utslagsorsak.

I Sverige ökar antalet levande födda smågrisar, vilket har lett till en ökad smågrisdödlighet. 80 % av de smågrisar som försvinner fram till avvänjning dör under de första 2-3 levnadsdygnen. I Danmark arbetar man mycket med amsuggor i samband med grisningen för att minska smågrisdödligheten och har bedrivit forskning i många år. I Sverige finns det inga försök, bara rekommendationer om hur man kan gå till väga med flytt av ammor i två steg. Syftet med vår studie var att se hur amsuggor fungerar i Sverige, hur suggor och smågrisar påverkas i vårt system. Och om det lönar sig att använda amsuggor rutinmässigt ute i besättningarna. Försöket genomfördes i två besättningar med två-veckorsystem och fem veckors ditid.

Den viktigaste uppgiften vid avtalstolkning är att försöka fastställa vad parterna hade för avsikt vid avtalsslutet. Av vikt vid fastställandet av den gemensamma partsviljan är hur parterna har handlat i tidigare liknande avtal. Försäkringsgivaren har enskilt utformat försäkringsavtalet så någon gemensam partsvilja kan i dessa fall sällan fastställas.Då det inte kan fastställas vad parterna hade för avsikt vid avtalets ingående, så ska avtalet tolkas med utgångspunkt i avtalets lydelse. Det vill säga hur en utomstående part uppfattar avtalet. Uttryck med juridisk innebörd antas vara använda i sin allmänna rättsliga betydelse.

För att effektivt utforma reklam samt integrera denna över nationsgränser är det viktigt att ha en god förståelse för vad som skiljer ländernas kulturer åt. Det är dessutom viktigt att kunna hantera dessa skillnader för att nå fram med det tilltänkta budskapet. Med utformning menas på vilket sätt en reklam är presenterad, vilket kan liknas med manuset till en film. Syftet med denna uppsats är att diskutera och analysera dansk och svensk reklamutformning ur ett kulturellt perspektiv, för att utveckla en förståelse för kulturens betydelse vid utformningen av reklam riktad till Danmark respektive Sverige. Vi har utifrån det ställt oss frågan: Hur bör reklam utformas med hänsyn till kultur för att effektivt kommuniceras till danskar respektive svenskar? För att kunna besvara frågan har olika kulturforskares studier jämförts för att få en förståelse för dansk och svensk kultur.

År 2010 var genomsnittstalet för arbetslöshet hos ungdomar mellan 15 ? 24 år 25,2 %. Jämfört med den totala arbetslösheten i Sverige som samma år låg på 8,2 % är det en mycket hög siffra. Ser man till övriga EU-länder låg Sverige 2011 över genomsnittsantalet och hamnade på en 15:e plats i högst andel ungdomsarbetslöshet.En ofta debatterad faktor är de svenska turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, LAS och det är också där vårt primära fokus ligger. LAS är en social skyddslag som från början syftade till att skydda de äldre arbetstagarna på arbetsmarknaden.

År 2010 var genomsnittstalet för arbetslöshet hos ungdomar mellan 15 ? 24 år 25,2 %. Jämfört med den totala arbetslösheten i Sverige som samma år låg på 8,2 % är det en mycket hög siffra. Ser man till övriga EU-länder låg Sverige 2011 över genomsnittsantalet och hamnade på en 15:e plats i högst andel ungdomsarbetslöshet.En ofta debatterad faktor är de svenska turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, LAS och det är också där vårt primära fokus ligger. LAS är en social skyddslag som från början syftade till att skydda de äldre arbetstagarna på arbetsmarknaden.

SammanfattningUppsatsens syfte är att jämföra svensk och dansk arbetsrätt på olika områden för att urskilja likheter och skillnader mellan dessa. De metoder som används för att uppnå syftet är en rättsdogmatisk metod och en komparativ metod.      Den danska arbetsmarknadsmodellen, s.k. flexicurity, har av EU föreslagits som modell till övriga medlemsländer för att uppnå Lissabonstrategins sysselsättningsmål. Lissabonstrategin lades fram av Kommissionen år 2000 och förnyades år 2005.

SammanfattningUppsatsens syfte är att jämföra svensk och dansk arbetsrätt på olika områden för att urskilja likheter och skillnader mellan dessa. De metoder som används för att uppnå syftet är en rättsdogmatisk metod och en komparativ metod.      Den danska arbetsmarknadsmodellen, s.k. flexicurity, har av EU föreslagits som modell till övriga medlemsländer för att uppnå Lissabonstrategins sysselsättningsmål. Lissabonstrategin lades fram av Kommissionen år 2000 och förnyades år 2005.

Byggbranschen har länge brottats med problem. Uppenbara brister har konstaterats vad gäller projektlönsamhet, kvalité och arbetsmiljö. Kritik kommer såväl från politiker som från ägare och kunder. En utveckling för att förnya och förbättra branschen pågår sedan en tid tillbaka där ett antal organisationer arbetar med förändrings- och förbättringsarbete. Själva byggprocessen är här av central betydelse där en stor förbättringspotential finns.