Denna studie har för avsikt att fokusera pÄ den Àldre litteraturen som en resurs för en turistisk verksamhet i VÀrmland. Studiens syfte och frÄgestÀllningar Àmnar undersöka om den Àldre litteraturen som kulturarv anvÀnds som en resurs för en turistisk verksamhet, hur den isÄ fall Àr uppbyggd och om/hur man arbetar för att upprÀtthÄlla verksamheten. Studien kommer ocksÄ att undersöka vilken betydelse litteraturen har för VÀrmlands symbolvÀrde och identitet, dÄ litteraturen representeras av Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf i denna studie. Jag undrar fortsÀttningsvis om litteraturen som symbol och identitet av VÀrmland anvÀnds i ett marknadsföringssyfte. Avslutningsvis kommer uppsatsen fokusera pÄ den vÀrmlÀndskalitteraturturismens eventuella problem och möjligheter för att undersöka dess varaktighet i framtiden.

Detta examensarbete redovisar en förstudie som genomförts med mÄlet att belysa nuvarande hantering av tjÀlrestriktioner inom VÀgverket, utforma ett förslag till en verksgemensam metodbeskrivning och föreslÄ en fortsatt verksamhet inom omrÄdet för att komma tillrÀtta med identifierade problem och utvecklingsbehov. Syftet har varit att med denna verksamhet som grund belysa vilka krav som bör stÀllas pÄ en e-infrastruktur som ska stödja verksamhetsprocesser inom transportomrÄdet.Arbetet har genomförts genom intervjuer med ansvariga för verksamheten vid VÀgverkets regioner och vid VÀgverkets huvudkontor. IT-frÄgor har diskuterats med förvaltare av olika system och med ansvariga för utvecklingsprojekt i anslutning till omrÄdet. Under arbetet har ett antal dokument insamlats och studerats. Analys av verksamheten har skett med stöd av metoden FörÀndringsanalys enligt FA/SIMM, frÀmst verksamhets-, problem-, mÄl- och styrkeanalys.

Studiens syfte var att undersöka hur danselever vid en spetsutbildning och ett nationellt estetisk program pÄ gymnasieskolan upplever att delaktighet, prestationskrav och betyg pÄverkar deras stress och vÀlmÄende.Studien gjordes pÄ tvÄ gymnasieskolor i tvÄ mindre stÀder i Sverige. En av skolorna hade en spetsutbildning, den andra skolan hade ett nationellt estetiskt program. EnkÀterna delades ut till totalt fyra klasser, tvÄ pÄ varje skola och sammanlagt 19 elever. Den teoretiska utgÄngspunkten i studien har varit hermeneutiken. Med hjÀlp av den hermeneutiska analysmodellen har vi tolkat och bildat oss en förstÄelse för svaren som enkÀterna gett oss.Resultatet visade att dansen hade en stor betydelse för eleverna vilket innebar att dansutövandet var viktigare Àn betygsÀttningen.

Multinationella företag har i och med den ökade globaliseringen fÄtt större möjligheter att investera och etablera verksamhet i lÀnder i tredje vÀrlden. Företagen i dagens samhÀlle har en stor betydelse, och de förvÀntas ta ansvar för sin verksamhet, Àven dÄ det gÀller miljömÀssiga och sociala förhÄllanden. Studien syftar till att undersöka hur möjligheterna ser ut för multinationella företag att anta initiativ för miljömÀssiga och sociala dimensioner av sin verksamhet, ett sk CSR-arbete. Intervjuer med tre stora svenska företag, IKEA, SKF och H&M, har genomförts och ett antal dokument frÄn företagen har ocksÄ analyserats. Bland det som tycks vara av vikt för att kunna ha en hög ambition med ett CSR-arbete kan vi bl a notera att valet av konkreta verktyg för ansvarstagandet bör anpassas efter företagets kundbild och produktionsförhÄllanden.

Studien syftar till att belysa faktorer som kan pÄverka de möten som sker inom svenska sprutbytesprogram. Utöver mÄlet med att minska smittspridning av blodsjukdomar ska sprutbytesprogrammen vara en kontaktskapande arena dÀr deltagarna motiveras till vÄrd och behandling. Den metodologiska utgÄngspunkten Àr en hermeneutisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Tre sprutbytesprogram har besökts och tvÄ stycken respondenter pÄ varje verksamhet har intervjuats. Resultatet undersöks tillsammans med Wrights teorier om punktuella och relationella pedagogiska möten.

Bakgrund: MÄnga företag tillÀmpar olika metoder för att styra sin verksamhet. Det grundlÀggande för företags utveckling Àr att anvÀnda en ekonomistyrning som passar för företagets verksamhet samt att ekonomistyrningssystemet tillÀmpas pÄ ett optimalt sÀtt för att uppnÄ de bestÀmda mÄl som företaget formulerat. För att företag skall kunna uppnÄ en ekonomistyrning som fungerar pÄ ett optimalt sÀtt, krÀvs det att företag kan hantera balans och fokus i bÄde tid, rum och aspekter. Problem: Det problem som fÄngat vÄrt intresse och som vi vill undersöka nÀrmare Àr om företag kan hantera balans och fokus inom sin ekonomistyrning. I den dynamiska omgivning som vi lever i krÀvs det att företag har en fungerande ekonomistyrning.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem och specialpedagoger beskriver deras samverkan och hur samverkan synligg?rs i fritidshemmets verksamhet - den icke obligatoriska delen av skolan, samt hur den kan fr?mja st?d f?r elever. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem l?rare i fritidshem och fem specialpedagoger identifierades b?de m?jligheter och utmaningar i det gemensamma arbetet. Resultaten visar att systematisk samverkan, baserad p? tydliga organisatoriska strukturer och gemensamma v?rden, kan skapa en mer inkluderande och st?djande l?rmilj? f?r eleverna som deltar i fritidshemmets verksamhet. Det framkommer ?ven att samverkan kan ske behovsstyrt n?r tid f?r samverkan mellan professionerna inte organiseras.

I vÄrt utvecklingsarbete valde vi att arbeta med nÄgra av de estetiska uttrycksformerna; dans, drama, musik och bild som ett hjÀlpmedel för att stÀrka barnens sociala kompetens sÄsom sjÀlvförtroende och deras tillit till sin egen förmÄga. Enligt Lgr 11 (2011) ska barnen fÄ möjlighet att uppleva och pröva olika estetiska uttrycksformer, för att fÄ en varierad undervisning, eftersom alla individer har olika inlÀrningssÀtt. Verksamheten ska stÀrka varje barns sjÀlvförtroende och de ska fÄ en tillit till sin egen förmÄga. Vi sammanstÀllde ett kompendium som innehöll estetiska uttrycksformer och verbala övningar som vi sedan genomförde med barnen. Syftet var att utveckla barnens sjÀlvförtroende och tillit .

VÄrt syfte med denna studie var att undersöka nÀr, hur och i vilket syfte pedagogerna och barnen anvÀnder sig av lÀrplattan i sin verksamhet. För att fÄ syn pÄ det stÀllde vi oss följande frÄgor. Hur resonerar pedagogerna kring anvÀndandet av digitala verktyg i förskolans verksamhet? NÀr, hur och i vilket syfte anvÀnder pedagoger och barn lÀrplattan i förskolans verksamhet? Vilka möjligheter, dilemman och/eller konflikter med digital dokumentation lyfter pedagogerna fram? NÀr vi skriver pedagoger och verksamhet avser vi de tvÄ förskolor i SkÄne som vi har gjort vÄr studie pÄ. VÄr studie bygger pÄ en metodtriangulering, det vill sÀga att vi valde att arbeta med olika insamlingsmetoder för att ge oss en bredare förstÄelse för studien.

Anna Larsson Frid (2006) Carl Jonas Love Almqvist SONGES Projektarbete pÄ 2000-talet (Carl Jonas Love Almqvist SONGES a school project in the 21th century). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, Malmö högskola i samarbete med Musikerlinjens pedagogiska kompletteringskurs, Musikhögskolan i Malmö. Syftet med mitt examensarbete Àr att jag ska fÄ inblick i hur gymnasieeleverna upplever arbetsprocessen i projektarbetet inom en ovanlig genre: Almqvists Songes (med den svenska översÀttningen Drömmar). Eleverna ska fÄ pröva sina förmÄgor och lÀra sig att bÀst utnyttja sina resurser. För att uppnÄ mitt syfte har jag intervjuat fem gymnasieelever som medverkar i projektet.

NÀr det nya lagförslaget trÀder ikraft kommer med stor sannolikhet, flertal olika aktörer att beröras. Vi har valt att fokusera oss pÄ hur revisionsbyrÄerna blir pÄverkade av det nya lagförslaget samt hur revisionsbolagen förbereder sig för de eventuella förÀndringar som avskaffandet kan tÀnkas föra med sig. Hur stora förÀndringarna kommer att bli i framtiden Àr svÄrt att förutse dÄ man inte vet i vilken omfattning frivillig revision kommer att efterfrÄgas av de smÄ bolagen.Vilka effekter kan ett avskaffande av revisionsplikten fÄ för revisionsbyrÄerna? Vilka strategiska val vÀljer byrÄerna att göra inför ett avskaffande av revisionsplikten och hur kan man utifrÄn dessa bevisa revisionens nytta? Hur kommer lagförÀndringen att pÄverka arbetsmetoderna för Skatteverket och kreditgivarna? Syftet med vÄr D-uppsats Àr att undersöka vilka konsekvenser ett avskaffande av revisionsplikt kan medföra för revisionsbyrÄerna, samt beskriva hur revisionsbolagen förbereder sig inför de framtida förÀndringarna.I vÄr uppsats har vi valt att nyttja metoder sÄ som intervjuer samt litteraturstudier. Respektive metodval har tagits fram utifrÄn det Àmnesval vi har valt att beröra.

Studiens syfte Àr att undersöka vilken syn det finns pÄ jÀmstÀlldhet i kommunal verksamhet samt hur jÀmstÀlldhet pÄverkar och pÄverkas av rekrytering och kompetensutveckling. Metoden Àr kvalitativ och semistrukturerade intervjuer Àr genomförda med sju av Kommunens ledande och strategiska medarbetare inom utbildningsförvaltningen. Intervjuerna analyseras med hjÀlp av Clarke och Brauns (2006) tematiska analys. Teori och tidigare forskning om jÀmstÀlldhet, rekrytering och kompetensutveckling fungerar som stöd Ät analysen. Analysen Àr uppbyggd av fyra delar dÀr de tre första redogör för resultat och analys av jÀmstÀlldhet, rekrytering och kompetensutveckling separat.

Begreppet medarbetarskap Àr lÄngt ifrÄn ett vÀlkÀnt uttryck idag. Det handlar om medarbetarens förhÄllningssÀtt till sin arbetsgivare, till sitt arbete och till sina kollegor. Syftet med denna uppsats Àr för det första att fÄ mer kunskap om begreppets innebörd. För det andra Àr syftet att fÄ kunskap om hur medarbetare i en kommunal verksamhet uppfattar och praktiserar medarbetarskap utefter en kommunal policy. För det tredje Àr syftet att ge förslag till hur medarbetarna i undersökningen fortsÀttningsvis kan bidra till att uppnÄ ett gott medarbetarskap.

Med avstamp i en rad, sÄvÀl juridiskt som politiskt, kontroversiella domslut frÄn EU-domstolen publicerade Hjalte Rasmussen 1986 sin avhandling On Law and Policy in the European Court of Justice. Rasmussens avhandling representerade ett nytt, mer kritiskt förhÄllningssÀtt till studiet av EU-domstolen och beskrev domstolens dömande verksamhet i termer av rÀttslig aktivism. Under de kommande Ären skall ocksÄ J.H.H Weiler, T.C. Hartley och Ola Wiklund komma att publicera sina bidrag till diskussionen om avgrÀnsningen av EU-domstolens juridiska sfÀr frÄn lagstiftarens politiska. Weiler underkÀnner Rasmussens normativa kriterier för att styrka EU-domstolens aktivistiska verksamhet och efterfrÄgar en rÀttslig mÄttstock för utvÀrdering av domstolens rÀttspraxis.

Transporter och dess pÄverkan Àr ett miljöproblem eftersom transporter bland annat bidrar till ökad försurning, övergödning och vÀxthuseffekten. Ett antal politiska mÄl har antagits som indirekt eller direkt syftar till att minska den miljöpÄverkan som transporter medför. Transporter regleras bÄde i speciallagstiftningar och i den övergripande miljöbalken. Transporter Àr inte tillstÄndspliktig verksamhet enligt miljöbalken, men enligt förarbeten kan transporter till och frÄn en anlÀggning eventuellt tas med vid en tillstÄndsprövning av en miljöfarlig verksamhet. Genom att studier av miljöbalken och förarbeten erhÄlls ingen klarhet gÀllande detta.