Syftet var att fördjupa mig i den pedagogiska filosofin som ligger bakom arbetssÀttet i Reggio Emilias förskoleverksamhet samt att försöka ta reda pÄ om man har lyckats att i den svenska grundskolan arbeta utifrÄn Reggio Emilias pedagogiska filosofi och förhÄllningssÀtt. Reggio Emilia ser barnet som aktivt och kompetent. Jag gjorde en empirisk studie, med observation och intervjuer, pÄ en Reggio Emilia-inspirerad friskola. Genom arbetet kom jag fram till att det inte finns nÄgra direkta motsÀttningar att inom grundskolan försöka arbeta utifrÄn Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vid jÀmförelsen Àr det viktigt att ta hÀnsyn till Äldersskillnaden förskole- och grundskolebarnen.

Med den hÀr uppsatsen vill jag belysa estetikÀmnenas roll och status i tvÄ grundskolor i en medelstor vÀstsvensk stad. Jag vill Àven se i vilken mÄn de estetiska arbetsformerna praktiseras i skolornas vardag och i vilken mÄn lÀrarna anser sig ha nytta av styrdokumenten i detta arbete. För det hÀr syftet har min metod blivit en enkÀtundersökning dÀr pedagoger frÄn de bÄda skolorna har fÄtt besvara frÄgor kopplade till följande fyra estetiska arbetsformer: bild och form, drama, musik och dans. Resultaten redovisas utifrÄn tre kategorier: skola, Älder och yrkesgrupp. Vad som bland annat framkommit i undersökningen Àr att bilden Àr den arbetsform som tar upp mest tid och dansen den arbetsform som tar upp minst tid.

BakgrundVilken verksamhet som en kommun ska bedriva bestÀms i stor utstrÀckning av lagar och regler, vilket gör det svÄrt att anpassa verksamheten och styrningen av den efter förutsÀttningar i omgivningen och inom verksamheten. Inom den kommunala organisationen finns sÄvÀl vad som i folkmun kallas för ?hÄrda? verksamheter, exempelvis parkskötsel och gatubyggnation, som ?mjuka? verksamheter, sÄ som skola och omsorg. I den befintliga litteraturen saknades en genomgÄng av vad begreppen hÄrt och mjukt innebÀr och hur detta pÄverkar styrningen av en verksamhet. DÀrför behövdes först en kategorisering av begreppen göras för att sedan kunna relateras till teorier om lÀmpliga styrtyper givet olika förutsÀttningar.SyfteSyftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur hÄrda och mjuka verksamheter inom en kommun styrs och hur de bör styras.

This report is the result of several interviews of employees within the field of pedagogy. The background behind this report is my period as a trainee in one of the daily activities in Malmo. In daily activities the employers gets training, education and guidance in Marte meo, which is funded by public finances. The method, which this study focuses upon is called Marte meo. It is a method of communicating and developing the means for the participants to evolve their skills in communicating and increase self esteem.

Under det senaste Äret har det friskt debatterats om svensk folklig kultur och inte minst folkmusikens traditioner; debatten initierades vid manifestationer, som vÀcktes under hösten 2010, mot presentationen av Sverigedemokraternas frÀmlingsfientliga Äsikter rörande den svenska kulturen.Uppsatsen redovisar hur debatten mellan folkmusiken och Sverigedemokraterna förts i media och vad SD:s vilja att vÀrna folkkulturen skulle tÀnkas leda till. I texten tas det upp olika exempel som i sig stÀller frÄgor om vad ?svenskhet? innebÀr och om traditioner skall konserveras eller kunna förÀndras. UtifrÄn artiklar och uttalanden i olika medier redovisas de Äsikter som yttrats, frÀmst koncentrerat pÄ fyra folkmusikmagasin: Folkmusik & Dans, Hembygden, Lira Musikmagasin och Spelmannen.Studien visar att begrepp, som exempelvis ?folksjÀl? och ?tradition?, har med tiden bytt innebörd.

Detta projekt innefattar en förskola med en tvist. Tanken Àr att byggnaden ska ge mervÀrde till staden & dess invÄnare, inte bara som en privat verksamhet som stÄr för sig. Genom att korsa en privat med en offentlig anvÀndning d.v.s. en förskola med + aktiviteter, sÄ som café, ateljé & bibliotek, har denna byggnad tagit form. Till & börja med tar en förskola plats utanför hemmet & innefattar bÄde barnomsorg & utbildning. En sÄdan verksamhet ska hushÄllas i en trygg & kreativ miljö dÀr lek & behov fÄr ta sin plats; mÄnga dagis Àr som öar, avskurna frÄn allmÀnheten av en grind & gÄrd, med en tegel- eller trÀkÄk i mitten: i & med de stora barnkullarna pÄ senare tid hushÄlls verksamheten i temporÀra baracker eller bottenvÄningar i innerstan. Intentionen i detta projekt har varit att undersöka vad en trygg & spÀnnande miljö kan vara för barn att vistas i.

I denna studie har insamling av referensdata över sprĂ„kförstĂ„else hos treĂ„ringar med typisk sprĂ„kutveckling genomförts. Till detta har bedömningsmaterialet SofialĂ„dan (Westerlund & Öfverholm-Engström, 1995) anvĂ€nts. SofialĂ„dan bygger som flera andra sprĂ„kförstĂ„elsematerial pĂ„ den s.k. act-outmetoden dĂ€r man lĂ„ter barnet agera med föremĂ„l efter en given instruktion. Med hjĂ€lp av föremĂ„len i SofialĂ„dan bedöms barnets förmĂ„ga att identifiera grundfĂ€rger och storleksbegrepp, kategorisera, flytta föremĂ„lenligt olika prepositionsanvisningar samt att följa flerledade instruktioner.

VÄrt intresse för integrering mellan Àmnet svenska och de estetiska uttryckssÀtten har avgjort temat för denna rapport. Den syftar till att belysa pedagogers tankar kring sitt arbete med den ovan nÀmnda integreringen och deras vardagspraktik. Vi har frÄgat hur de tÀnker kring motivation, kreativitet och lÀrande, och har tagit del av deras beskrivningar kring vardagspraktiken. I lÀroplanen för de obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet [Lpo94] stÄr det att lÀsa att kunskap kan tas in genom olika arbetsformer i till exempel bild, drama, musik och dans. Vi har utgÄtt frÄn det sociokulturella perspektivet, dÀr man anser att lÀrandet sker i samspel med andra.

The impact of classroom enviroment with respect to learning.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om informationsmÀngden i ?VD har ordet? kan relateras till Ärets resultat före skatt och om informationsmÀngden har förÀndrats de senaste Ären. Studien syftar ocksÄ till att öka förstÄelsen för vilka trender som idag Äterfinns i den offentliga debatten, och vad som förvÀntas presenteras i Ärsredovisningarna.Med utgÄngspunkt i den offentliga debatten om Ärsredovisningar konstrueras en kodningsmall. Mallen bestÄr av ett antal informationskriterier, för varje informationskriterium som uppfylls i ?VD har ordet? ges det undersökta företaget ett poÀng.

Grunden till denna studie Ă€r att se om det uppstĂ„tt nĂ„gon förĂ€ndring för företag i relation till banker efter avskaffandet av revisionsplikten. Huvudpunkterna i denna uppsats behandlar lĂ„n och rĂ€ntor hos banker samt kvaliteten i Ă„rsredovisningarna frĂ„n bankernas sida.År 2006 gav Regeringen Justitiedepartementet i uppdrag att se över reglerna vad betrĂ€ffar revisionsplikten för smĂ„företag. Detta skulle komma att resultera i en utredning som lĂ€mnades in 2008 vilket innebar att revision blev frivillig för vissa företag. De nya bestĂ€mmelserna vad betrĂ€ffar revisionsplikten blev lagstadgade den 1 november 2010 och kom till att beröra ca 250 000 aktiebolag. Kriterier som skulle komma att gĂ€lla för att ha kvar revision var om bolaget under de senaste tvĂ„ rĂ€kenskapsĂ„ren uppfyllde minst tvĂ„ av dessa krav:? I medeltal fler Ă€n 3 anstĂ€llda.? Balansomslutning 1,5 miljoner kr.? NettoomsĂ€ttning 3 miljoner kr.Slutsatsen i denna studie Ă€r att det varken skett nĂ„gon förĂ€ndring i lĂ„nemöjligheter eller i rĂ€ntevillkor för företag efter avskaffandet av revisionsplikten.

Syfte med denna studie Àr att belysa förskollÀrares erfarenhe ter av att arbeta inkluderande i verksamheten och Àven begreppen inkludering och exkludering och hur de kan förstÄs i en förskola. I studien undersöks det Àven hur förskollÀrare resonerar kring möjligheter och hinder i en inkluderande verksamhet. Studien utgörs av en kvalitativ undersökning genom fem intervjuer dÀr samtliga pedagoger har utbildning som förskollÀrare.Resultatet visar att alla avdelningar pÄ förskolorna har barn som har olika förutsÀttningar och olika behov som behöver tillgodoses. Informanterna arbetar i grunden pÄ samma sÀtt men de anpassar verksamheten efter barnen och vilka behov de har för att de ska utvecklas pÄ bÀsta sÀtt som sjÀlvstÀndiga individer. Resultatet delger Àven informationen om hur betydelsefullt det Àr att lÄta barnen vara delaktiga, att arbeta med inkludering kontinuerligt i verksamheten och dÀrmed Àven följa upp verksamheten och Àven se till varje barns olikheter, förutsÀttningar och möjligheter.

BAKGRUND: I bakgrunden belyser vi sprÄkets betydelse för barns utvecklingutifrÄn olika forskares perspektiv. I en sammanfattning av lÀroplanenfÄr vi ta del av hur pedagoger i förskolan ska gÄ till vÀga för att se tillvarje barns utveckling. HÀr presenteras Àven observationsmaterialetTidig Registrering Av SprÄkutveckling ? TRAS.SYFTE: Syftet Àr att undersöka vilka erfarenheter nÄgra pedagoger har av attanvÀnda Tidig Registrering Av SprÄkutveckling - TRAS i förskolansverksamhet.METOD: Vi har i vÄr undersökning anvÀnt oss av kvalitativ metod med intervjusom redskap. I vÄr undersökningsgrupp har det ingÄtt tio pedagogerfrÄn förskolans verksamhet.

Uppsatsens titel: Revisorns och Skatteverkets verksamhet mot manipulering av kontantredovisning ? GĂ„r brottet att eliminera? Seminarie datum: 5 juni, 2008 Ämne/Kurs: FEKP01, Examensarbete magisternivĂ„, Företagsekonomi, 15p. Fördjupningsinriktning: Redovisning Författare: Hanna Hideng och Karin Plato Handledare: Gunnar Wahlström Fem nyckelord: Manipulering, Kontanthantering, Kassaregister, Revision, Reglering Syfte: Att undersöka revisorers och Skatteverkets verksamhet mot manipulering av kassaregister samt belysa Ă„tgĂ€rder för att minska förekomsten av detta brott. Metod: DĂ„ manipulering av kontanthantering utgör ett outforskat omrĂ„de utgĂ„r vi i uppsatsen frĂ„n grundad teori, vilken har ett induktivt synsĂ€tt, för att besvara vĂ„r forskningsfrĂ„ga. Debatten ligger till grund för utformning av intervjufrĂ„gor och dĂ€refter genomfördes semistrukturerade intervjuer.

Denna studie utgÄr frÄn ett problemomrÄde och en hypotes, nÀmligen den att det inom bistÄndshandlÀggningen finns en svÄrighet dÄ det gÀller sjÀlvbestÀmmande och delaktigheten för den Àldre i bistÄndshandlÀggningen.Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen och förstÄelse för hur bistÄndshandlÀggarna beaktar den Àldres sjÀlvbestÀmmande och delaktighet vid bistÄndshandlÀggningen samt vad det innebÀr för bistÄndshandlÀggaren. För att besvara syftet finns det tre frÄgestÀllningar.? Vad innebÀr sjÀlvbestÀmmande och delaktighet för bistÄndshandlÀggaren vid en behovsbedömning?? PÄ vilket sÀtt tar bistÄndshandlÀggaren hÀnsyn till den Àldres sjÀlvbestÀmmande under behovsbedömningen?? PÄ vilket sÀtt tar bistÄndshandlÀggaren hÀnsyn till den Àldres delaktighet under behovsbedömningen?Metoden jag har anvÀnt mig utav Àr kvalitativ och studien bygger pÄ intervjuer. Dessa intervjuer har genomförts med 5 olika individer som alla jobbar som bistÄndshandlÀggare, utifrÄn socialtjÀnstlagen med inriktning mot Àldre. Mitt resultat visar att bistÄndshandlÀggarna upplevde att sjÀlvbestÀmmande Àr, nÀr insatserna bygger pÄ en frivillig överenskommelse med den enskilde, men ocksÄ att den Àldre sjÀlv fÄr bestÀmma över sin tillvaro.