Frivilliga lönesÀnkningar i ett kunskapsintensivt företag- dess pÄverkan pÄ personalens motivation och lojalitet Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om frivilliga lönesÀnkningar i ett kunskapsintensivt företag pÄverkar personalens motivation och lojalitet. I denna uppsats anvÀnds teorier som behandlar motivation och lojalitet samt teorier om lön. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av ett fallföretag. Undersökningsmetoden utgörs dels av en kvantitativ studie och dels en kvalitativ studie. Den kvantitativa delen Àr baserad pÄ en enkÀt som skickades ut till samtliga anstÀllda pÄ företaget.

Syftet med vÄr uppsats var att vi ville, genom intervjuer med familjehemsförÀldrar och socialsekreterare, fÄ kunskap om och djupare förstÄelse för smÄ barn som lever i familjehem. VÄra frÄgestÀllningar blev dÀrmed: Vilka erfarenheter har familjehemsförÀldrar/socialsekreterare av smÄ barn som placeras? Vid ett omhÀndertagande, hur kan man bibehÄlla relationen mellan barn och biologiska förÀldrar och vilka möjligheter har barn att knyta an till familjehemsförÀldrar? Hur skiljer sig en placering som Àr frivillig frÄn en tvÄngsplacering? Vilka erfarenheter har familjehemsförÀldrar/socialsekreterare angÄende barns Äterförening till biologiska förÀldrar? Resultatet frÄn intervjuerna visade pÄ att sÄvÀl familjehemsförÀldrar som socialsekreterare upplever svÄrigheter vid placering av smÄ barn och att man bÀst bevarar relationen mellan biologiska förÀldrar och barn genom kontinuerliga umgÀngen. FamiljehemsförÀldrar har inte upplevt nÄgra svÄrigheter för barnet att knyta an till dem och de har skilda erfarenheter av vilken form av placering som Àr mest gynnsam för barnet. BÄde familjehemsförÀldrar och socialsekreterare framför att mÄlet Àr att barnet ska Äterförenas med ursprungsfamiljen, men de kan se svÄrigheter nÀr barnet kÀnner tillhörighet i familjehemmet..

Bakgrund: Hypertoni Àr en medicinsk sjukdom som ökar risken att drabbas av andra allvarliga följdsjukdomar och behandlas i Sverige med farmakologiska lÀkemedel och rÄd om livsstilsförÀndringar. Syfte: att belysa olika livsstilsinterventioner som kan stödja mÀnniskor med hypertoni att kontrollera sitt blodtryck. Metod: Designen som anvÀnts Àr en litteraturöversikt dÀr vi sammanstÀllt 14 kvantitativa publicerade forskningsrapporter med fokus pÄ livsstilsförÀndringar. Som analysmetod anvÀndes ett induktivt förhÄllningssÀtt dÀr huvudkategorierna "Specifika aktiveter" och "Multikomponentsinterventioner" föddes fram. Resultat: LivsstilsförÀndringar i form av ökad fysisk aktivitet, avslappning, diet och viktminskning kan ha blodtryckssÀnkande effekt hos personer med hypertoni.

Syftet med studien Àr att jÀmföra och uppmÀrksamma om mÀngden mÄl och precisionen i mÄlenskiljer sig Ät mellan företag frÄn olika lÀnder och vad det i sÄ fall kan tÀnkas bero pÄ. Studiengranskar Àven hur rapporteringen pÄverkas av dubbelnoteringar. Studien genomförs viaordsökningar i Ärsredovisningar och granskar företag frÄn USA och Storbritannien(anglosaxiska), samt företag frÄn Frankrike, NederlÀnderna, Sverige och Tyskland(kontinentaleuropeiska). UtifrÄn tidigare forskning förvÀntas anglosaxiska företag rapportera flermÄl Àn kontinentaleuropeiska. Dubbelnoterade företag vÀntas rapportera fler mÄl Ànenkelnoterade.NÀr alla mÄl mÀts Àr skillnaderna i rapportering av mÄl mellan kontinentaleuropeiska ochanglosaxiska företag inte signifikanta, dock uppnÄs signifikans för de mer precisa (hÄrdare)mÄlen.

Learning for life through playPreschool teachers? perspective of children?s play and the use of play in the nursery settingStudien behandlar förskollÀrares perspektiv pÄ barns lek i förskolan och hur de anvÀnder sig av lek i verksamheten. Syftet med studien Àr att fÄ en större uppfattning om hur förskollÀrare ser pÄ barns lek, hur de anser sig anvÀnda leken i verksamheten och om deras synsÀtt pÄ nÄgot sÀtt prÀglar hur barns lek kommer till uttryck i förskolans verksamhet. Problempreciseringen i studien innefattas av: Hur anser förskollÀrare att de anvÀnder sig av barns lek i förskolans verksamhet? Vad anser förskollÀrare om barns olika lekar i förskolan? samt Vilken roll anser förskollÀrare att de har i barns lek pÄ förskolan? Studien bygger pÄ intervjuer med Ätta förskollÀrare.

2008 gjordes en - Överenskommelse/ÖK - mellan regeringen, idĂ©burna organisationer inom det sociala omrĂ„det och Sveriges kommuner och landsting, som innehöll parternas gemen-samma vision, gemensamma principer och vilka Ă„tgĂ€rder de Ă„tar sig. Ideella organisationer antas ha nĂ„got unikt och/eller gör nĂ„got som offentlig verksamhet eller privata företag varken har eller kan göra och detta ger ideella organisationer en sĂ€rstĂ€llning, de utgör en sĂ€rart, vilket antas bidra till ett mervĂ€rde till samhĂ€llet. Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka om ÖK har und-erlĂ€ttat eller försvĂ„rat för ideella organisationer att skapa och Ă„terskapa sin sĂ€rart och om ÖK dĂ€rmed har stĂ€rkt eller försvagat ideella organisationers bidrag till ett mervĂ€rde till samhĂ€llet. FrĂ„gestĂ€llningarna gĂ€ller definition av sĂ€rart och mervĂ€rde och hur sambandet ser ut mellan sĂ€rart och mervĂ€rde samt vilka faktorer som pĂ„verkar sĂ€rart och mervĂ€rde. Det empiriska materialet bestod av intervjuer med 8 ideella organisationer.

MiljöfrÄgor har kommit att spela en betydande roll i dagens samhÀlle, dÄ bÄde mÀnniskans och organisationers handlade visat sig ha stora effekter pÄ vÄr miljö. En viktig del i att belysa miljöarbetet Àr anvÀndandet av hÄllbarhetsredovisningar och specifikt gröna nyckeltal. Problematiken som har pÄvisats har kretsat kring att organisationer i stor utstrÀckning rapporterar gröna nyckeltal men att de inte har lett till faktiska miljöÄtgÀrder. AnvÀndning av mÀtetalen har ocksÄ pÄvisats olika svÄrt inom olika branscher. Studien Àmnar sÄledes undersöka vilka förutsÀttningar som behövs för ett effektivt anvÀndande av gröna mÀtetal och vilka ÄtgÀrder de har lett till samt hur detta kan skilja sig mellan hÄrd och mjuk sektor.

Motoriken prÀglar Àmnet idrott och hÀlsas alla vrÄr. FrÄn skeppsbrott till dans, allt prÀglas av motorik. Min studie har som syfte att undersöka hur den motoriska trÀningen ser ut i skolan och hur metoder anvÀnds genom tvÄ frÄgestÀllningar; vad anvÀnder sig lÀrare i idrott och hÀlsa av för innehÄll vid trÀning i att utveckla elevers motorik och hur förklarar lÀrare i idrott och hÀlsa syftet med innehÄllet.TvÄ metoder anvÀndes vid datainsamlingen; observationer och intervjuer. Observationerna gjordes med Ärskurs 2, Ärskurs 5 och Ärskurs 6 vid fyra tillfÀllen per Ärskurs. Intervjuerna gjordes pÄ Ärskursernas lÀrare efter varje avslutad lektion eller dag med frÄgor som berörde de just observerade lektionerna.

Rapportens övergripande syfte har varit att undersöka om det föreligger nĂ„gon skillnad i hĂ€lsoarbetet pĂ„ tvĂ„ kommunala grundskolor, dĂ€r en av skolorna Ă€r med i utvecklingsarbetet HĂ€lsofrĂ€mjande skola. Övriga frĂ„gestĂ€llningar som undersökts i studien Ă€r skolornas syn pĂ„ begreppet hĂ€lsa samt hur det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet Ă€r organiserat. Tre intervjuer med rektorn, skolsköterskan och idrottslĂ€raren pĂ„ vardera skola har genomförts och analyserats. Resultaten visade att hĂ€lsoarbetet pĂ„ den HĂ€lsofrĂ€mjande skolan genomsyrar hela skolans verksamhet, samt Ă€r en stĂ€ndigt pĂ„gĂ„ende process. Den andra skolan bedriver ett hĂ€lsoarbete som initieras av endast ett fĂ„tal drivande individer.

SamhÀllstjÀnst Àr en del av den svenska straffskalan och innebÀr kortfattat att en dömd person utför obetalt arbete i till exempel en frivillig organisation. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanstÀlla forskning kring samhÀllstjÀnst i en global kontext, samt att kartlÀgga studier om hur samhÀllstjÀnst upplevdes av de dömda, samt att undersöka och om det fanns en rehabiliterande aspekt i samhÀllstjÀnst. Studien belyste Àven samhÀllstjÀnst i jÀmförelse med fÀngelse. I resultatet anvÀndes Ätta artiklar, en avhandling och en rapport som analyserades och kategoriserades för besvarandet av syftet. Resultat var att samhÀllstjÀnst finns i ett flertal lÀnder i vÀrlden men anvÀnds mest i de europeiska lÀnderna, Nya Zeeland, Kanada och Australien samt begrÀnsat i USA.

Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

PĂ„ grund av dĂ„lig lönsamhet har mĂ„nga lantbruk tvingats diversifiera sin verksamhet till att inkludera andra verksamhetsomrĂ„den Ă€n det traditionella lantbruket. Det absolut vanligaste omrĂ„det Ă€r agrikulturell turism eller Ă€ven kallad lantgĂ„rdsturism som innebĂ€r att lantgĂ„rdsfamiljen öppnar upp sitt hem för turister. Turism Ă€r som verksamhet vĂ€ldigt skilt frĂ„n att driva lantbruksverksamhet vilket leder till att mĂ„nga aktörer kan finna denna övergĂ„ng problematisk. VĂ„ra teoretiska och empiriska fynd talar för att marknadsstrategi och kommunikation Ă€r omrĂ„den dĂ€r dessa aktörer ofta saknar kunskap. DĂ€rför har vi i denna uppsats valt att fokusera pĂ„ hur aktörer inom denna bransch kan samordna och marknadsfora sin verksamhet.Wannborga pĂ„ Öland AB utgör fallstudieobjektet i denna uppsats vilka kompletteras med ytterligare referensobjekt.

Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Den konstnÀrliga verksamheten i den svenska gymnasieskolan har förÀndrats i och med GY 2011 (Skolverket, 2011). Den största förÀndringen rör kursen estetisk verksamhet som har tagits bort som gymnasiegemensamt Àmne och ersatts med historia. Föreliggande studie försöker besvara hur lÀrare i de estetiska Àmnena, bild och musik, ser pÄ sina Àmnen samt roll och funktion i skolverksamheten. Studien försöker Àven utröna hur lÀrarna ser pÄ Àmnesintegrering och hur de upplever borttagandet av estetisk verksamhet. FrÄgestÀllningarna besvaras genom att anlÀgga ett kunskapssociologiskt perspektiv dÀr begreppet kunskapskultur anvÀnds som undersökningsverktyg.

Det har gÄtt tre Är sedan revisionsplikten avskaffades för smÄ aktiebolag. Kraven för frivillig revision Àr högst tre anstÀllda, balansomslutning pÄ högst 1,5 miljoner kronor och en nettoomsÀttning pÄ högst 3 miljoner kronor. Aktiebolag som uppfyller minst tvÄ av tre kriterier under tvÄ rÀkenskapsÄr i följd har dÄ möjligheten att vÀlja bort revisorn. Detta innebÀr att de aktiebolag som vÀljer bort revisorn samtidigt vÀljer bort den externa parten som ska sÀkerstÀlla kvalitén i Ärsredovisningen. En kvalitetsstÀmpel som anvÀnds ofta gentemot banker och leverantörer vid kreditbedömning.