Sökresultat:
6941 Uppsatser om Dans pć frivillig verksamhet - Sida 52 av 463
"Att fÄnga kunskapandet" En projektrapport om vÀgen frÄn idé till gestaltning av en bilderbok
Det sÀgs ibland att mÀnniskan kan tala hundra olika sprÄk men endast anvÀnder ett?
Genom att arbeta multimodalt, det vill sÀga genom att gestalta vÄrt examensarbete med hjÀlp av olika uttryckssÀtt, arbetar vi pÄ det sÀtt som vÄra huvudÀmnen, Barndoms- och ungdomsvetenskap och Kultur, medier och estetik, föresprÄkar. HuvudÀmnenas grundsyn Àr likartade och gemensamma nÀmnare för dessa Àr bland annat intresset för hur kunskap och mening skapas i sprÄkliga sammanhang. Inom bÄda huvudÀmnena arbetas det mycket med det vidgade sprÄkbegreppet. BÄda huvudÀmnena bygger pÄ det sociokulturella perspektivet som innebÀr att mening skapas i ett sammanhang och att man lÀr i den kontext man ingÄr i.
Drivkrafter och mÄl hos naturturism-företagare
Naturbaserade turistföretag Àr ofta placerade pÄ landsbygden och drivs smÄskaligt, mÄnga av de aktiviteter som bedrivs Àr sÀsongsrelaterade och de samarbetar ofta med de som anvÀnder sig av naturens resurser och med markÀgare.
MÄlet med studien var att i en fallstudie utreda vilka drivkrafter som motiverar naturturismföretagare att bedriva sin verksamhet. För att testa i hur stor utstrÀckning naturturismföretag Àr sociala företag anvÀndes teorin om sociala entreprenörer.
En litteraturstudie gjordes innan arbetets mÄl formulerades för att upptÀcka om det fanns nÄgon kunskapslucka att tÀcka. I studien gjordes kvalitativa intervjuer med tre naturturismföretagare frÄn större företag och tre frÄn mindre företag.
Resultatet visade att de drivkrafter som driver naturturismföretagare framförallt handlar om att ha möjligheten att bedriva en verksamhet dÀr de har möjlighet att utöva sitt fritidsintresse, kunna bo kvar pÄ den nuvarande bostadsorten samt en vilja att visa naturen för andra mÀnniskor..
Ăvervakningspanelens legitimitet - En effektstudie av Panelens verksamhet.
Syftet med denna uppsats Ă€r att förklara Ăvervakningspanelens legitimitet genom att studera effektiviteten i Panelens verksamhet. Ăvervakningspanelen primĂ€ra uppgift Ă€r att granska bolags, noterade pĂ„ svensk börs eller auktoriserad marknadsplats. finansiella rapporter i syftet att uppnĂ„ en enhetlig och regelrĂ€tt redovisning. Vid brister i de finansiella rapporterna publiceras ett uttalande pĂ„ RedovisningsrĂ„dets hemsida. Vi har bedrivit en dokumentstudie av de kritiserade bolagens finansiella rapporter efter ett uttalande för att pĂ„ det viset fĂ„ fram information av Panelens effektivitet.
"Att bruka det förflutna i nuets tjÀnst" : -en historiedidaktisk analys av Forum för levande historiasanvÀndning av det historiska folkmordet
I denna uppsats behandlas den statliga myndigheten Forum för levande historia. Grunden i dennastudie utgörs av en kartlÀggning av myndighetens verksamhet, sÄ som den gÄr att studera i form avmaterial publicerat pÄ Forum för levande historias hemsida. UtifrÄn exemplet ?det historiskafolkmordet? anvÀnds en rad historiedidaktiska teorier för att svara pÄ frÄgor som berör Forum förlevande historias historieanvÀndning. Med hjÀlp av en historiedidaktisk granskning av hurmyndigheten behandlar det historiska folkmordet diskuteras förhÄllandet mellan denhistorieskrivning som bedrivs och Forum för levande historias uppdrag och verksamhet i nutid.Studien slÄr fast att Forum för levande historia ofrÄnkomligen bedriver en historieförmedling somfÀrgats av det sammanhang som den bedrivs i.
Intern rörlighet inom kommunal verksamhet : En kvantitativ studie om instÀllning och förutsÀttning för intern rörlighet ur arbetstagarens perspektiv
Denna undersökning Àr en personalvetenskaplig uppsats som har till syfte att undersöka den anstÀlldes förutsÀttningar och instÀllning till den interna rörligheten inom kommunal verksamhet.Tidigare forskning inom omrÄdet har huvudsakligen gjorts ur ett kvalitativt perspektiv och dÀrför vill vi komplettera med en kvantitativ ansats dÀr arbetstagaren stÄr i fokus. Undersökningen omfattar heltidsanstÀllda inom tvÄ av koncernen Karlstads kommuns förvaltningar genom deltagande i enkÀtundersökning. Dessa tvÄ förvaltningar Àr Arbetsmarknads- och socialförvaltningen samt Teknik- och fastighetsförvaltningen.I teoridelen presenteras tidigare forskning och teorier med relevans för att besvara syftet och frÄgestÀllningen i uppsatsen. Teorin utgör Àven grunden för utformningen av enkÀtfrÄgorna. Den teoretiska referensramen fokuserar pÄ inriktningarna motivationsteorier, Karaseks krav- och kontrollmodell, intern rörlighet, arbetsmiljö, och Work Life Balance.Det finns ett flertal faktorer som pÄverkar den interna rörligheten, dock pÄverkar den anstÀlldes situation i vilken utstrÀckning faktorerna pÄverkar arbetstagarens instÀllning samt förutsÀttningar till den interna rörligheten.
IT i en global miljö
IS/IT-strategier ligger till grundlag för tillÀmpningen och nyttan av informationssystem samt informationsteknologi i en organisation. Det Àr en övergripande plan för verksamhetens anvÀndning av IS/IT-stöd, och har stor inverkan pÄ organisationers effektivitet. Globala verksamheter opererar i olika miljöer och lÀnder, nÄgot som behöver tas med i planeringsprocessen av en IS/IT-strategi. Uppsatsen behandlar de faktorer som har inverkan pÄ utformandet av en IS/IT-strategi i en global verksamhet. TÀnkbara interna och externa omrÄden frÄn IS/IT-miljön samt verksamhetsmiljön granskas, för att sedan analyseras utifrÄn den globala organisationens förhÄllanden.
Grön omsorg pÄ gÄrd : meningsfull omsorg, aktivitetsvÀrdet i lantbruksmiljön
Daglig verksamhet pÄ gÄrd har högt aktivitetsvÀrde och upplevs som meningsfull. Lantbruksmiljön tillgodoser mÄnga av mÄlgruppens behov och kvalitéerna i lantbruksmiljön
bidrar till upplevelsen av delaktighet, valfrihet och sjÀlvstÀndighet i aktivitet. Syftet med studien Àr att undersöka upplevelsen av aktivitetsvÀrdet i lantbruksmiljö för personer i daglig verksamhet pÄ gÄrd enligt LSS och diskutera relationen mellan miljöns betydelse samt personens upplevda aktivitetsvÀrde. Teorierna i miljöpsykologin fokuserar pÄ naturens och trÀdgÄrdars kraft att ÄterstÀlla mÀnniskans balans, att naturen och miljön
som helhet kan fÄ en personen att reflektera och att vÀxa. Grön Omsorg Àr meningsfull sysselsÀttning pÄ gÄrdar i lantlig miljö för mÀnniskor med behov av sÀrskilt stöd.
Jag klarar mig minsann sjÀlv! : En undersökning om kvinnliga karaktÀrer i svensk 60-tals-film
Syftet med den hÀr studien Àr att synliggöra hur BTI-metoden anvÀnds i förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet och sÀtta det i relation till förskolans och förskoleklassens lÀroplan och gÀllande skollag. Syftet Àr ocksÄ att fÄ en förstÄelse för hur en pedagogisk interventionsteknisk metod riktad mot en individ, kan pÄverka förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet. Vi har tittat pÄ tidigare studier som gjorts kring anvÀndandet av BTI men det finns vÀldigt lite forskning pÄ det hÀr omrÄdet. De teoretiska utgÄngspunkterna bestÄr av Skinners teori operant betingning som kommer frÄn behaviorismen och den sÀtter vi i relation till ett sociokulturellt perspektiv och ett hÀlsoperspektiv. I analysen problematiserar vi kring de konsekvenser en pedagogisk interventionsteknisk metod kan fÄ för förskolans och förskoleklassens verksamhet med hjÀlp av dessa teorier och vÄr empiri.
PEDAGOGERS SYN PĂ DERAS UNDERVISNING PĂ EN TRADITIONELL SKOLA OCH EN MONTESSORISKOLA I MATEMATIKĂMNET.
Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.
Kultur som regional tillvÀxtfaktor - betydelsen av kreativitet
Kultursatsningar motiveras idag samhÀllsekonomiskt med kulturens positiva externa effekter i form av kulturturism, multiplikatoreffekter och förbÀttringar av en regions image. Den hÀr uppsatsen vill infoga ett nytt perspektiv i diskussionen om kulturens samhÀllsekonomiska nytta genom att lyfta fram den kreativitetshöjande potential som finns i de olika konstnÀrliga uttrycksformerna som musik, teater, litteratur, bildkonst, dans, o.s.v. En kreativ förmÄga att komma pÄ nya idéer har alltid varit viktig för att en ekonomi ska utvecklas. Enligt nya rön ifrÄn Richard Florida, professor i regional ekonomisk utveckling vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh, sÄ stÄr vi dock vid ett nytt ekonomiskt strukturskifte dÀr kreativiteten kommer att spela en alltmer avgörande roll för den ekonomiska tillvÀxten. Uppsatsens hypotes Àr att aktiv ?kulturkonsumtion? kan öka kreativitetsnivÄn hos individer och att kultursatsningar pÄ det sÀttet bidrar till den regionala ekonomiska tillvÀxten.
Trygghet - hur dÄ? Pedagogers syn pÄ trygghet i förskolan
Syftet med arbetet Àr att undersöka hur pedagoger ser pÄ trygghet inom förskolan. Vi vill ta reda pÄ om och i sÄ fall hur deras syn pÄ trygghet pÄverkar deras arbetssÀtt i relation till omsorg och pedagogisk verksamhet. Vi vill ocksÄ undersöka hur pedagogerna ser pÄ förskolans uppdrag i samhÀllet och hur det pÄverkar hur de ser pÄ trygghet i förskolan.
Genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor kan vi se att bÄda förskolorna i sitt arbete med att skapa trygghet anvÀnder sig bÄde av en pedagogisk verksamhet men ocksÄ av omsorg. Det Àr i samspelet mellan de bÄda som tryggheten skapas.
LÀrarprofessionen : nÄgra lÀrares syn pÄ yrket
Grundskolan i Sverige Àr obligatorisk för barn. De kan inte sjÀlva bestÀmma om de vill gÄ i grundskolan eller inte. Den Àr inte frivillig utan lagen sÀger att alla barn ska gÄ nio Är i grundskolan. I grundskolan runt om i Sverige arbetar det mÄnga personer som inte Àr behöriga att arbeta som lÀrare. LÀraryrket Àr ett yrke dÀr det förekommer att en outbildad kan tillfÀlligt ersÀtta en utbildad lÀrare.
Vad prioriteras, eleverna eller budgeten? : En fallstudie av en kommunal verksamhet
Sammanfattning    Ămnesfördjupande arbete Ekonomihögskolan, Civilekonomprogrammet, Controllerfördjupningen LinnĂ©universitetet, VĂ€xjöTitel: Vad prioriteras, eleverna eller budgeten? - En fallstudie av en kommunal verksamhet Författare: Alexandra Lagerholm & Hedvig LindgrenHandledare: Anders Jerreling Examinator: Fredrik KarlssonEn begrĂ€nsad ekonomi och ökade statliga krav har bidragit till att kommuner idag tvingas prioritera hĂ„rdare Ă€n tidigare. Dessa prioriteringar förtydligas i kommunens budget. Ett flertal kommunpolitiker har uppmĂ€rksammat en omfattande konflikt mellan kommunens budget och de lagar de tvingas följa till förmĂ„n för bland annat elevers hĂ€lsa och uppfyllande av kunskapskrav. Om kommunen ska klara sig med sina begrĂ€nsade ekonomiska resurser, med minskade skatteintĂ€kter, kommer det leda till att de tvingas bryta mot lagar.
Fotbollsspelares anvÀndande av visualisering och self-talk i samband med idrottandet
Syftet med studien var att undersöka fotbollsspelares upplevelser av visualisering, fotbollsspelares upplevelser av self-talk och om det finns nÄgot samband mellan deras upplevelser av visualisering och self-talk. I studien deltog tio manliga fotbollsspelare i Sverige med en medelÄlder pÄ 23 Är (SD = 4.029). Resultatet frÄn undersökningen analyserades kvalitativt. Resultatet visade att nio av tio spelare anvÀnde sig av visualisering. Fotbollsspelarna upplevde bÄde frivillig och ofrivillig visualisering.
HR, blodlaktatkoncentration och uppskattad VO2 under tÀvlingsbugg och dess implikationer pÄ trÀning
Vid palliativ vÄrd bör, enligt WHO, organiserat stöd erbjudas nÀrstÄende sÄvÀl under patientens sjukdomstid som efter dödsfallet. Syftet med föreliggande arbete var att kvantitativt mÀta effekterna av deltagande alternativt icke deltagande i efterlevandegrupp. Efterlevande (n=84) till patienter som vÄrdats hemma med hjÀlp av en palliativ enhet fick svara pÄ enkÀtfrÄgor av likert-typ som mÀter sorg, nedstÀmdhet och depression. MÀtningarna skedde vid tvÄ tillfÀllen, före start av efterlevandegrupp och 10 veckor senare. Svar lÀmnades av 75 personer vid första mÀttillfÀllet och 61 vid det andra.