Den hÀr uppsatsen belyser intraprenörskapet som styrform i kommunal sektor. I dagens kommunala organisationer Àr styrformen nÀstan uteslutande budgetstyrning. Uppsatsen belyser ett relativt nytt sÀtt att styra den kommunala organisationen. Intraprenörskapet skapar nya förutsÀttningar för bÄde individ och organisation, dÀrför har intresset kring intraprenörskap höjts de senaste Ären. Syftet med studien Àr att beskriva hur intraprenörskap kan införas och hur det kan pÄverka agerandet i kommunal verksamhet.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger sÀger sig arbeta för att stödja de tvÄsprÄkiga barnens sprÄkutveckling och Àven att ta reda pÄ vilka problem som kan intrÀffa under arbetets gÄng. Jag anvÀnder en semistrukturerad intervju för att fÄ en uppfattning av förskollÀrarens tankegÄngar. Undersökningen visar att pedagogerna anvÀnder olika sorters material och metoder för att stödja barnens sprÄkutveckling. De arbetar Àven med olika uttrycksformer som till exempel rörelse och dans. LÀrarnas förhÄllningssÀtt har Àven betydelse för lÀrandet. Att frÀmja barnens sprÄkutveckling handlar inte i första hand om att göra speciella saker, eller att anvÀnda flera olika metoder.

Vi analyserar den professionella butikskedjan och studerar kedjornas faktorer bakom tillvÀxt. Kedjor Àr inte typiska tillvÀxtföretag och har dÀrför speciella egenskaper; inköp, organisation och distribution ser annorlunda ut i kedjornas verksamhet Àn i traditionella tillvÀxtföretag. Vi definierar och gör en analys av synliga och osynliga kundfaktorer och ser pÄ hur dessa stÄr bakom den snabba tillvÀxten som kedjan har uppnÄtt under en period pÄ 10Är. VÄr undersökning visar att Gina Tricot Àr den kedja som har lyckats uppnÄ störst och snabbast tillvÀxt pÄ den svenska marknaden och vi gör en nÀrmare undersökning pÄ deras verksamhet. I slutsatsen har vi tagit fram en modell som visar pÄ vilka bestÄndsdelar som Àr ett mÄste i en kedja för att generera och bibehÄlla tillvÀxt..

I januari 2012 Ă€ndrades rekvisitet frivillig till pĂ„ eget initiativ för rĂ€ttelse av oriktig uppgift i samband med skatteförfarandelagens införande. Enligt förarbetena ska detta förstĂ„s som en utvidgning som möjliggör rĂ€ttelse Ă€ven efter Skatteverkets information om generell kontroll. Ändringen har vidtagits eftersom information i media om kontrollaktionerna utgör ett effektivt kontrollmedel och förmĂ„r fler rĂ€ttelser. LagĂ€ndringen Ă€r dock kortfattad och mĂ„nga tolkningar Ă„terstĂ„r att göras av rĂ€ttstillĂ€mparen avseende nĂ€r möjligheten till rĂ€ttelse Ă€r förtagen. Jag anser att rĂ€ttelsen utvidgats som en följd av informationsutbytesavtalen och Skatteverkets agerande med anledning av dem.

UtifrÄn vÄr frÄgestÀllning: Vilken betydelse har terapeutisk beröring vid omvÄrdnad av personer som lever med demenssjukdom? Var syftet med denna systematiska litteraturöversikt att beskriva betydelsen av terapeutisk beröring vid omvÄrdnad av personer med demenssjukdom. Studien baserades pÄ 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att effekter av beröring var förÀndrat beteende, som minskad oro, rastlöshet och att stressnivÄn sjönk. Att de som fick beröring i nÄgon form upplevde avslappning bÄde under och efter interventionerna.

I rapporten undersöks vad tjÀnsteorientering kan bidra med vid utveckling av kommunal verksamhet. Syftet med rapporten Àr att undersöka hur tjÀnstekataloger kan anvÀndas för att i kommunal miljö underlÀtta arbetet med att utveckla verksamheten och i förlÀngningen skapa e-tjÀnster riktade mot medborgare.Genom att utgÄ frÄn tjÀnsteteori, litteratur om kommunal verksamhet och e-government samt teori kring interaktion skapas en grund att stÄ pÄ gÀllande tjÀnsteorientering inom kommunal verksamhet. En hypotes byggs upp och jÀmförs sedan med resultatet av en intervjuserie.En analys av de resultat som redovisats visar att alla de kommuner som medverkade redan idag i nÄgon utstrÀckning arbetar tjÀnsteorienterat. Analysen visar Àven att bÄde litteraturstudien och intervjuserien pekar pÄ att tjÀnsteorientering kan bidra med struktur till arbetet med e-government inom kommunal verksamhet.Slutligen sammanstÀlls en modell för kommunala e-tjÀnster baserad pÄ tjÀnsteteori och den kommunala verksamhetens egenheter. En samling egenskaper för dels tjÀnster och dels e-tjÀnster presenteras Àven för att visa pÄ vilka behov som finns.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur nÄgra förskolechefer/rektorer respektive förskollÀrare resonerar kring naturvetenskap i förskolan avseende innehÄll, syfte och arbetsmetoder, samt att dÀrtill jÀmföra vilka teman som framkommit bland dessa bÄda yrkesgrupper. Detta mot bakgrund av att strÀvansmÄlen avseende naturvetenskap i förskolans lÀroplan har förtydligats i den reviderade LÀroplan för förskolan (Skolverket 2010) liksom förskolechefens och förskollÀrarens ansvar för den pedagogiska verksamheten. Den yrkesmÀssiga relevansen med studien Àr att den förhoppningsvis ska kunna utgöra en utgÄngspunkt och kunskapskÀlla för vidare diskussion i förskolans verksamhet kring de förtydligade mÄlen för naturvetenskap. Undersökningen bygger pÄ en intervjustudie om fem respondenter per yrkeskategori. Resultatet visar att uppkomna teman ur respondenternas resonemang avseende innehÄll, syfte och arbetssÀtt vid naturvetenskaplig verksamhet i förskolan pÄ ett teoretiskt plan redan visar hög samstÀmmighet med förskolans reviderade styrdokument.

Förskolan Àr i en förÀndringsprocess vad gÀller den pedagogiska rollen och innehÄllet pÄ verksamheten med fokus pÄ estetiska processer och arbeten. I denna uppsats undersökte jag hur den estetiska verksamheten Äterfinns inom förskolan samt hur det geografiska avstÄndet mellan aktörer pÄverkas av detta eller om helt andra faktorer spelar in för den estetiska verksamheten i förskolan. Syftet var att utforska utformningen av estetisk verksamhet och kunskapen runt fenomenet estetik i förskolan samt hitta de tÀnkbara faktorer som kan pÄverka detta. Centrala frÄgor var: Hur kan den estetiska verksamheten i förskolan förklaras? Skiljer sig synen pÄ den estetiska verksamheten i inlandet och i en större kuststad? Vilka faktorer pÄverkar möjligheterna att förÀndra förskolan med fokusering pÄ estetiska processer? Jag gjorde en kvalitativ, jÀmförande studie mellan en inlandskommun och en kuststadskommun i norrlandsregionen.

I samband med klimatdebatten har flygbranschen blivit starkt kritiserad för utslÀppen av koldioxid. Vissa flygbolag har infört frivilliga koldioxidkompensationssystem för sina flygresenÀrer, i syfte att hantera dessa utslÀpp. VÄrt syfte Àr att analysera flygresenÀrers attityder till frivilliga koldioxidkompensationssystem för att diskutera möjligheten till samverkan inom miljöomrÄdet mellan flygbolag och flygresenÀrer. Uppsatsen baseras pÄ en enkÀtundersÀkning bland 300 flygresenÀrer och pÄ tre intervjuer med chefer inom SAS Danmark. Analysen görs utifrÄn teorier om CSR och co-creation mellan företag och kunder.

Syftet med studien var att fÄ fördjupad förstÄelse kring hur personal som arbetar med personer pÄ tidig utvecklingsnivÄ ser pÄ sin roll i deltagarens sjÀlvbestÀmmande i daglig verksamhet. Studien anvÀnde kvalitativ fallstudiebaserad forskning och utgick frÄn fokusgrupper och observationer i tvÄ separata dagliga verksamheter. Att anvÀnda tvÄ verksamheter gav möjlighet att studera beskrivningen av rollen utifrÄn verksamheternas olika Activity Settings. Meningstolkning kopplat till tidigare teori har anvÀnts som stöd vid analysen. Resultatet visade att verksamheterna tillskriver sin egen roll stor betydelse för deltagarens sjÀlvbestÀmmande nÀr deltagaren har en tydlig kommunikation.

Arbetet handlar om hur förskollÀrare arbetar med antalsuppfattning i förskoleklass och vad de utgÄr ifrÄn för material i detta arbete dÄ deras lÀroplan Lgr 11 (Skolverket, 2011) inte har med nÄgot om antalsuppfattning. Förskoleklass Àr övergÄngen mellan förskola och skola frÄn hösten dÄ eleven fyller sex Är. Det Àr en frivillig skolform. Syftet med arbetet var att besvara följande frÄgestÀllningar: Hur arbetar lÀrare i förskoleklass med antalsuppfattning? Vilket material utgÄr lÀrarna frÄn i sitt arbete med antalsuppfattning? Vi har anvÀnts oss av en kvalitativ undersökning.

Syftet med studien Àr att undersöka och belysa synsÀtt pÄ datoranvÀndandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ur pedagog-, barn-, förÀldra- samt skolledarperspektiv, det vill sÀga ur olika aktörers perspektiv. Forskning om datoranvÀndande i förskolan Àr marginell, varför ambitionen med studien Àr att i nÄgon mÄn bidra till kunskap inom omrÄdet. Ljung-DjÀrfs avhandling Spelet runt datorn - datoranvÀndande som meningsskapande praktik i förskolan har anvÀnts som inspirationskÀlla dÄ delar av hennes resultat har legat till grund för vÄra frÄgestÀllningar: Vilken syn har aktörerna pÄ datorn som ett pedagogiskt verktyg i relation till andra förekommande aktiviteter? Hur ser aktörerna pÄ datorns tillgÀnglighet som val i förskolans verksamhet? Hur uppfattar aktörerna datorns relevans som pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet? Studien har en kvalitativ ansats i form av en fallstudie och har genomförts pÄ en förskola i Mellansverige med hjÀlp av intervjuer, enkÀter samt observationer. Resultatet pekar pÄ tre synsÀtt pÄ datoranvÀndandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ? en kompletterande aktivitet, en konkurrerande valmöjlighet och ett verktyg i lÀrande.

Syftet med den hÀr studien Àr att synliggöra hur BTI-metoden anvÀnds i förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet och sÀtta det i relation till förskolans och förskoleklassens lÀroplan och gÀllande skollag. Syftet Àr ocksÄ att fÄ en förstÄelse för hur en pedagogisk interventionsteknisk metod riktad mot en individ, kan pÄverka förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet. Vi har tittat pÄ tidigare studier som gjorts kring anvÀndandet av BTI men det finns vÀldigt lite forskning pÄ det hÀr omrÄdet. De teoretiska utgÄngspunkterna bestÄr av Skinners teori operant betingning som kommer frÄn behaviorismen och den sÀtter vi i relation till ett sociokulturellt perspektiv och ett hÀlsoperspektiv. I analysen problematiserar vi kring de konsekvenser en pedagogisk interventionsteknisk metod kan fÄ för förskolans och förskoleklassens verksamhet med hjÀlp av dessa teorier och vÄr empiri.

Uppsatsen behandlar Swedish Match, och undersöker om och i sÄ fall hur företaget genom dygder etablerar ett gott ethos pÄ sin hemsida, trots sin oetiska verksamhet. En topikanalys genomförs för att klargöra om, var och hur ethos etableras genom dygder. Resultatet visar att dygderna kommer till uttryck olika mycket under olika rubriker, vilket leder till en diskussion om företaget riktat sig till olika publiker under olika delar av hemsidan..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns metoder inom upplevelseproduktion att aktivera det mÀnskliga belöningssystemet för att öka individens benÀgenhet att vilja konsumera den specifika upplevelseprodukten igen. Arbetet kretsar kring tre övergripande frÄgor för att möta syftet. Vad, varför och hur. Vad Àr det mÀnskliga belöningssystemet, varför har mÀnniskan ett belöningssystem och hur kan man aktivera det mÀnskliga belöningssystemet i en upplevelseproduktion? Denna uppsats Àr en studie med ett positivistiskt förhÄllningssÀtt.