Syftet i föreliggande studie Àr att undersöka en grupp barns uppfattningar av delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet. Jag anvÀnde mig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av öppna intervjuer. Den information som intervjusvaren gav bearbetades enligt den fenomenografiska ansatsen. 13 intervjuer genomfördes med barn i Äldern 7-11 Är pÄ ett fritidshem.Resultatet visar att barnen har en tydlig uppfattning av vad de har delaktighet i och inflytande över i fritidshemmets verksamhet. Barnen beskriver den fria leken, stormötet och social samvaro som tillfÀllen dÀr de har möjlighet att bestÀmma.

Syftet med denna rapport Àr att försöka ge en djupare inblick i ett av polisens mindre kÀnda verksamhetsomrÄden. Vi har valt att arbeta med just polisflyget bÄde för att vi sjÀlva vill fÄ ökade kunskaper om dess verksamhet och ocksÄ för att undersöka hur denna polisÀra resurs anvÀnds i det ordinarie polisarbetet. Rapporten försöker analysera hur flygets verksamhet i dagslÀget ser ut, vi granskar ocksÄ hur polisflygets samarbete med LÀnsstyrelsen i Norrbotten och dess naturbevakare fungerar. De fakta och uppgifter rapporten bygger pÄ har inhÀmtats genom litteratur, intervjuer och en inspektionsrapport om polisflyget. Vi har i arbetet försökt att ge en inblick av polisflygets hela verksamhet men inriktat oss pÄ baseringen i Boden.

Uppsatsen handlar om mina erfarenheter av att vara dansmusiker och spelman inom svensk folkmusik idag. Under flera Ärs tid har jag fördjupat mig inom spelmansmusiken och har med tiden kÀnt av ett större behov att spela till dans för att nÄ en djupare i respektive tradition. Med fokus pÄ polskedans ska jag utforska vad jag kan utveckla i mitt fiolspel och samtidigt ta reda pÄ hur dansen tas emot av en ny publik. Metoden kommer vara att dokumentera danspelningar- och kurser pÄ olika platser i landet. Jag kommer ocksÄ att hÄlla egna kurser med danspedagoger med rörliga roller-pedagogik i ett projekt som kallas Queerpolska..

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lÀrare i förskolan ser pÄ professionalism och hur det Äterspeglas i arbetet. Syftet var Àven att öka förstÄelsen för den professionella förskollÀrarens betydelse för förskolans verksamhet. Undersökningen byggs pÄ observationer och intervjuer som jÀmför förskollÀrarnas handlande gentemot deras uttryckta tankar kring professionalism. Undersökningen Àr genomförd pÄ en förskola dÀr tvÄ olika avdelningar var medverkande. Studien baseras pÄ förskollÀrarnas individuella roll dÀrför var inte antalet förskolor avgörande för att kunna besvara forskningsfrÄgorna i undersökningen.

VÄrt examensarbete har varit att producera informationsmaterial till dansskolan Danshuset i VÀsterÄs. Huvudarbetet har varit att ta fram en broschyr som ska informera om dansskolans dansklasser och förmedla rörelse och dansglÀdje. Vi har dessutom tagit fram en affisch som ska informera om Danshusets vÄrförestÀllning. I utformningen av vÄrt informationsmaterial har vi tillÀmpat de olika designelementen för god informationsdesign och som arbetsmetod har vi utgÄtt frÄn den modell vi kallar den kreativa informationsdesignprocessen. Genom att utforma vÄrt informationsmaterial enligt principerna för god informationsdesign anser vi oss ha större chans att fÄ vÄrt budskap att nÄ fram med full effekt..

Vi har undersökt den verksamhet Stadsmissionen i Malmö utför för de hemlösa i staden. De centrala frÄgestÀllningarna vi har utgÄtt ifrÄn har varit hur Stadsmissionen i Malmö ser pÄ sin roll i samhÀllet och hur det offentliga ser pÄ Stadsmissionen i Malmös roll i samhÀllet. Stadsmissionen i Malmö Àr knuten till det offentliga genom entreprenader. Det offentliga ser Stadsmissionen i Malmö i huvudsak som en entreprenör Ät dem och att deras verksamhet inte Àr oersÀttlig. Det offentliga ser dock att Stadsmissionen i Malmö har egenskaper som gör att de kan erbjuda sina besökare det lilla extra och att de dÀrför har en jÀtteviktig roll för de hemlösa i staden.

Konceptet Building Information Modeling, tillsammans med den snabba IT-utvecklingen ger företag i bygg- och fastighetssektorn möjlighet att utveckla och effektivisera sin verksamhet. Vi tror att det finns utrymme för fastighetsbolag att förbÀttra och effektivisera sin verksamhet. Ett sÀtt att utvecklas och nyttja nyare teknologi ser vi i digitalisering av fastigheter dÀr all relevant information ska finns samlad, tillgÀnglig och stÀndigt uppdaterad..

Denna kvalitativa studie handlar om förskolans gÄrd som pedagogisk miljö. Syftet med studien var att undersöka förskollÀrares syn pÄ förskolans gÄrd som pedagogisk miljö samt hur de anser sig anvÀnda den i praktiken. Det genomfördes nio intervjuer med yrkesverksamma förskollÀrare pÄ olika förskolor. Det stÀlldes inga krav pÄ att de skulle ha specifik erfarenhet av verksamhet pÄ förskolans gÄrd eftersom vi ville fÄ en allmÀn bild av hur förskollÀrarna ser pÄ gÄrden som pedagogisk miljö. Resultatet visar att gÄrden anvÀnds i planerad pedagogisk verksamhet och aktiviteter som förekom var temaarbete, samlingar och fri lek.

Problem & bakgrund: Den grundlÀggande problematiken med etisk redovisning Àr att den inte Àr lagstadgad, dÀrför kan företagen sjÀlva styra hur de vÀljer att redovisa den samt hur de vÀrderar informationen.  Etisk redovisning Àr ett viktigt och aktuellt Àmne som succesivt bör utvecklas i nÀringslivet. Detta eftersom intressenter har börjat stÀlla högre krav pÄ företagen att ta sitt miljömÀssiga, moraliska och etiska ansvar och inte bara fokusera pÄ den ekonomiska aspekten av företaget. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr förklara vad etisk redovisning Àr samt att undersöka vilka faktorer som kan pÄverka hur företag anvÀnder sig av etisk redovisning. Metod: Undersökningen Àr en litteraturstudie som bygger pÄ en abduktiv forskningsmetod med en kvalitativ ansats. Resultat & slutsatser: Efter att ha granskat lagar och rekommendationer, den insamlade teoretiska grunden, tidigare forskning och tre olika branscher inom Sverige, textilindustrin, gruvindustrin och konsultbranschen som alla har sina egna risker och krav. Slutsatsen Àr att de faktorer som pÄverkar hur företagen redovisar etisk redovisning och varför de gör detta Àr storleken pÄ företaget, trovÀrdighet hos intressenterna samt att de andra företagen inom samma bransch vÀljer att redovisa etisk redovisning likvÀrdigt det största företaget inom branschen.Det sista mÄlet med uppsatsen var att ta reda pÄ vad etisk redovisning Àr. Etisk redovisning Àr en icke-finansiell redovisning som företag vÀljer att redovisa frivilligt för att skapa förtroende hos intressenter.

Denna kvalitativa studie handlar om förskolans gÄrd som pedagogisk miljö. Syftet med studien var att undersöka förskollÀrares syn pÄ förskolans gÄrd som pedagogisk miljö samt hur de anser sig anvÀnda den i praktiken. Det genomfördes nio intervjuer med yrkesverksamma förskollÀrare pÄ olika förskolor. Det stÀlldes inga krav pÄ att de skulle ha specifik erfarenhet av verksamhet pÄ förskolans gÄrd eftersom vi ville fÄ en allmÀn bild av hur förskollÀrarna ser pÄ gÄrden som pedagogisk miljö. Resultatet visar att gÄrden anvÀnds i planerad pedagogisk verksamhet och aktiviteter som förekom var temaarbete, samlingar och fri lek.

Denna kandidatuppsats syfte Àr att presentera diskussionsfrÄgor i samband med lÀsfrÀmjande verksamhet ur ett genusperspektiv. För att arbeta fram dessa frÄgor innehÄller uppsatsen Àven en analys av bÀrande karaktÀrer i samtida populÀr ungdomslitteratur med avseende pÄ framstÀllningar av manlighet och kvinnlighet. Analysens resultat visar att bÄde traditionella och utmanande gestaltningar av de kvinnliga och manliga karaktÀrerna förekommer i den analyserade skönlitteraturen, vilket sÄledes innebÀr att lÀsarna av dessa verk fÄr ett differentierat utbud av genusframstÀllningar genom den analyserade ungdomslitteraturen. Baserade pÄ den hÀr uppsatsens litterÀra analys har en rad genusrelaterade diskussionsfrÄgor arbetats fram och dessa diskussionsfrÄgor Àr tÀnkta att fungera som utgÄngspunkt för att lyfta fram genusperspektivet vid exempelvis lÀsfrÀmjande aktiviteter för ungdomar..

I media talas det ofta om att antalet ungdomar vilka provar och anvÀnder sig av drogen Ecstasy i samband med dans- och ravepartyn ökar drastiskt runt om i vÄr vÀrld. MÄlet med denna forskningsöversikt Àr dÀrför att med hjÀlp av forskningsstudier frÄn 2003 och framÄt, söka fÄ en bild av viken grupp av ungdomar som befinner sig i riskzonen för att hamna i ett missbruk av Ecstasy, samt vilka riskfaktorer och risker som berör dessa ungdomar.Metoden som anvÀnts för att besvara dessa frÄgor Àr en forskningsöversikt som bygger pÄ elva forskningsartiklar i Àmnet. Studien berör i huvudsak tre olika lÀnder i var sina vÀrldsdelar. Den teori som anvÀnds i analysen av studien Àr ett globalt, socialt och kulturellt perspektiv, som inkluderar sÄvÀl sociala som kulturella teorier. Sammanfattningen av studien visar att sÄvÀl de psykiska, fysiska och sociala riskfaktorerna i stort sett Àr likartade för de berörda ungdomsgrupperna i samtliga av dessa lÀnder.

Denna kvalitativa studie handlar om förskolans gÄrd som pedagogisk miljö. Syftet med studien var att undersöka förskollÀrares syn pÄ förskolans gÄrd som pedagogisk miljö samt hur de anser sig anvÀnda den i praktiken. Det genomfördes nio intervjuer med yrkesverksamma förskollÀrare pÄ olika förskolor. Det stÀlldes inga krav pÄ att de skulle ha specifik erfarenhet av verksamhet pÄ förskolans gÄrd eftersom vi ville fÄ en allmÀn bild av hur förskollÀrarna ser pÄ gÄrden som pedagogisk miljö. Resultatet visar att gÄrden anvÀnds i planerad pedagogisk verksamhet och aktiviteter som förekom var temaarbete, samlingar och fri lek.

TjÀnsteföretag har fÄtt en alltmer ökad betydelse för svensk ekonomi under senare Är. Dessa företag drivs under olika förutsÀttningar och ett sÀtt att dela in dem kan vara efter hur kunskaps- respektive kapitalintensiv dessa Àr. Syftet med uppsatsen var att undersöka om utformning av ekonomistyrning skiljer sig Ät beroende pÄ hur kunskapsintensiv verksamhet som bedrivs. Undersökningen har genomförts genom personliga intervjuer vid fyra tjÀnsteföretag, tvÄ med kunskapsintensiv verksamhet och tvÄ med rutinintensiv verksamhet. Uppsatsens teoridel beskriver ekonomistyrningens styrmedel samt olika faktorer som pÄverkar ekonomistyrningen.

Rekryterings- och bemanningsbranschen har vÀxt kraftigt sedan arbetsförmedlingsmonopolet avskaffades 1992. Detta Àr en relativt ung bransch vars fokus Àr att förmedla arbetskraft till kundens kÀrnverksamhet och pÄ sÄ sÀtt bör ha  en större pÄverkan pÄ kundens verksamhet Àn andra tjÀnsteföretag. Detta stÀller högre krav pÄ att den sÀljande parten har god kÀnnedom om kundens verksamhet, vilket borde pÄverka komplexiteten pÄ relationen samt hur rekryterings- och bemanningsföretagen utnyttjar dessa relationer i marknadsföringssyfte..