I förskolans lÀroplan, Lpfö 98, framgÄr det att pedagogerna ska ha som mÄl att alla barn utvecklar sitt intresse för och förmÄga att samtala om bilder som de ser samt att anvÀnda sig av och tolka dessa. Pedagogerna ska ocksÄ strÀva efter att barnen utvecklar sin förmÄga att uttrycka tankar, upplevelser och kÀnslor pÄ flera olika sÀtt till exempel genom dans, drama, bild eller sÄng.Syftet med studien Àr att undersöka möjligheten att arbeta med de estetiska uttrycksformerna i förskolan, samt ifall detta arbete stimulerade barnens sprÄkutveckling.I studien intervjuades pedagoger som Àr verksamma inom förskolan. De arbetade pÄ fyra olika avdelningar pÄ tvÄ förskolor i Blekinge.PÄ samtliga avdelningar förekom arbete med alla olika estetiska uttrycksformer, det vill sÀga dans, drama, bild och musik. Pedagogerna menade att barnen tycker att detta arbete Àr roligt och pÄ sÄ vis blir det extra givande för barnens sprÄkutveckling. Vidare pÄpekade de ocksÄ att det Àr viktigt att man att anvÀnder ett korrekt sprÄk i arbetet med barn.

Att alla elever fĂ„r vara delaktiga under skolans aktiviteter kan ses som en sjĂ€lvklarhet i en skola för alla. Men för alla elever Ă€r det inte sĂ„ enkelt, och nĂ„gra elever som ibland inte fĂ„r vara delaktiga Ă€r elever med rörelsehinder. Ämnet som de ibland inte fĂ„r vara delaktiga i inom skolans undervisning Ă€r Ă€mnet idrott och hĂ€lsa. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka och fĂ„ en större förstĂ„else för hur personer med rörelsehinder upplevt undervisningen i idrott och hĂ€lsa i grundskolan. För att uppnĂ„ detta gjordes intervjuer med fem personer med rörelsehinder i Ă„ldrarna 19-30 Ă„r.

AbstractLÀsÄret 2007/2008 gick 13884 elever i grundsÀrskolan och av dessa var 2134 integrerade i grundskolan. Ur ett sociokulturellt perspektiv Àr integration nÄgot att föredra. Att dela med sig av sina kunskaper till andra kan skapa sÄvÀl tolerans som social utveckling och en bÀttre sjÀlvkÀnsla. Om integreringen inte fungerar, skapar detta en sÀmre sjÀlvkÀnsla hos den integrerade eleven.VÄr undersökning syftar till att undersöka hur grundskoleelever uppfattar integreringen av sÀrskoleelever i idrott och hÀlsa och ocksÄ om elevernas attityder skiljer sig beroende pÄ om det finns en sÀrskola pÄ skolan eller ej. Vi gjorde en intervjustudie i tvÄ grundskolor.

VÄrt syfte med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur elevernas kunskaper i första hjÀlpen pÄverkas tvÄ Är efter utbildning inom Àmnet. Som metod valde vi att anvÀnda oss av enkÀter och intervjuer, dÀr vi delade ut enkÀter till 102 elever och intervjuade fyra lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa. De fyra grundskolorna som vi anvÀnde oss av i vÄr undersökning var alla belÀgna i Malmö. Genom arbetets gÄng anvÀnde vi oss av relevant litteratur för att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar. De fyra grundskolorna som vi valt att undersöka delades i sin tur upp i tvÄ grupper, Grupp 1 respektive Grupp 2.

Syftet med studien Àr att utifrÄn en kvalitativ metod, med semistrukturerade intervjuer av gymnasielÀrare, undersöka hur kostundervisning bedrivs i kursen idrott och hÀlsa 1. I kursplanens centrala innehÄll kan det utlÀsas att eleverna skall fÄ kunskap om kosthÄllningens betydelse för hÀlsa och prestation. Det Àr dÀrför av intresse att se hur lÀrare transformerar styrdokumenten. Vidare undersöks Àven hur undervisningen bedöms och betygssÀtts. Resultatet analyseras sedan mot lÀroplansteori och Wiliams nyckelstrategi för att tydliggöra informanternas svar.

?Den svenska buggen?: framvÀxt, organisation och ideologi 1940-tal till och med Är 1985 Àr en C-uppsats i historia. Den Àr skriven av Linda Holtby och framlagd vid Högskolan Dalarna vÄrterminen 2006. Uppsatsen undersöker dansen ?svensk bugg? och syftar till att utreda dansens framvÀxt, ideologi och organisatoriska struktur med avstamp i svenskt 1940-tal och avslut Är 1985.

Studien undersöker huruvida Marx och Engels, i det Kommunistiska manifestet, beskriver en folkrörelse utifrÄn moderna samhÀllsvetenskapliga kriterier. Vidare undersöks om samma manifest ser idrotten - en del av folkrörelsen - som en ingrediens för att förverkliga Marx och Engels idé om det kommunistiska samhÀllet. Resultatet visar pÄ att det som skrivs av författarna Àr lika med en modern folkrörelse, men ocksÄ att idrotten inte ses som viktig för att förverkliga idéerna..

Bakgrund: En Äldrande befolkning innebÀr ett ökat behov av hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande insatser. Deltagande i kulturella aktiviteter skapar sannolikt en bÀttre hÀlsa och bidrar till minskade hÀlsoklyftor i befolkningen. Syfte: Litteraturstudien syftar till att undersöka musikens och dansens hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande effekter hos Àldre över 60 Är. Metod: Metoden var en allmÀn litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar valdes ut, analyserades och sammanstÀlldes utifrÄn musikens och dansens effekter pÄ Àldres hÀlsa. Resultat: Musik och dans kan fungera som vÀrdefulla interventioner för att öka Àldres upplevda vÀlbefinnande och livskvalitet.

Bakgrund: En Äldrande befolkning innebÀr ett ökat behov av hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande insatser. Deltagande i kulturella aktiviteter skapar sannolikt en bÀttre hÀlsa och bidrar till minskade hÀlsoklyftor i befolkningen. Syfte: Litteraturstudien syftar till att undersöka musikens och dansens hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande effekter hos Àldre över 60 Är. Metod: Metoden var en allmÀn litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar valdes ut, analyserades och sammanstÀlldes utifrÄn musikens och dansens effekter pÄ Àldres hÀlsa. Resultat: Musik och dans kan fungera som vÀrdefulla interventioner för att öka Àldres upplevda vÀlbefinnande och livskvalitet.

Syftet med vÄrt examensarbete var att beskriva vilket innehÄll inom Àmnet Idrott och hÀlsa som kan bidra till ett fortsatt fysiskt aktivt liv sett ur elevernas perspektiv. Arbetet utformades utifrÄn dessa fyra frÄgestÀllningar: Vilka fysiska aktiviteter utför eleverna pÄ fritiden idag? Vilka förestÀllningar har eleverna om sin fysiska aktivitet om 20 Är? Finns det nÄgon likhet mellan de fysiska aktiviteterna personerna utövar idag och de förestÀllningar de har om vilka aktiviteter de kommer att utöva om 20Är? Finns det nÄgra samband mellan elevernas fysiskt aktiva liv pÄ fritiden idag och om 20 Är och det innehÄll som erbjuds i Àmnet Idrott och hÀlsa i skolan? Vi utförde en enkÀtstudie i tvÄ Ärskurser pÄ gymnasiet i LuleÄ kommun och en Ärskurs 9 i Bodens kommun. Resultatet visar att de flesta av eleverna Àr aktiva pÄ fritiden och under idrottslektionerna. Det visar Àven att de flesta av eleverna har en förestÀllning om att de kommer att vara fysiskt aktiva om 20 Är.

Syftet med studien var att öka förstÄelsen för och beskriva hur danslÀrare verksamma i gymnasieskolan förhÄller sig till kursplanen i Dans och gestaltning C. Detta Àr för oss ett outforskat omrÄde och dÄ vi i vÄrt framtida yrke som danslÀrare kommer att arbeta med kursplaner i gymnasieskolan ville vi fÄ fördjupad kunskap och förstÄelse inom Àmnet. Inför studien har vi tagit del av tidigare forskning och litteratur inom omrÄdena styrdokument, skola, kunskap, bedömning samt dans. Samtliga ur sÄvÀl ett historiskt som ett nutida perspektiv, detta för att skapa en förstÄelse för hur historien har pÄverkat utformandet av skolans verksamhet och innehÄll. Vi har i vÄr studie fÄtt inspiration frÄn det hermeneutiska perspektivet dÄ vi bland annat utgÄtt frÄn lÀrares tolkning och bearbetning av text.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien har varit att undersöka hur lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa arbetar med att motivera sina elever att delta i undervisningen. För att uppfylla syftet i studien anvÀnder vi oss av följande frÄgestÀllningar.Vilka metoder anvÀnder lÀrarna i Àmnet idrott och hÀlsa för att fÄ med sÄ mÄnga elever som möjligt i undervisningen?Vilka faktorer pÄverkar enligt lÀrarna elevernas motivation till ett aktivt deltagande?MetodStudien har en kvalitativ ansats som bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna i studien Àr tre verksamma lÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa frÄn Stockholms kommun och tre verksamma lÀrare frÄn Sundsvall kommun. LÀrarna kommer frÄn skolor som Àr storleksmÀssigt likvÀrdiga.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien var att undersöka hur gymnasielÀrare i idrott och hÀlsa upplever sinarbetssituation och hur de nyexaminerade lÀrarna gör för att hantera den. StudiensfrÄgestÀllningar var: Vilka stressorer upplever lÀrare i idrott och hÀlsa i yrket? Hur hanterarlÀrarna i idrott och hÀlsa dessa stressorer? Vilka skillnader och likheter finns det mellannyexaminerade lÀrare i idrott och hÀlsa och de med mer erfarenhet i hur de hanterar dessastressorer? Upplevs arbetssituationen bli bÀttre efter en lÀngre tid i yrket?Metod: Metoden som anvÀndes var en kvalitativ metod genom intervjuer, eftersom individensverklighet, det vill sÀga det upplevda, var av centralt intresse. Studien utgÄr frÄn 8 styckenhalvstrukturerade intervjuer dÀr fyra respondenter har mindre Àn tvÄ Ärs erfarenhet i lÀraryrketoch fyra stycken har minst 7 Ärs erfarenhet. Samtliga intervjuer har spelats in pÄ en diktafonoch sedan transkriberats.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en bild av hur före detta elever uppfattade och upplevde inkludering/exkludering av funktionsnedsatta elever, speciellt i Àmnet idrott och hÀlsa. Vidare Àr syftet att fÄ reda pÄ de före detta elevernas tolkningar av begreppen funktionshinder, funktionsnedsÀttning samt inkludering/exkludering. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod i form av ostrukturerade intervjuer i fokusgrupper för att genomföra studien. Med hjÀlp av vÄra teoretiska perspektiv, Foucaults maktteori samt stigmatisering, har vi analyserat empirin. De teoretiska perspektiven vi anvÀnde oss av var stigmatisering samt Foucaults maktteori. Resultatet i vÄr studie visade att intervjupersonerna inte upplevde sig sjÀlva som exkluderade.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för synen pÄ kunskap inom Àmnet idrott och hÀlsa genom att undersöka lÀrarstudenters uppfattningar av centrala kunskapsomrÄden och vÀrden inom Àmnet. Vidare analyseras kunskapssynen inom Àmnet idrott och hÀlsa ur ett utbildningssociologiskt perspektiv synen pÄ kunskap diskuteras i relation till olika kunskapsbegrepp.MetodMed en fenomenografisk forskningsmetod undersöktes vilka uppfattningar lÀrarstudenter i Àmnet idrott och hÀlsa har av centrala kunskapsomrÄden och vÀrden inom Àmnet. Data samlades in genom intervjuer med fem studenter som befann sig tidigt i lÀrarutbildningen och som valdes ut efter en enkÀtundersökning. Intervjuerna analyserades med mÄlet att urskilja variationen av uppfattningar av dels Àmnets centrala kunskapsomrÄden, dels Àmnets vÀrden. De identifierade uppfattningarna har legat till grund för en utbildningssociologisk analys av den kunskapssyn som framtrÀder.ResultatDe identifierade uppfattningarna av Àmnets centrala kunskapsomrÄden var hÀlsa, rörelsekompetens, idrottskunskap, friluftsliv samt personlig och social kompetens.