Denna uppsats undersöker hur den svenska konstnÀren Greta Knutson historiskt sett har kanoniserats i relation till sitt förhÄllande med den kÀnde dadaisten Tristan Tzara och den franska surrealiströrelsen under 1920- och 1930-talet. Knutson hade en lÄng och produktiv karriÀr och uppsatsens intention Àr att flytta fokus frÄn de tidiga dagarna i Paris med surrealisterna till hennes senare konstnÀrliga period, rÀknad frÄn slutet pÄ 1960-talet fram till hennes död 1983. Min tes Àr att en radikal stilförÀndring dÄ skedde till ett, paradoxalt nog, mer surrealistisk konstnÀrligt uttryck. Med hjÀlp av Griselda Pollock och det teoretiska begreppet ?kanonisering? ifrÄgasÀtts varför denna senare period i stort har gÄtt förbi konsthistorien och hur Knutsons relation till surrealismen sett ut.

Mitt syfte med det hÀr examensarbetet var att undersöka varför en del tjejer tappar intresset för Àmnet idrott och hÀlsa i skolan. Syftet var Àven att försöka ta reda pÄ vad det beror pÄ och nÀr det sker. Arbetet bestÄr av en litteratur studie och en intervjudel. I litteraturen har jag forskat om kvinnors idrottshistoria, tjejers pubertet, rörelsens betydelse, sjÀlvuppfattning och styrdokument.I min forskning har jag kommit fram till att tjejer förlorar sitt intresse för skolÀmnet idrott bl a nÀr det börjas stÀllas mer krav pÄ dem, nÀr bollsporter tar över de roliga lekarna och nÀr eleverna fÄr betyg. Av de intervjuade tyckte de flesta att skolidrotten var roligare nÀr de var mindre.

Studien syfte var att undersöka hur elever i Ärskurs sju upplever undervisningsmiljön i Àmnet idrott och hÀlsa. Studien omfattade tvÄ klasser i Ärskurs sju pÄ en innerstadsskola i en mindre kommun. FrÄgestÀllningarna i studien var vilken instÀllning eleverna hade till Àmnet idrott och hÀlsa? Vilka aktiviteter bör enligt eleverna ingÄ i undervisningen inom Àmnet idrott och hÀlsa? Hur skall undervisningen genomföras för att eleverna skall erhÄlla en stimulerande undervisningsmiljö? Denna studie Àr en kvantitativ studie med inriktning av kvalitativa semistrukturerarde intervjuer. Den skola som valdes ut för denna studie Àr en kommunal F-9 skola dÀr eleverna kommer frÄn medel och övre medelklass.

Friluftsliv kan utgöra allt ifrÄn att sitta intill solvÀggen en dag i maj till att Äka vattenskidor. LÀrare har ett samhÀllsuppdrag att i sin undervisning följa styrdokumenten och överföra dessa till realitet i undervisningen. Examensarbetet syftar till att undersöka hur idrott och hÀlsa lÀrare uppfattar friluftsliv i undervisningen. Studien belyser lÀrarnas attityder till omrÄdet friluftsliv samt beskriver hur deras undervisning Àr utformad. Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod som utgöres av 5 intervjuer med verksamma lÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa för grundskolans senare Är. Intervjumaterialet har analyserats och diskuterats utifrÄn studiens syfte och frÄgestÀllningar. Resultatet av studien visar att friluftsliv Àr en sjÀlvklar del av Àmnet idrott och hÀlsa enligt samtliga intervjuade lÀrare.

A significant amount of a teacher?s work consists of evaluation and marking of the students, which involves a great responsibility. This essay put the teacher?s evaluation of the students in focus. Today?s course Idrott och hÀlsa A, at the upper secondary school level, consists of 100 points and all students take this course apart from students attending apprentice programs.

Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka hur fem stycken olika betygssÀttande lÀrare bedömer de praktiska momenten i skolÀmnet idrott och hÀlsa hos elever i Ättonde och nionde klass. Dessutom vill jag undersöka hur de betraktar sin bedömningsmetodik. För att ta reda pÄ detta har jag genomfört fem stycken djupintervjuer med fem stycken olika betygsÀttande lÀrare i idrott och hÀlsa. I denna studie har jag inte gjort ansprÄk pÄ att hitta fynd som Àr representativa för en population. Resultaten Àr sÄledes endast representativa för mitt urval.

Studien avhandlar hur lÀrare tÀnker kring hÀlsa inom ramen för idrott och hÀlsa. I och med den senaste lÀroplansreformen Gy 11 har betoningen pÄ den fysiska hÀlsan blivit mer framtrÀdande i styrdokumenten. Av den anledningen har studien undersökt lÀrares uppfattningar om hÀlsa och om den senaste lÀroplansreformen Gy 11 har kommit att pÄverka undervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa i nÄgon riktning. Kvalitativa intervjuer har genomförts med 6 stycken gymnasielÀrare. Resultatet visar att det finns en tudelning hur lÀrarna tÀnker kring hÀlsa dÀr patogena och salutogena uppfattningar skiljer lÀrarna Ät hur hÀlsa tolkas och anvÀnds i undervisningen.

Dagens skola ska arbeta för att bli ?en skola för alla?. Det ligger stĂ€ndig fokus pĂ„ att integrera elever med funktionshinder med icke-funktionshindrade elever. Ämnet idrott och hĂ€lsa Ă€r ett kĂ€nsligt Ă€mne dĂ€r det inte Ă€r lika lĂ€tt att vara en anonym elev med svĂ„righeter. Idrott och hĂ€lsa Ă€r utpekande och det blir vĂ€ldigt synligt för resten av en klass om en elev Ă€r lite ?svagare?.

The first main purpose of this essay is to describe the situation of young women today here in this part of the world concerning influences from commercial media.The second purpose with this essay is to investigate if dance could be used as a tool against all these sterotyped and superficial pictures and ideals in the industy of commersial media.With some questions I also want to get closer to the answer if dancing is a way for young women to get insight knowledge. I also describe women from dance history who experienced that dance filled them up with energy but also environment where there was oppression.This essay has a gender perspective.The methods are manly based on literature studies but information is also gathered from the Internet and from one film.My results are that dance is a very constructive way to give the young woman that force which is needed when meeting media pictures everywhere. It gives her self-confidence, body awareness, joy and strength in life..

Syftet med det hÀr utvecklingsarbetet har varit att pröva olika metoder att arbeta med dansimprovisation pÄ gymnasieskolans estetiska program dansinriktningen. Jag har upplevt att detofta har varit svÄrt i början för eleverna att slÀppa hÀmningar och krav och att vÄga utforskaegna rörelser i tid, rum och kraft. I det hÀr utvecklingsarbetet prövades som metod tre olikauttryck: rörliga bilder, en text eller ett musikstycke. DÀrför var jag nyfiken pÄ hur elevernaupplevde de olika estetiska inspirationskÀllorna och om nÄgon kunde öka elevens motivationatt arbeta med dansimprovisation. Samtidigt ville jag knyta ihop nÄgra moment ur kursernascentrala innehÄll med förhoppning om att eleverna skulle fÄ en ökad förstÄelse för denskapande processen i dans.

I och med den nya lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, Lpo 94, breddades idrottsÀmnet och Àmnet bytte namn frÄn idrott till idrott och hÀlsa. DÄ hÀlsa Àr ett komplext och svÄrdefinierat begrepp var syftet med studien att undersöka tolkningsutrymmet vad gÀller hÀlsa i kursplanen för idrott och hÀlsa. Studien inkluderade tvÄ olika undersökningar varav den ena avsÄg en textanalys av samtliga lÀroplaner för grundskolan med inkluderande kursplaner för idrottsÀmnet. Detta för att belysa hur hÀlsosynen och tolkningsutrymmet har utvecklats över tid. Textanalysen kompletterades sedan med intervjuer av fyra behöriga idrottslÀrare för grundskolan i en kommun för att fÄ inblick i hur yrkesverksamma tolkar hÀlsa utifrÄn kursplanen.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka psykologil?rares uppfattningar om hur f?r?ndringar i styrdokumenten p?verkar undervisningen inom psykologi?mnet, genom att j?mf?ra ?mnesplanerna f?r Gy22 och Gy25 samt genom intervjuer med psykologil?rare. Studien fokuserar p? att identifiera skillnader och likheter mellan ?mnesplanerna samt att belysa praktiska aspekter av undervisningen enligt de nya riktlinjerna. Forskningen utg?r fr?n tre huvudfr?gor: 1.

I denna studie undersöks danslÀrares och danspedagogers uppfattning avSimonsontekniken och hur den kan anvÀndas i dansundervisningen pÄ gymnasieskolans estetiska program för att öka mÄluppfyllelsen gÀllande mÄlen inom anatomi, kroppens funktion och den egna kroppens funktion enligt Gy11. Studien Àr en intervjustudie dÀr gymnasielÀrare och pedagoger med erfarenhet av Simonsontekniken intervjuades.Resultatet visar att anatomi, och hur de förhÄller sig till anatomi, Àr en viktig aspekt i deras dansundervisning. Ett framgÄngsrikt sÀtt att förstÄ anatomi Àr att integrera det i dansen istÀllet för att endast behandla det teoretiskt. Det Àr Àven viktigt att skapa medvetenhet och förstÄelse kring varje individs kroppsliga förutsÀttningar..

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare behandlar momentet hÀlsa och livsstil i Àmnet idrott och hÀlsa.Hur undervisas hÀlsa och livsstil av lÀrare i idrott och hÀlsa?Hur bedömer lÀrare i idrott och hÀlsa elevernas kunskaper i hÀlsa och livsstil?MetodUndersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av intervjuer av halvstrukturerad karaktÀr. Fyra lÀrare i idrott och hÀlsa, verksamma inom grundskolans senare Är pÄ fyra olika kommunala skolor i Stockholms innerstad, deltog i studien.ResultatEn samstÀmmighet rÄder kring innehÄllet i undervisningen bland de lÀrare i studien som behandlar hÀlsa och livsstil i Àmnet, men stor del av det centrala innehÄllet saknas i undervisningen. Eftersom merparten av det centrala innehÄllet i hÀlsa och livsstil inte fÄr utrymme i undervisningen fokuseras bedömningen endast pÄ ett fÄtal punkter. Bedömningen som Àr kopplad till det som undervisas i hÀlsa och livsstil Àr relevant, dock bedöms Àven andra saker som faller utanför betygskriterierna.SlutsatsVi har fÄtt insikt i att momentet hÀlsa och livsstil bör fÄ större plats i Àmnet idrott och hÀlsa Àn vad den nu har.

Uppsatsen handlar om mobbning inom Àmnet idrott och hÀlsa inom grundskolan. Kvalitativa intervjuer har gjorts med verksamma idrottslÀrare och uppsatsen belyser Àven idrottslÀrarens ÄtgÀrder med mobbning, samt hur de upplever mobbning i sitt Àmne. För att Àven ta del hur förhÄllandet elever, lÀrare och förhÄllandet elever-elever fungerar har Àven observationer gjorts. Resultatet visar att mobbning förekommer och att förebyggande och ÄtgÀrdande arbete sker..