Sök:

Sökresultat:

17 Uppsatser om Dalsland - Sida 1 av 2


Dalsland som turistisk produkt : Föreställningar om turistifierade rum

Market capitalism sets the conditions for how the world is conceived, experienced and organized at various spatial scales (global to local). Currently, competitiveness, entrepreneurship and economic growth are key values that shape how the world is conceived, experienced and organized. Discourses of place marketing, place branding, and the construction of places as (economic) products, are part and parcel of the heightened commodification of space. Tourism has been a major factor in the commodification of place and space. More often than not, tourism has been seen as a possibility for peripheral places, in their struggle finding new ways towards development.

Kompetens och Evidens : inom boendestöd socialpsykiatri i Värmland och Dalsland

Syftet med studien var att kartlägga vilka förutsättningar boendestödjare i Värmland och Dalsland har att hantera sina arbetsuppgifter utifrån kompetens och evidens. Vi använde oss av en kvantitativ metod och gruppenkäter för att kunna göra denna kartläggning. Studien riktade sig till enhetschefer inom socialpsykiatrin samt dess personal som jobbar inom boendestöd mot brukare med egen bostad. Två enkäter gjordes varav den ena riktades mot enhetscheferna och den andra mot personal. Totalt tillfrågades 23 kommuner att delta i studien och av de svarade 17 kommuner på enkäterna vilket ger en svarsfrekvens på 74 %.


Nyföretagande i Dalsland

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Johannes Fundberg : en Dalslandssnickare

Möbelsnickaren Johannes Fundberg var verksam i Dalsland under 1800-talets första decennier, där han tillverkade ovanliga och vackra möbler åt välbärgade bönder.Som skråutbildad stadssnickare under det sena 17- och tidiga 1800-talet i Sverige var man hårt styrd av snickarämbetets stränga regler. För de hantverkare som ville skapa sin möbelkonst efter eget sinne var den enda möjligheten att arbeta på landsbygden, där tvånget att följa modets växlingar inte fanns.Uppsatsen ger en kort beskrivning av möbelstilarnas växlingar under det sena 17- till tidiga 1800-talet hos de högre stånden och hur möbeltillverkningen hos allmogen utvecklades under samma period. Fundbergs personliga historia och förutsättningarna för hans yrkesverksamhet beskrivs, för att sedan gå vidare till hans materialval och tekniker. Ett golvur som man nyligen insett kan vara tillverkat av Fundberg undersöks. Detaljer i möblernas konstruktion och skådeytor jämförs.

Samundervisning eller särundervisning inom ämnet idrott och hälsa : En undersökning gjord på en skola i Dalsland

Mitt examensarbete handlar om samundervisning och särundervisning. Jag avsåg att undersöka om elevernas tilltro till den egna förmågan i ämnet idrott och hälsa kunde förbättras genom särundervisning. Jag ville också undersöka om eleverna är positivt eller negativt inställda till särundervisning.Undersökningen ägde rum på en skola i Dalsland. Jag intervjuade tolv elever, tre lärare och en rektor. 112 elever fick också svara på en enkät.Pojkarna ansåg att de utvecklade sina fysiska förmågor mest vid särundervisning, medan de utvecklade sina sociala förmågor mest vid samundervisning.

Människan, kalven eller gödselbrunnen? Mjölkens destination och fördelning - hos mjölkbonden

A variety of food is produced and passes the whole chain by processing, transport and trade and finally it ends up with the consumer. But in many cases, the food is disposed before it is eaten. Some of the produced food does not even pass the whole entire chain before it turns to waste. The question about food waste in debates is a case of access to food for every human beeing. It is question of consumption of the resources, waste management and an issue of environmental impact.

Röstskolkarna ? en studie av kommunpolitikers deltagande i EU-valet 2009

EU-valet är ett val som ofta hamnar lite i skymundan. 2009 utnyttjade inte ens varannan svensk sin möjlighet att rösta. Men i den här granskningen lägger vi inte fokus på Sveriges befolkning som helhet. Genom att bläddra igenom flera hundratals röstlängder i Göteborg, Borås, Trollhättan, Vänersborg och Dalsland, har vi kunnat kontrollera om 426 av våra västsvenska kommunpolitiker brydde sig om att rösta i förra valet. Flest röstskolkare hittade vi i Bengtsfors där hela sex ledamöter av 34 valde att ligga hemma på soffan under valdagen.

Energikartläggning av en äldre industrifastighet

Samhället idag riktar sig mer och mer mot en av de stora miljöfrågorna - vad ska världen göra för att minska koldioxidutsläppen? En början är att minska ner på energikonsumtionen i hemmen men även industrier borde undersöka vad de kan förbättra. Våra boenden och lokaler står för en ganska stor del av det totala energianvändandet i Sverige. Målet med studien är att undersöka hur mycket energi en äldre industrifastighet kan spara genom olika investeringar och åtgärder. Genom olika utredningar och beräkningar presenteras olika alternativ på besparingsåtgärder. Många äldre byggnader borde ses över, var och vad de kan minska sin energikonsumtion på.

Att lyftas eller inte lyftas - det är frågan?

SammanfattningKunskapslyftet var den stora satsning som staten gjorde under åren1997-2002 på vuxnas lärande. Satsningen hade fyra viktiga målsättningar:? Minska arbetslösheten och förnyaarbetsmarknadspolitiken? Utveckla och förnya vuxenutbildningen? Minska utbildningsklyftorna? Öka förutsättningarna för tillväxtSamtliga kommuner i Sverige deltog i Kunskapslyftet. Det har gjorts många undersökningar som är relaterade till Kunskapslyftet, men få undersökningar har gjorts som har tagit reda på vad deltagarna ansåg om denna satsning. De flesta av deltagarna var lågutbildade och kunde genom ett förmånligt ekonomiskt bidrag, UBS - Särskilt utbildningsbidrag från CSN, som låg på samma nivå som a-kasseersättningen, genomföra sina studier med en förhållandevis god studieekonomi.

Kreditbedömning av företag : Vilken betydelse har årsredovisningar i jämförelse med andra faktorer vid en kreditbedömning av ett företag?

När en bank gör en kreditbedömning av ett företag så krävs det en stor del av riskmedvetenhet från bankens sida när det gäller att använda och undersöka företagens årsredovisningar, men även andra faktorer. Anledningen till att banker idag fokuserar på ett brett spektrum av faktorer har med 1990-talets generösa utlåningsstruktur att göra, och att banken efter negativa känningar av krisen ökat riskmedvetenheten. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det är ett företags årsredovisning eller alternativt andra faktorer som kreditchefer på ett flertal fristående Sparbanker undersöker vid en kreditbedömning, samt vilken av dessa två delar som väger tyngst vid bedömningen. Uppsatsen har utförts på fristående Sparbanker från i huvudsak två landskap, det vill säga Bohuslän och Dalsland, samt en tredjedel av Västergötland. Vi har med en kvalitativ metod i form av intervjuer sammanlagt intervjuat sju kreditchefer från olika fristående Sparbanker.

Utveckla eller avveckla : varför väljer vissa av Milkos medlemmar att utveckla sin mjölkproduktion medan andra avvecklar?

The Swedish dairy sector is facing several challenges the coming years. One big challenge is how they will secure the access of their raw material milk in the future. The number of milk producers has decreased for an extended period of time, but was for a long time partly compensated by an increased productivity among the remaining milk producers. From year 2000 that trend was broken and also the quantity of milk produced started to fall quickly. Milko is a dairy company with members from Dalsland in the south to Jämtland in the north. During the first seven moths 2007, their number of members decreased by almost a fourth, from 1 272 to 974.

Friluftslivet i Dals-Ed - En studie av friluftslivet i en glesbygdskommun

Dals-Ed är en kommun i den nordvästra delen av Dalsland och hör till Västra Götalands län. Dess centralort heter Ed och här bor större delen av befolkningen som totalt är 4728 personer (2009). Kommunen är till stor del skogsklädd och här finns även många sjöar däribland Stora Le som är en sprickdalssjö vilken delar kommunen i två delar. Dals-Ed hyser även ett antal naturreservat samt Tresticklan, en av Sveriges 29 nationalparker.Det har gjorts många omfattande studier kring friluftslivet i Sverige. Dock har dessa studier främst haft ett nationellt fokus med en koppling till storstadsregionerna.

Renal dysplasi hos berner sennen

Detta examensarbete är gjort som en utredning i samarbete med Stora Enso Bioenergi AB (SEBAB) och är utfört i region väst, omfattande Dalsland och Värmland. Med dagens klimatdebatt och industrins allt mer växande intresse för förnyelsebara energikällor talas nu om en skiftning i användandet av fossila bränslen till fördel för mer uthålliga alternativ. Ett av dessa alternativ är hyggesrester i form av grenar och toppar (grot). Innan avverkning sker har en uppskattning gjorts rörande mängden potentiell uttagbar grot på en trakt. Efter att uttag skett och groten flisats och inmätts har SEBAB kunnat se stora skillnader mellan den första framräknade mängden och den slutliga inmätta.

1 Nästa sida ->