Djurvälfärd vid tidpunkten för slakt är en fråga som engagerar allmänheten. De flesta nötkreatur i Sverige bedövas med bultpistol inför slakt, med syftet att befrias från onödigt lidande. Undersökningar visar dock att bedövningskvaliteten i många fall inte är tillräckligt hög efter skottet. Den här litteraturstudien syftar till att undersöka hur en god bedövningskvalitet säkrast kan uppnås vid bultbedövning, det vill säga vilka vapen, vilken träffpunkt och vilken skjutkraft som har visat sig ge bäst resultat, samt hur situationen ser ut i dagsläget. Tidigare studier har visat att mellan 8,7 och 31,8 procent av djuren inte uppnår en god bedövningskvalitet efter skottet och statistiken ser ännu sämre ut för tjurar och äldre djur. Vilka indikatorer som används för att bedöma bedövningskvaliteten varierar lite mellan olika slakterier men den vanligaste och förmodat säkraste indikatorn är att titta på djurets eventuella kornealreflexer. Skottets träffpunkt finns reglerad i lagstiftningen men studier har visat att även avvikelser från denna punkt kan ge en god bedövningskvalitet om vapnet som används har tillräckligt hög kapacitet.

Hunger is a problem in some parts of the world (www, FAO 1, 2012). The lack of food is often a result of insufficient knowledge in soil fertility management (Röing de Nowina, 2012). Ongoing hunger and malnourishment are quite prevalent in Sub-Saharan Africa and are often combined with poverty (www, FAO 1, 2012). Farming is the most common occupation in this area and the farms are often small-scale farms with subsistence crops and a few cattle. The farmers who operate these small-scale farms are economically a weak group.

Robotic milking in Automatic Milking systems (AMS) is proposed to reduce manual labour and at the same time increase milk yield by increasing milking frequency. In order to increase milking frequency, it is essential to have well-functioning cow traffic. Investing in an AMS is a great capital investment for the farmer, thus it is of major importance to ensure maximal AMS capacity. This study investigated the effect of the traffic systems Feed First? and Free cow traffic with and without waiting area (WA) on cow performance and AMS capacity.

People who invest capital in promising projects as a profession are called venture capitalists. They are constantly looking for new investment opportunities. Recently, media have observed a growing interest in forest land as capital investment. This is because several fund and investment company market the possibility of safe return through investment in woodland, both in Sweden and abroad. When an investment in forests is seen as an acceptable investment option, focus turns to nearby areas, namely agricultural land.

I sen dräktighet och vid laktationens inledning avger mjölkkor stora mängder kalcium till fostret och mjölkproduktionen. Kons förmåga att upprätthålla kalciumbalansen sker med hjälp av mobilisering av kalcium från skelettet samt upptag av kalcium från tarmen, mekanismer som regleras hormonellt, huvudsakligen av parathormon (PTH) och 1,25-dihydroxyvitamin D3 (calcitriol). Om kons regleringsmekanismer inte lyckas återställa kalciumkoncentrationen i plasma drabbas djuret av klinisk hypokalcemi som kan orsaka kalvningsförlamning. Flera olika strategier har etablerats för att förebygga denna utveckling. En väletablerad metod är lågkalciumdieten som syftar till att stimulera djurets metabolism för att öka aktiveringen av de endogena regleringsmekanismerna vilket resulterar i en bättre förmåga hos djuret att återställa kalciumförlusterna.

The virus-mediated disease Rift Valley fever (RVF) was discovered during an outbreak in Kenya in the 1930s. Since then it has spread to most parts of Sub-Saharan Africa, and in the last decades several outbreaks have caused economic and health issues in Africa, Yemen and Saudi-Arabia. The disease mainly affects domestic livestock, causing abortions, but is also a zoonosis. To be able to control the spread of the disease it is important with surveillance for better knowledge about the distribution and virus circulation even in inter-epidemic/epizootic periods. The human population is growing, and people and their livestock constantly move closer to areas with wild animals which act as reservoirs for different viruses. Also, humans and their animals often get within reach for arthropod vectors, hosting or carrying viruses.

En beteendestudie med nötkreatur utfördes under maj-september 2014 på försöksytor sådda i juli 2012 med fyra vallfröblandningar (A-D). Fröblandning A och B innehöll båda 35 % ängsgröe (Poa pratensis), 10 % Rödsvingel (Festuca rubra) och 20 % vitklöver (Trifolium repens) men skilde sig genom att fröblandningen för vall A innehöll 35 % engelskt rajgräs (Lolium perenne) och B innehöll 35 % rörsvingel (Festuca arundinacea). Fröblandningarna C och D hade arter i samma proportioner men skilde sig med avseende på sorter där C bestod av grässorter av fodertyp medan D bestod av sorter för sport ändamål. Både C och D innehöll 44 % ängsgröe, 12 % rödsvingel och 44 % engelskt rajgräs och ingen vitklöver, men vall C syftade i övrigt till att ha likartad sammansättning som A. Syftet med beteendestudien var att studera om nötkreatur föredrar eller undviker någon av vallarna.

Within agriculture it is important to optimize the use of nitrogen, not only from an economic point of view but also to minimize damage to the environment. This can sometimes be difficult, especially within organic farming. Organic farmers are using increasing amounts of waste products from the food industry to cover their nitrogen needs. These different organic fertilizers release nitrogen at different rates and under specific soil conditions. Because of this, it would be beneficial to have a standardized method to measure the amount and rate of nitrogen mineralization from organic fertilizers. This project contributes to this knowledge by investigating whether relatively simple and repeatable laboratory methods can be used to estimate the nitrogen fertilizer value of organic fertilizers.

The aim of this study was to compare activity, lying down and getting up behaviour, weight gain and cleanliness in heifers in cubicles versus on deep-litter. The study was conducted from autumn of 2005 until autumn of 2006 in a commercial organic dairy herd with 340 cows. In 2005 the farm rebuilt half of the young stock accommodation from deep-litter pens to cubicles. The experiment used 150 heifers of the breeds Swedish Red, Swedish Holstein and crossbreeds between these, all born on the farm. The animals were divided into three blocks based on breed and within each block they were sorted after increasing age. The youngest heifer in each block was randomly allocated to one of two groups, cubicle or deep-litter pen.

The structural rationalization of the agricultural sector in Sweden has led to many expansive, professional companies orientated towards growth. The agricultural sector is a very capital-intense sector and is characterized by the need for large sums of capital in form of buildings, inventory and arable land. The capital need is especially large for companies who have an ambition of growth and development of the company in the near future. The study is built upon six cases that all can be categorized as large agricultural farms with a turnover exceeding 20 million Swedish crowns. The companies are located in the middle and in the south of Sweden and are in the sector of primary production with focus on dairy-, pork-, egg-, chicken-, beef-, vegetables- and grain production as well as in the business of refining milk towards consumers. The study aims to identify the motives and driving forces that lies behind the growth of a farm-based company. The agricultural companies' motive for growth is studied based on which factors that influence the ambition to grow and to what extent these factors accord to the picture given by earlier research of small companies outside the agricultural sector.

Att uppfylla Sveriges lag om betesgång under sommarhalvåret är inte helt lätt för alla mjölkbönder. Särskilt i de större besättningarna krävs noggrann planering inför betessäsongen, exempelvis gällande drivgångar, kotrafik och tillhandahållande av betesareal. Inte alla gårdar släpper ut sina kor, och inte alla lantbrukare tycker att kor i lösdriftsbesättningar behöver komma ut på bete. Nio av tio svenska konsumenter anser dock att kor under sommarmånaderna ska ha rätt till bete. I denna litteraturstudie undersöks betets påverkan på mjölkkor, betets fördelar samt nackdelar och hur de påverkar djurens hälsa och produktion. Tjänar bönderna då på att släppa ut sina mjölkkor på bete eller kan de lika gärna fortsätta ha kvar dem inomhus även under sommarhalvåret? Självklart finns det risker med att släppa ut korna ? risken för stångningsskador, andra traumatiska skador och övriga olyckor ökar under betesperioden.

Mykotoxiner är sekundära metaboliter från mögelsvampar som ger toxiska effekter hos djur och människa. Mögelsvampar kan infektera spannmål både på fält och under lagring och kan då producera mykotoxiner vilket innebär att dessa toxiner kan förekomma i fodret till kor. Syftet med den här litteraturstudien är att utreda riskerna med några av de vanligaste mykotoxinerna i spannmål när dessa förekommer i foder till mjölkkor. Fokus har lagts på aflatoxiner, deoxynivalenol (DON) och zearalenon. Litteraturstudien tar upp deras metabolism, hälsopåverkan samt om de förs över i mjölken och även kan utgöra en risk för oss som konsumenter. Trots att idisslare har högre tolerans mot mykotoxiner än enkelmagade djur så kan även mjölkkors hälsa påverkas.

Kejsarsnitt är den enda möjliga metoden för att förlösa levande kalvar när en vaginal förlossning är ogenomförbar. Trots detta har endast drygt hälften av de svenska nötpraktikerna någon gång utfört ett kejsarsnitt. Det kan ställas i relation till situationen i Nederländerna och Belgien där rasen belgisk blå är vanlig. Praxis vid uppfödning av belgisk blå är att undvika vaginala förlossningar till förmån för planerade kejsarsnitt. Syftet med litteraturstudien är att klargöra vid vilka typer av dystoki som kejsarsnitt är indikerat och vilka alternativ som finns samt att beskriva varför det utförs rutinmässigt på rasen belgisk blå. För att ge läsaren ett sammanhang beskrivs först kons normala anatomi och fysiologi ur ett kalvningsperspektiv. Vid kalvning stöts kalven ut ur livmodern genom cervix och vagina.

Chile and Santiago are struggling with heavy environmental problems as a consequence of urbanisation and industrialisation. In the Santiago region the air is seriously contaminated and most of the rivers are classified as heavily polluted.The aim of this thesis is to survey the industrial fluid waste situation in the Santiago region and to make suggestions on technological improvements or process changes. The purpose is also to study five different enterprises more closely and to give more detailed suggestions for improvement. Another purpose is to summarize relevant Chilean legislation.Information, provided by the supervisory authority, about the release of industrial wastewater to rivers has been analysed. Deep interviews have been made with authorities and consultants.

Ekonomibyggnader är en förutsättning för lantbruksproduktionen och underhåll bör således vara en central angelägenhet i ett lantbruksföretag. I perioder med sämre ekonomi, då företa-gare måste se över sina kostnader, är det möjligt att underhåll och investeringar får stå till-baka. Om underhållet på mjölkgårdens stallbyggnader och byggnadsinventarier negligeras kan det leda till att omfattande reparationer eller nyinvesteringar krävs för att kunna fortsätta produktionen. Sådana åtgärder är vanligtvis dyrare än förebyggande underhåll samtidigt som en förutsättning för att vara rationell som mjölkproducent är att hålla kostnaderna nere. Ge-nom att hålla kostnaderna nere idag och skjuta på underhållet kan de framtida kostnaderna öka vilket mjölkföretag eventuellt inte klarar av med marginalerna i mjölkbranschen. Syftet med denna studie är att undersöka vad som påverkar mjölkföretagarens beslut att un-derhålla ladugård och ladugårdsinventarier samt öka förståelsen för den ekonomiska betydel-sen som underhåll medför i ett mjölkföretag.