Titel: Negative campaigning: En kartläggning av politiska annonser i Dagens NyheterFörfattare: Olle Berntson och Eric SäweUppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs UniversitetKurs: Kandidatuppsats i medie- och kommunikationsvetenskap på Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2014Handledare: Gabriella SandstigSidantal: 31, inklusive bilagorSyfte: Att kartlägga omfattningen av negative campaigning i svensk Dagspress under andra hälften av 1900-talet.Metod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: Annonsmaterial i Dagens NyheterHuvudresultat: Våra resultat visar att omfattningen av negative campaigning i svensk Dagspress över tid har minskat. Andelen negative campaigning hade en tillfällig uppgång under 1970- och 1980-talen med en topp 1988, för att sedan slutet av 1990-talet försvinna helt. Under valrörelsen 1988 var andelen annonser klassade som negative campaigning som högst och låg på 13 %, för att under efterföljande decennium försvinna helt..

Med modern medieteknik utvecklas nya sätt att kommunicera. Bland läsare av litteratur märks det inte minst. Tendensen, som blir allt tydligare, visar att amatörkritik fyller ett slags tomrum i litteratursamhället. Alltfler skriver rakt ut i bloggsfären om sina läsupplevelser, eller letar sig först fram till internetbokhandlares webbadresser. Det förekommer även att läsare skriver direkt till författare.

The purpose of my thesis has been to examine the public debate in daily newspapers about children in 1882. For material I have used newspapers Dagens Nyheter and Aftonbladet from the year 1882. My study is based on a regulation concerning public schools from 1882 and a labour law concerning child labour from 1881. I have also examined other articles that focused on children to get an overview of what the papers wrote about them. With the articles I found in the Dagens Nyheter and Aftonbladet I have made a quantitative content analysis. As a method for the content analysis, I have used text analysis as a tool. As a result of my study I found a total of 228 articles about children and of those 82 dealt with the elementary school regulation and the child labour law in various ways. The other articles concerning children discussed issues such as how to raise your children, charity questions and accidents and crimes involving children. These articles were written from a perspective where society showed concern over the children's environment. Often the articles expressed great confidence and trust in the public schools as educators and as a place for learning and supervision..

Titel: Negative campaigning: En kartläggning av politiska annonser i Dagens NyheterFörfattare: Olle Berntson och Eric SäweUppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs UniversitetKurs: Kandidatuppsats i medie- och kommunikationsvetenskap på Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2014Handledare: Gabriella SandstigSidantal: 31, inklusive bilagorSyfte: Att kartlägga omfattningen av negative campaigning i svensk Dagspress under andra hälften av 1900-talet.Metod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: Annonsmaterial i Dagens NyheterHuvudresultat: Våra resultat visar att omfattningen av negative campaigning i svensk Dagspress över tid har minskat. Andelen negative campaigning hade en tillfällig uppgång under 1970- och 1980-talen med en topp 1988, för att sedan slutet av 1990-talet försvinna helt. Under valrörelsen 1988 var andelen annonser klassade som negative campaigning som högst och låg på 13 %, för att under efterföljande decennium försvinna helt..

En granskning av självmordsrapportering i svensk Dagspress..

Kvinnliga yrken är yrken som domineras av kvinnor, exempelvis barnmorska,tandhygienist, sjuksköterska och förskollärare. Men det finns även män som hardessa yrken och det skrivs också då och då om dem i tidningar. De är ovanliga, menblir vanligare då det görs satsningar för att få in fler män på dessa arbetsplatser.Att undersöka hur de framställs i media och se vilka varianter av manlighet somförmedlas är syftet med denna undersökning. Materialet kommer från svenskDagspress och innefattar både lokala och rikstäckande tidningar.För att svara på frågeställningarna gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Materialetomfattar tolv artiklar med intervjuer med män i kvinnodominerade yrken.Resultatet visar att de flesta männen inte tänker så mycket på manligt och kvinnligtoch känner inte att deras manlighet är hotad av det kvinnliga yrket.

Cystisk fibros och blödarsjuka är krävande sjukdomar som för en delmänniskor leder till döden. Tack vare nya behandlingsformer och forskning lever personer med dessa sjukdomar idag till vuxen ålder. Enligt denna undersökning som är byggd på en kvantitativ metod, är information om sjukdomarna i Dagspress, fackpress och kvällspress begränsad. Detta kan göra att sjukdomarna förblir okända för allmänheten. Okunskap kan leda till oförståelse för de sjuka människorna och det är viktigt att information om dessa sjukdomar inte bara finns på sjukhus och behandlingscenter som informationen idag gör.

Denna uppsats belyser på vilka sätt etnocentrism och kommersialism kommer till uttryck i analyserat resejournalistiskt undersökningsmaterial. Med hjälp av metoden kritisk lingvistik har utvalda svenska textreportage analyserats för att finna underliggande värderingar som kommersialism och etnocentrism bidragit till. Varje textanalys kompletteras med en mindre bildanalys. Studien är komparativ och jämförelser sker dels mellan dagstidning och magasin, dels över en tidsperiod av 20 år. Frågeställningar som besvaras är vilka uttryck finns för etnocentrism respektive kommersialism i de utvalda reportagen samt finns skillnader i tendenser mellan Dagspress och magasin och hur har det utvecklats över tid.

Titel: Klass och hälsa ? en studie om klass som förklaringsfaktor i svensk Dagspress under perioden 1997-2007Författare: Maria-Helena Mudric och Emmeli NilssonHandledare: Freddy Winston CastroTyp av arbete: Examensarbete i sociologi 15 p Tidpunkt: november 2007 ? mars 2008Syfte och frågeställning:Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur klassbegreppet används för att förklara hälsa och ohälsa i svenska dagstidningar samt göra en anknytning till större sociologiska klassteorier. Att det finns ett samband mellan klass och hälsa är känt men hur sambandet framställs i dagstidningar har inte tidigare undersökts, därför vill vi explorera området och bana väg för vidare forskning. Vår frågeställning är: Hur används och definieras klassbegreppet i svensk Dagspress som förklaringsfaktor till hälsa och ohälsa under perioden 1997 ? 2007?Metod och material:Vi utgick utifrån en kvalitativ textanalytisk metod och vår ansats var av explorerande art.

Studiens syfte är att undersöka huruvida filmrecensioner i Dagspress kan användas som en plattform för maktutövande med exemplet utvalda James Bondfilmer mellan 1979-2012. Mitt syfte med uppsatsen är således att diskutera hur massmedier behandlar ett utvalt populärkulturellt fenomen, i detta fall James Bondfilmerna, över en tidsaxel. Genom en genomförd kritisk diskursanalys och analys ur ett symboliskt maktperspektiv utgår studien ifrån de utvalda recensionerna för att undersöka om det förekommer teman, språkmönster eller liknande som ämnar skapa en bild åt publiken hur de bör förhålla sig till James Bond. I studien används teorier om identitets- och varumärkesskapande. I makt- och den kritiska diskursanalysen består den teoretiska grunden främst av John B. Thompson och Norman Fairclough. Valet av teorier till genre- och varumärkesidentitet utgår jag från André Janson, Steve Neal samt Ingalill Holmbergs teori om identitetsskapande kring varumärken. Studien resulterade i ett konstaterande att recensioner kan användas, och ibland används, som en plattform för maktutövande gentemot läsaren..

Klimatförändringar och miljöproblem är i dag betydelsefulla frågor på den politiskadagordningen. Hur medierna rapporterar i ämnet kan på olika sätt påverka människorskunskap och åsikter i frågan. I denna uppsats undersöks huruvida fyra av Sveriges största tidningar ger en bild avatt klimatproblemen går att förbättra eller ej, samt vilka aktörer som görs ansvariga för problemen och lösning av dem. De tidningar som undersöks är Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. För att möjliggöra en jämförelse av ovanstående frågor över tid har artiklar från både 2003 och 2013 undersökts.

Syfte: Syftet med vårt arbete är att ta reda på hur subkulturer porträtteras i svensk Dagspress. Vi funderade på om bilden som kommer fram av subkulturer är positiv eller negativ. Om kulturutövarna upplever att deras kultur porträtteras rättvist och hur de upplever att den gestaltas..

The aim of this Master?s thesis is to deepen the understandingof how discourses on reading are manifested in Swedishdaily press 2007-2010. The empirical material is based on76 articles from four national newspapers. The questionsasked are: what categorizations emerge on reading; whatpossible themes can be discerned; which discourses onreading appear in newspapers and how are these defined;and what consequences may the discourses have?The study examines how reading is described and how perceptionsand images of reading emerge and the factors affectingthis, through critical Discourse Analyse according toErnesto Laclau and Chantal Mouffe.

Uppsatsen består av en jämförande studie av Ulf Ekman, grundaren till församlingen Livets Ord och KG Hammar, f.d. ärkebiskop i Svenska kyrkan, sett ur ett perspektiv med gudsrelationen i centrum. Syftet var att finna hur gudsrelationen gör sig påmind i deras liv såväl i teori som i praktik och undersöka skillnaderna. För att nå uppsatsens syfte har jag använt mig av litteraturstudier. Undersökningen visade att Ekman och Hammar skiljer sig betydligt i sina sätt att resonera kring Gud.

"Lester Bangs har aldrig varit i Tranås" är en kultursociologisk studie i syfte att testa hållbarheten i begreppet"kulturell navigation", samt att genom kvalitativ metod visa på skillnader och likheter i Svenska musikkritikers kulturella navigationsvägar. Genom intervjuer med sju musikkritiker, alla från svensk Dagspress, strävar uppsatsen efter att visa på varje individs specifika kulturella navigation för att nå en offentlig tyckarposition. Ledordet för intervjuer och för arbetet i stort har varit "Hur?". Hur navigerar en individ genom kulturen för att skaffa sig det kapital som är gångbart på ett specifikt fält? Begreppen kapital och fält är hämtade ur Pierre Bourdieus sociologiska teori och med analysstöd av dessa begrepp ger uppsatsen dessutom några ledtrådar till "Varför" musikkritikerna navigerat som de gjort.