I denna uppsats har jag jämfört mottagandet i Dagspressen av Agnes von Krusenstjernas roman Kvinnogatan och Karin Boyes roman Astarte. Syftet med uppsatsen var att analysera och jämföra hur två romaner av författarinnor som är kända för sina moderna och progressiva verk togs emot av en framförallt manlig kritikerkår. För att kunna göra det använde jag två teorier. Den ena är utformad av Gunilla Domellöf och tittar på hur kritiker, framförallt manliga, i allmänhet tog emot kvinnliga författare under det tidiga 1930-talet. Den andra, utformad av Tomas Forser, utgår istället från kritikern och handlar om kritikerns uppgift.

Authors: Martin Mederyd Hårdh, Frida Nygren, Daniel PaulssonTitle: Under Extreme PressureLevel: Bachelor of JournalismLocation: University of GothenburgLanguage: SwedishMethod: Quantitative content analysisPages: 38Politically motivated extremism is a common topic in the Swedish public debate ? and hence in Swedish media. The purpose of our study is to get an idea of how the media relates to the extremist groupings. On a traditional political scale, ranging from left to right, our study focuses on the Swedish extremists who figure on the outskirts of this scale; The ones who denounce the current system and opt for violence to change it.Violence is often an instrument used to get extreme political ideals in the public eye, and is seen as a threat to the Swedish democracy and the public in general. Both sides argue that the Swedish press is tendentious and treat the various extremist groups differently, airing their distrust for the media as a propaganda tool for these groups to establish themselves in the public debate.Our study consists of a quantitative content analysis where we study articles published in print by seven major Swedish newspapers.

The aim of this paper is to study in which contexts Muslims and Islam are represented in newspaper- articles in the Swedish press. The research questions are formulated as follow: In what contexts are Muslims and Islam represented in Aftonbladet and Dagens Nyheter during the years 2011-2013 ?Does the newspaper-articles in Aftonbladet and Dagens Nyheter reflect open or closed attitudes about Islam?  My material compromises twenty-five newspaper- articles from the newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter during the years 2011-2013. The material became a subject for qualitative content analysis. This resulted in four categories, the categories were formed from the content of the newspaper-articles. The categories are: (1) Violence / Terrorism, (2) Extremist / Fundamentalist, (3) Islamic god´s state / government / Islamism and (4) Others.

SammanfattningIntensiva fallstudier av Dagspressens representationer av humanitära aktioner Biafra 1968 och på Afrikas horn 2011 möjliggör en jämförelse i hur skildringen av det svältande Afrika förändrats över tid. Uppsatsens syfte har, med denna komparativa ansats, fokuserat på hur den utrikesjournalistiska diskursen skapar Oss och de Andra. Detta har undersökts med följande frågeställningar:Hur framställs de behövande och de som hjälper?Legitimeras humanitära aktioner? I så fall: hur?Vad har detta med utrikesjournalistikens diskursiva praktiker att göra?Hur kan detta kopplas till ideologier, maktrelationer och kulturella värderingar i den sociokulturella kontexten?Med postkolonial teori har utgångspunkten varit att undersöka hur kolonialismen som ideologi, som en del av det svenska, kollektiva minnet, inverkar på journalistiken. Den empiri som ligger till grund för analyserna består sammanlagt av fyra publikationer från Dagens Nyheter som, med sin ledande ställning, representerar Dagspressen.

Denna studie syftar till att kartlägga och analysera den svenska Dagspressens nyhetsrapporteringar om belöningssystem under åren 2007, 2009 och 2011.Ett flertal akademiska skrifter hävdar, ofta utan större belägg, att belöningssystem är ett fenomen vitt kritiserat i media. Vår studie ämnar inte motbevisa detta utan har för avsikt att underlätta för fortsatta studier om belöningssystem genom att göra en fullständig kartläggning av medias rapportering under de valda årtalen.I synnerhet i samband med finanskrisen har företag, särskilt banker, anklagats för att ha undermåliga belöningssystem. Syftet med de för studien valda årtalen är därför att fånga eventuella förändringar i medierapporteringens mönster till följd av finanskrisen.För att skapa en struktur i Dagspressens rapporteringar har en kvantitativ innehållsanalys genomförts, där ett antal hypoteser fungerat som utgångspunkt för de variabler materialet ställts mot.Undersökningen har en deduktiv ansats där hypoteserna formulerats baserat på teoretiska resonemang. Vilka kriterier som bör uppfyllas för att en händelse ska publiceras som en nyhet har varit utgångspunkten för den teoretiska referensramen. Teorin om nyhetskriterier har sedan kopplats samman med resonemang relevanta för både belöningssystem och finanskrisen.Slutsatser som dras utifrån resultatet är att belöningssystem är ett i media väl omdiskuterat och kritiserat fenomen.

Syftet med denna studie är att granska katastrofjournalistiken i Skandinavien, samt se hur eller om den skiljer sig från land till land. Undersökningen baseras på bombattentatet i Regeringskvarteren i Oslo 2011 samt massakern på Utøya samma dag, och skildrandet av katastrofen jämförs i tre olika skandinaviska tidningar, en från Norge, en från Sverige och en från Danmark. Huvudfrågeställningen är: Hur skildrades terrordåden i Norge i skandinavisk Dagspress, under den första veckan efter att de inträffade?Utöver denna används också delfrågeställningarna: Vilka skillnader finns i rapporteringen avseende de tre undersökta skandinaviska tidningarna? Vilka får komma till tals? Hur gestaltas gärningsmannen Anders Behring Breivik? Dras det paralleller till tidigare terrordåd eller attacker? Teorin som använts i uppsatsen är nyhetsvärderingsteorin.Uppsatsen är en kvantitativ studie, och bygger på nyhetsbevakning av allt journalistisk material som publicerats i de tre tidningarna Aftenposten, Dagens Nyheter och Politiken den första veckan efter att attackerna i Norge inträffade, 23 juli ? 29 juli 2011. Materialet har bestått av totalt 237 texter varav 175 nyhetsartiklar, 30 ledare, 16 krönikor, elva reportage, tre debattartiklar och två analyser.Resultaten visar att norska tidningen Aftenposten hade den mest omfattande rapporteringen, med mer än dubbelt så många texter som de två övriga.

AbstractFörfattarens namn: Sanna KnutssonTitel: Hur lärares arbetsrum bör utformas för att uppnå såväl psykosocialt välmående som god arbetsuppfyllnad? en semistrukturerad intervjuundersökning i tre olika typer av arbetsrumTitel på engelska: How teachers? workroom should be designed to achieve the best rates of psychosocial health and job output ? a semistructured servey of three different kinds of workroomsAntal sidor: 53Syftet med studien är att undersöka hur lärare i olika typer av arbetsrum upplever sitt arbetsrum såväl psykosocialt som arbetsmässigt. Jag har valt att bortse från organisationskulturen på skolorna. Mina tre frågeställningar som jag besvarar i arbetet är:-          Spelar typ av arbetsrum en avgörande roll för lärares psykosociala välbefinnande och arbetsuppfyllnad?-          Spelar de fysiska förutsättningarna i arbetsrummet en avgörande roll för lärares psykosociala välbefinnande och  arbetsuppfyllnad?-          Hur anser lärare att arbetsrummet ska vara utformat för att uppnå såväl psykosocialt välbefinnande som arbetsuppfyllnad?Resultatet grundar sig på  17 semistrukturerade intervjuer av lärare på tre olika skolor, varav två är högstadium och en är gymnasieskola.

Vi exponeras dagligen fo?r rapporter om bo?rsutvecklingen och andra ekonomi- och marknadsrelaterade nyheter fra?n va?rldens alla ho?rn. Individens va?rldsbild kan i dag pa?sta?s vara genomsyrad av fo?resta?llningen att va?rldens ekonomi och politik a?r global snarare a?n nationell. Syftet med detta arbete a?r att med diskursanalys som ansats visa pa? hur svensk media spra?kligt och diskursivt gestaltar globaliseringens ekonomi samt vidare diskutera hur dessa konstruktioner kan ta?nkas bidra till va?r fo?rsta?else fo?r och hur vi ta?nker kring fenomenet i fra?ga.

En återkommande debatt i pressen är huruvida gatukonst/spontankonst, såsom graffiti, är en konstform som bidrar till stadsrummet eller är klotter och ska behandlas som ett olaga tillbud på stadsrummet. Debatten behandlar ofta graffiti och sträcker sig alltifrån tillåtande av lagliga väggar för graffitikonstnärer till en uppfattning att graffitiutövare är grovt kriminella och att en nolltolerans ska hållas gentemot graffiti. De olika partipolitiska organisationerna förhåller sig olika till frågan, och det gör också debattörerna på våra stora svenska dagstidningar; åsikterna går isär. Jag finner denna schism intressant och vill i detta arbete djupare undersöka de olika åsikterna och bakgrunden till dessa. Genom att titta på olika infallsvinklar från olika ämnesområden såsom arkitektur, sociologi, kulturgeografi, Dagspress med flera vill jag få fram en mer sammansatt bild än den som ibland upplevs i mediedebatten.

Förmånsrättslagen (FRL) berör en viktig del i det svenska kreditväsendet eftersom den utgör ett fundament för ett mycket frekvent använt institut ? konkursinstitutet. Den lagändring som ligger till grund för den här uppsatsen, innebar stora förändringar för förmånsrätten och då i synnerhet avseende företagsinteckningen (före detta företagshypoteket) som fick en försämrad ställning som säkerhet. Med den här uppsatsen har jag haft för avsikt att redogöra de mest centrala lagändringarna som följts av reformen (SFS 2003:535) av FRL. Mer uppmärksamhet har lagts på omvandlingen från företagshypoteket till företagsinteckningen, då det är denna ändring som utgör den största förändringen av FRL.

The purpose of this paper is to analyze the reasons a religious minority leader has to convert to a larger religious group and how the leader chooses to communicate this event in certain daily press. In March 2014 the leader and founder of the Christian and charismatic movement ?Livets Ord? (Words of Life), Ulf Ekman, announced his decision converting to the Roman Catholic Church after a 10 year long process of thinking. The communications of Ekman?s linguistic language in the articles are discussed through two discourse analyzing perspective, Laclau & Mouffe?s and Fairclough?s.

Motivation: The aim of this study has been to conduct a comparative study concerning how race, ethnicity and class is represented in American contrary to Swedish daily press and from there on to explore and explain similarities and differences that have been found in the material.Problem statement:? How is race, ethnicity and class represented in American contrary Swedish daily press?? What are the similarities and differences between the countries? daily news flow?? What causes the similiarities and differences to achieve their current form?Material: The material which has been the subject of this study consists of eight articles ? four American articles (USA Today) and four Swedish articles (Dagens Nyheter). The material has been elected to meet certain criterias and mainly discusses the effects the health care reform will have on the American population.Approach: The material has been approached by using theories concerned with race, ethnicity, class and framing. The method used to analyze the material was Critical Discourse Analysis (CDA).Results: The results shows significant similarities, although mainly differences, between the countries? daily news flow.

Syfte: Vår tanke med uppsatsen var att undersöka hur tidningsannonsen utvecklats inom fastighetsmäklarbranschen de senaste åren, samt att försöka se trender för mäklarnas annonsering i Dagspress. Dessutom ville vi undersöka vilken roll varumärkesuppbyggnad kan ha i framtida tidningsannonsering i en bransch där internet spelar en allt större roll. Avgränsning görs till Uppsalaområdet.Metod: Genom ett hermeneutiskt synsätt har vi insamlat våra primärdata från fyra kvalitativa intervjuer med branschaktiva, dels fastighetsmäklare och dels en tidningsrepresentant. Våra sekundärdata har vi inhämtat från tidningsartiklar, tidigare uppsatser inom ämnesområdet samt facklitteratur. Efter utförda intervjuer har dessa sammanställts och vi har jämfört resultaten av dessa med vårt teoriunderlag.Resultat och slutsats: Våra intervjuer visade att profilering var det enda egentliga syftet med tidningsannonsen idag.

AbstractDenna C-uppsats i journalistik heter Författare från den afrikanska kontinenten i pressen ? framställning under 2012 och 2013 och är skriven av Jonas Carlsson. Det har funnits en debatt inom media om hur kulturutövare från Afrika framställs i media. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur författare från den afrikanska kontinenten framställs i svensk Dagspress på dess nätupplagor, alltså vilka diskurser finns det kring dessa författare? Frågeställningarna är:Hur framställs författare från den afrikanska kontinenten i den svenska Dagspressens nätupplagor 2012-2013?På vilket sätt får författare från den afrikanska kontinenten komma till tals i artiklarna?Hur framträder dikotomin vi/dom i artiklarna och hur leder detta i så fall till utestängning/integrering av författarna? En huvudsaklig teori är postkolonial teori som behandlar hur synen på folk från Afrika har sett ut före, under och efter kolonialtiden.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det vetenskapliga innehållet i dagstidningar har förändrats mellan år 1961 och 2001. Tidningarna som undersöks är Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och metoden som används är kvantitativ innehållsanalys.Resultatet jämförs med den motsvarande danska studien Eksperter i medierna: Dagspressens brug af forskere 1961-2001 av Albæk, E., Munk Christiansen, P. och Togeby, L. Svaret på frågorna och jämförelsen med den danska studien tolkas utifrån teorier om utvecklingen av det moderna kunskapssamhället och experternas viktigare funktion i samhället.Uppsatsen visar att vetenskapsrelaterat material inte förekommer oftare år 2001 jämfört med år 1961. Det vanligaste forskningsområdet som ges utrymme är medicin, vilket gäller för båda åren.