Sedan 1 november 2009 är det tillåtet att sälja ett stort antal receptfria läkemedel i Dagligvaruhandel. Målet med den här reformen är att konsumenterna ska få ökad tillgänglighet och fortsatt säker och ändamålsenlig läkemedelsanvändning. Syftet med den här uppsatsen är att belysa de problem/möjligheter som skapats genom att receptfria smärtstillande läkemedel säljs utanför apotek. Uppsatsen belyser bl.a. aspekter som värdet av ökad tillgänglighet.

Problem: Svensk Dagligvaruhandel har under senare år genomgått en utveckling som inneburit att tre stora handelskedjor har stärkt sin marknadsposition genom att kontrollera den större delen av dagligvarubutikerna, centralisera sitt beslutsfattande och investera i egna märkesvaror. Förändrade förutsättningar inom Dagligvaruhandeln skulle kunna ändra marknadens spelregler, något som borde påverka märkesvaruleverantörernas konkurrensfördelar och företagsstrategier. Syfte: Studiens syfte är att undersöka och analysera hur svensk Dagligvaruhandel utvecklas och hur märkesvaruleverantörers reaktionsalternativ påverkas av tre svenska handelskedjors investeringar i egna varumärken. Metod: Studien har genomförts med en övergripande abduktiv förklaringsmodell och har således utgångspunkt i både empiri och teori. Insamling av primärdata och sekundärdata har framför allt skett med hjälp av intervjuer och litteratur.

Bakgrund: Dagligvaruhandelns utveckling i Sverige under de senaste åren karaktäriseras främst av konsolidering, internationalisering och branschglidningar. Handeln är aktuellt föremål för en omfattande mediadebatt beträffande bland annat matpriser, antal aktörer på den svenska dagligvarumarknaden och nya aktörers intresse. Vår uppmärksamhet har därigenom riktats mot Dagligvaruhandelns utveckling och den rådande konkurrenssituationen för att skönja möjliga utvecklingar i framtidens konkurrens. Syfte: Syftet är att bidra med och diskutera framtida möjliga utvecklingar beträffande konkurrenssituationen på den svenska dagligvarumarknaden. Vi ämnar göra detta med bakgrund och analys av utvecklingen inom dagligvarubranschen under 1900-talet, med fokus på de senaste fem till tio åren, samt rådande konkurrenssituation.

Denna uppsats behandlar huruvida redovisningen ger en rättvisande bild om lagret avsiktligt hålls nere inför inventering. Vi har utgått från ett abduktivt angreppssätt och använt oss av en kvalitativ metod. Vi har genomfört intervjuer, med revisorer och anställda inom Dagligvaruhandel med anknytning till inventeringsarbetet, vilka har varit utgångspunkter för att analysera uppsatsens ämnesområde. De slutsatser vi har dragit i denna uppsats är bland andra:För att en Dagligvaruhandel skall kunna använda sig av löpande inventering och lagerbokföringssystem krävs det att lagerbokföringssystemet skall kunna hantera svinn- och inkuransberäkningar av lagret från inventeringstillfället till bokslutsdagen.Att det krävs ytterligare någon definitions- och tillämpningsmall om när och hur begreppet rättvisande bild skall användas och hur det skall tolkas. Samtidigt är det viktigt att behålla begreppets nuvarande flexibilitet.Att dagligvaruhandlar bör upplysa i en not antingen om hur inventeringsarbetet har gått till eller vad det genomsnittliga lagret under räkenskapsåret har varit.Ett förslag till att begreppet rättvisande bild även skall vara tillämpbart vid beräkning av nyckeltal, vilket innebär att värdena i balansräkningen måste anpassas därefter..

Många dagliga köpbeslut berör saker som måste inhandlas till hemmet för vårt dagliga leverne. Matvaror, toalettpapper och övriga nödvändiga varor inhandlas ofta på samma butik om och om igen. Av vilken anledning återvänder vi till samma butik för att utföra inköp av det som kan räknas som de mest återkommande produkter vi använder oss av?Denna uppsats lägger fokus på att hitta skillnader och likheter mellan mäns och kvinnors köpbeteende och av vilka anledningar de väljer att handla på de dagligvarubutiker som de har valt som sina primära.För att svara på frågan om män och kvinnor anger samma faktor som störst påverkansfaktor vid val av dagligvarubutik utfördes två enkätundersökningar på vardera 72 respondenter. En undersökning utfördes i kommuner med invånarantal mellan 1000- 30 000.

Förpackningsimitation i Dagligvaruhandeln ? Är det möjligt för återförsäljare att stjäla ett etablerat varumärkes personlighet? En kvantitativt genomförd undersökning på den svenska daglivarubranschen..

Utvecklingen av egna märkesvaror (EMV) är i framfart i dagligvarubranschen och trenden ser ut att hålla i sig. Denna utveckling har hittills inte varit så framträdande inom just mejeribranschen. Sedan början av 2000-talet har EMV-mejeriprodukterna ökat, då mejerier har gått med på att tillverka EMV-mejeriprodukter åt Dagligvaruhandeln. Mejerierna har varit negativa till denna utveckling, men försöker nu se en chans i att kunna växa tillsammans med Dagligvaruhandeln. Samtidigt har en av dagligvarukedjorna en egen tillväxtstrategi då det förvärvade ett eget mejeri som nu är i drift.

Kedjor som äger sina egna butiker har en mer centraliserad styrning är butiker som ägs av handlare men ändå tillhör en kedja. De väletablerade butikskedjorna ICA, Coop och Axfood har en något mer modern styrning än de nyetablerade lågprisbutikerna Netto och Lidl. Detta beror främst på att modern styrning utgår från att lyssna mer på kunden vilket inte lågpriskedjorna är intresserade av då de istället har som strategi att lära kunderna att handla lågpris.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ekonomistyrningen är utformad i Dagligvaruhandeln. Uppsatsen bygger på en undersökning av tre företag, ICA, Coop och Axfood. Vi har med hjälp av teori och empiri tagit fram en egen modell som vi använder för att analysera fallföretagens ekonomistyrning. Vår slutsats är att den befintliga ekonomistyrning som finns i Dagligvaruhandeln är högst traditionell. Dagligvarumarknaden präglas av få aktörer som är stora kedjeföretag.

Kedjor som äger sina egna butiker har en mer centraliserad styrning är butiker som ägs av handlare men ändå tillhör en kedja. De väletablerade butikskedjorna ICA, Coop och Axfood har en något mer modern styrning än de nyetablerade lågprisbutikerna Netto och Lidl. Detta beror främst på att modern styrning utgår från att lyssna mer på kunden vilket inte lågpriskedjorna är intresserade av då de istället har som strategi att lära kunderna att handla lågpris..

It is a well known archaeological concern that the remains of human bones left from the bronze age and early iron age Scandinavia are not nearly enough to represent the estimated population of the time. Furthermore the bones of each find rarely represent a whole individual. The majority of the bones must have been disposed of somewhere else, possibly scattered in running waters or in the fields, where they have evaporated or are securely hidden from archaeological excavations.This thesis deals with the grave concept and the problem in using a word that is so very clouded by its modern, western meaning. It also offers an alternative explanation to why the bones are handled the way they are and why they are found in such awkward contexts..

Den svenska marknaden för dagligvaror har länge varit ohotat och några få aktörer harvarit dominerande. Under senare år har dock konkurrensen ökat i och med att nyautländska lågprisaktörer har börjat etablera sig i Sverige. Denna etablering har lett till attde stora svenska aktörerna har agerat och en prispress har börjat. För att försvara sinapositioner har företagen börjat producera egna märkesvaror, centraliserat sin verksamhetoch utvecklat nya koncept. De har på detta sätt stått sig ganska bra i den nyakonkurrenssituationen och lyckats stå emot trycket denna gång..

Målet med detta examensarbete var att utvärdera produktutvecklingsmetoden Needfinding genom att studera tillgänglig litteratur och genom att implementera denna metod i ett praktiskt fall. Sättet detta genomfördes på var att påbörja arbetet utan någon given problemställning. Detta innebar att första delen av arbetet användes för att klarlägga och konkretisera ett sådant. Sedan kunde utvecklingsarbetet påbörjas för att hitta lösningar till de belysta problemen. Fokus lades slutligen på varuhanteringen inom Dagligvaruhandeln där både ergonomiska och miljömässiga förbättringar skulle kunna genomföras..

Bakgrund: Genom vertikala samarbeten i värdekedjan kan konkurrensfördelar skapas och parterna kan dra nytta av varandras kompletterande resurser. Brittiska aktörer inom Dagligvaruhandeln har genom samarbeten uppvisat stora vinster, men på den svenska marknaden förekommer samarbete i begränsad utsträckning. Syfte: Studiens syfte är att explorativt undersöka och ge ett kunskapsbidrag kring faktorer som hindrar fördjupade vertikala samarbeten mellan handelsaktörer och leverantörer på den svenska marknaden för Dagligvaruhandel. Genomförande: Empirisk data har samlats in genom totalt tolv intervjuer med handelsaktörer och leverantörer, varav fyra med brittiska aktörer. Studien är en komparativ fallstudie med explorativ inriktning.

Det huvudsakliga syftet med denna studie är att utveckla förståelsen för den kundupplevda servicekvaliteten inom Dagligvaruhandeln. Det underliggande syftet är att testa Vazquez m fl. (2000) modell för mätning och utvärdering av servicekvalitet inom Dagligvaruhandeln. Detta för att se om den ger ett rättvisande resultat i två olika butikskoncept, lågpris och traditionellt, eller om det krävs en modell anpassad för svenska förhållanden och mer specifikt för var och en av de olika koncepten..