Hjärtsvikt är ett tillstånd som ökar i dagens samhälle. Tillståndet påverkar många funktioner i det Dagliga livet som främst beror på symtom och olika behov som gör vardagen svår för individen. Syftet var att beskriva individens upplevelse av att leva med hjärtsvikt. Metoden som användes var en litteraturöversikt med en kvalitativ ansats, med sammanlagt 12 artiklar. Analysen resulterade i huvudtematEn oförutsägbar och sviktande kropp med de tillhörande temana En ny livssituaion, Att uppleva trygghet, Att behöva anpassa sig till det nya tillståndet samt Att finna mening med livet.

Fibromyalgi är ett syndrom som karakteriseras genom utbredd kronisk värk och ökad känslighet för beröring. De drabbade kan uppleva sömnproblem, depressioner, oro, trötthet, illamående, huvudvärk och tarmproblem. För att få diagnosen fibromyalgi skall smärtan vara utbredd i 11 av 18 så kallade ?tender points? under en period av minst tre månader. Allt som gjordes med enkelhet tidigare är nu jobbigt och gör ont.

Prevalensen för kronisk smärta ökar med stigande ålder. För äldre som ofta har flera samtidigt förekommande sjukdomar kan smärttillståndet bli det som begränsar den Dagliga livsföringen och aktivitetsnivån. Syftet med denna studie var att undersöka hur kronisk smärta påverkar livskvalitén för äldre, granska effekten av olika behandlingsmetoder, samt hur äldre hanterar kronisk muskoloskelettal smärta. Studien är en litteraturstudie och litteratursökningen gjordes i databaserna Academic Search, Amed, Pubmed, Cinahl samt PsychINFO. Granskningen av 21 artiklar ingår i litteraturstudien.

Syftet med denna selektiva kunskapsöversikt var att belysa de faktorer som kan bidra till att äldre människor känner autonomi och möjlighet att själva påverka sina liv trots att de är i beroendeställning till andra för att klara sin allmänna Dagliga levnad. Utifrån den valda forskningslitteraturen fokuserade vi oss på tre teman; formella och informella omsorgsgivares betydelse för autonomi, valmöjlighet/delaktighet samt livskvalitet. Kunskapsöversikten tolkades sedan hermenutiskt. Resultatet påvisade att både informella och  formella omsorgsgivare har en stor betydelse för äldres upplevelse av autonomi, där integritet och självbestämmande var ledorden. Äldre människor upplever inte delaktighet i omsorgssituationer eller handläggningsprocessen.

Syftet med undersökningen är att se hur elevers kost ser ut i skolan. Vi vill veta hur olika skolor arbetar med elevers kostintag. De frågor vi ställer är, vad skolan serverar för mat och vem det är som bestämmer vad som ska serveras. Hur kan måltidsverksamheten se ut på två olika skolor i två olika kommuner? Vilka riktlinjer och mål finns beträffande skolmåltider och kost på skolan? Hur kan pedagoger göra kosten till en del av det Dagliga skolarbetet? Hur arbetar pedagogerna med kosten på de skolor vi undersökt? För att få svar på våra frågeställningar genomförde vi intervjuer med kostansvarig, rektor och måltidspersonal och pedagog- och elevenkäter på två skolor i två olika kommuner i Skåne.

Syftet med arbetet är att beskriva hur pedagoger tänker kring sin användning av utemiljön i pedagogiska sammanhang. Jag vill även beskriva vilken betydelse utemiljöns utformning har för dess användning enligt pedagogerna. Jag har valt att utgå från pedagogers tankar på en traditionell förskola och en uteförskola för att se om några skillnader och likheter finns i deras tänkande. För att få svar på mina frågeställningar har jag valt att använda mig av kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat tre pedagoger på den traditionella förskolan samt två pedagoger på uteförskolan.

Problemformulering: Patienters upplevelser av att nutrieras via gastrostomi eller parenteral nutrition (PN) är ett förbisett område. Det är viktigt att sjuksköterskan har en helhetssyn på patienten för att kunna ge god omvårdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att nutrieras i hemmet via gastrostomi eller PN. Metoden var en systematisk litteraturstudie, där elva artiklar bearbetades och analyserades utifrån problemområdet. Resultat och Konklusion: När patienter behandlades i hemmet med antingen gastrostomi eller PN förändrades det Dagliga livet för dem.

Abstra Abstra ct Inom gymnasieskolans yrkesprogram undervisar många yrkeslärare utan pedagogisk behörighet. Inom dessa program finns elever i behov av särskilt stöd som ska erbjudas det stöd de behöver inkluderat i sin undervisning. Specialpedagogens roll är i detta sammanhang att hjälpa eleverna via lärarna för att eleverna ska kunna nå målen i utbildningen. Syftet i detta arbete är således hur specialpedagogen kan utveckla ett samarbete med en grupp yrkeslärare utan pedagogisk behörighet. Genom kvalitativ metod har frågeställningar som rör yrkeslärarnas syn på lärande, lärarroll och specialpedagogiskt stöd undersökts i intervjuform.

Upplevelser av kroppen i långvarig sjukdom är olika och kräver en fördjupad kunskap om ämnet för att kunna förstå och bemöta sjuka personers behov. Syftet med denna litteraturstudie var därför att beskriva människors upplevelser av kroppen vid långvarig sjukdom. Femton vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att kroppen känns främmande, att känna sig beroende av andra när kroppen inte längre fungerar, att känna sig bemött som annorlunda då kroppens uttryck förändrats och att medvetet kämpa mot en hindrande kropp. Denna litteraturstudie visar hur kroppen upplevs som ett hinder och att detta medför svårigheter och begränsningar i de långvarigt sjuka personernas Dagliga liv.

Denna utvärdering syftar till att ta reda på vad folkbibliotekarierna i Umeåregionen har för åsikter om e-boken, om e-bokavtalet med Elib, vad dessa två fenomen har fått för betydelse för biblioteksarbetet, samt hur man skulle kunna förbättra det rådande avtalet mellan biblioteken och Elib. I den meningen är det även en formativ utvärdering som vill ge förslag på förbättrande åtgärder.Jag har i undersökningen valt att intervjua fem bibliotekarier inom Umeåregionen om deras syn på e-böcker generellt, e-bokavtalet med Elib, alternativa e-boklösningar samt deras syn på e-boken och e-bokavtalets betydelse för det Dagliga biblioteksarbetet i nutid och i framtid. Därefter har jag i analysen använt mig av s.k. öppen kodning, hämtat från den samhällsvetenskapliga analysmetoden grounded theory, där jag brutit ner intervjudata i mindre beståndsdelar, begrepp som jag sedan använt för att analysera intervjumaterialet.Utvärderingen avslutas med några förslag på förbättringar av e-bokavtalet med Elib, exempelvis att bibliotekarierna måste få större kontroll på urvalsprocessen, och slutligen med några tankar kring vidare forskning inom ämnesområdet e-böcker..

Personer som lever med sjukdom upplever många gånger begränsningar och förluster i det Dagliga livet. För personer med sjukdom är känslan av kroppslig integritet ofta påverkad och i dessa situationer blir det särskilt viktigt för människor att känna sig förstådda i mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med en tarmstomi. Litteratursökningen resulterade till 11 kvalitativa studier som analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys, med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier; Att känna sig chockad och äcklad, Att känna oro och osäkerhet i livet med stomi, Att känna sig annorlunda och pinsam, Att känna stomin som ett hot mot intimitet och attraktivitet, Att lära sig att leva med stomin.

Syftet med denna studie var att belysa hur anhöriga till demenssjuka personer upplever sina Dagliga aktiviteter. Intervjuer gjordes med fyra personer som levde tillsammans med en demenssjuk partner. Intervjumaterialet analyserades med en fenomenologisk hermeneutisk metod. Resultatet visade på en komplexitet där den anhöriges egna aktiviteter är sammanvävda med den demenssjukes aktiviteter. De anhörigas aktivitetssituation är förändrad och det sker en ständig anpassning till den förändrade livssituationen.

Denna studie undersöker en it-organisation som idag är organiserad som en aktivitetsbaserad arbetsplats. De två forskningsfrågor som lett den empiriska undersökningen är; ?Bidrar den aktivitetsbaserade arbetsplatsen till en flexibel organisation?? och ?Hur upplever cheferna i den studerade it-organisationen att den aktivitetsbaserade arbetsplatsen påverkar deras arbetsförhållanden och förmåga att sätta gränser i det Dagliga arbetet?? Den aktivitetsbaserade arbetsplatsen visar sig utifrån numerisk och funktionell flexibilitet bidra till en flexibel organisation. Vidare visar resultatet att cheferna på det aktivitetsbaserade kontoret saknar socialt stöd som ett resultat av att arbeta på detta sätt och även att det blivit svårare att sätta gränser i arbetet. Denna studie bidrar till forskningen på området aktivitetsbaserade arbetsplatser och hur det är för chefer att arbeta på dessa.

Syftet med vårt examensarbete var att analysera och beskriva pedagogers uppfattning om integreringens betydelse i undervisningen med focus på integrering av svenska och matematik, sett ur ett sociokulturellt perspektiv. För att didaktiskt kunna integrera svenska och matematik bör man ha kännedom om vilka inlärningsteorier som finns och hur de didaktiskt speglar undervisningen. Under våra fem verksamhetsförlagda utbildningsveckor genomförde vi observationer av två pedagoger och en specialpedagog. Under observationen ingick vi i den Dagliga undervisningen samt planerade och genomförde lektioner utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Vi observerade hur och om pedagogerna och specialpedagogen integrerade ämnena svenska och matematik i undervisningen.

Fibromyalgi har en okänd etiologi och är ingen sjukdom utan snarare ett kroniskt muskulärt smärtsyndrom och tiden innan diagnos upplevs ofta som svår hos patienten. Att bli misstrodd, ifrågasatt och inte bli bemött med respekt från sjukvårdspersonal är ett stort lidande för denna patientgrupp. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi. Åtta kvalitativa artiklar publicerade mellan år 1995 till 2008 granskades och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att anpassa sig till vardagen, ändrade familjeförhållanden, symtomen påverkar det sociala livet, att lära sig leva med symtomen och att bli misstrodd.