Det har under senaste tiden skett en förändring till att fler människor vill dö i hemmet. Det medför att närstående har fått en ökad betydelse när det gäller vård i livets slutskede. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara anhörigvårdare i hemmet till en person i livets slut. Litteraturstudien är baserad på 9 vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: vilja veta vad som händer och kommer att hända: känsla av isolering, rädsla och sorg: en vilja att göra allt för den sjuke: känna mental trötthet, utmattning och behov av egen tid: hantera situationen med hjälp av omtanke och stöd.

Bakgrund: Att tillföra vätska och näring till en patient i livets slutskede minskar sällan symtom utan kan snarare tillföra ytterligare komplikationer. Studier visar att det trots detta tillförs vätska och näring till patienter i livets slutskede. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av artificiell vätske- och näringstillförsel till patienter i livets slutskede. Metod: 10 kvalitativa empirska studier har i litteraturstudien sammanställts och analyserats. Författarna genomförde en systematisk artikelsökning i Cinahl, PubMed, Academic search elite och Medline.

Att drabbas av allvarlig sjukdom leder ofta till chock och desperation. Sjukdom kan ses som ett hot mot integriteten och känslan av värdighet och orsaka lidande hos den sjuka personen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av att leva med obotlig cancer under livets sista månader. En kvalitativ innehållsanalys har använts för att analysera tio internationellt publicerade vetenskapliga studier. Analysen resulterade i fem kategorier: Att känna hopp och vilja leva, att vilja vårdas hemma, att ha behov av stöd, att inte förlora kontrollen och bli beroende av andra, och att ha en tro kan vara en styrka.

Primär hypotyreos är i Sverige en folksjukdom som främst drabbar kvinnor i alla åldrar. Sjukdomens symtom är omfattande och kan ge allvarliga konsekvenser för patientens hälsa om sjukdomen inte upptäcks och behandlas i tid. Symptom som sjukdomen uppvisar påverkar patientens livskvalitet. Sjuksköterskans ansvar är att främja patientens livskvalitet genom att bland annat hjälpa individen med anpassningen till de förändringar som sjukdomen medför. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur primär hypotyreos påverkar livskvalitet hos vuxna individer.

Primär hypotyreos är i Sverige en folksjukdom som främst drabbar kvinnor i alla åldrar. Sjukdomens symtom är omfattande och kan ge allvarliga konsekvenser för patientens hälsa om sjukdomen inte upptäcks och behandlas i tid. Symptom som sjukdomen uppvisar påverkar patientens livskvalitet. Sjuksköterskans ansvar är att främja patientens livskvalitet genom att bland annat hjälpa individen med anpassningen till de förändringar som sjukdomen medför. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur primär hypotyreos påverkar livskvalitet hos vuxna individer.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskans roll och upplevelser vid vård i livets slutskede. Syftet var även att värdera vilken betydelse datainsamlingsmetoden har för de inkluderade artiklarna.Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Cinahl och PubMed via Högskolan i Gävle. En metodologisk granskning av de ingående artiklarnas datainsamlingsmetod genomfördes.Resultat: Vård i livets slutskede krävde teamarbete där både vårdpersonal, patient och närstående ingår. Sjuksköterskans roll innefattade ett professionellt förhållningssätt där patient och närstående inkluderades som en helhet. Resultatet visade betydelsen av sjuksköterskans närvaro och lyhördhet i omvårdnaden men beskrev även vikten av att bevara en balans mellan närvaro och distans.

Bakgrund: Vård av barn i livets slutskede och deras föräldrar innefattar att försöka se både barnet och föräldrarnas behov och som sjuksköterska bemöta dessa. Syfte: Syftet är att utifrån aktuell forskning beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda till barn i livets slutskede och till deras föräldrar. Metod: Studien är utförd som en systematisk litteraturstudie på kvalitativa studier. Sökningarna utfördes i PubMed, Cinahl och PsychINFO. Sex artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning och analyserades med innehållsanalys.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva erfarenheter av delaktighet i det dagliga livet hos pojkar med muskelsjukdomen Duchennes Muskeldystrofi. Debuterande symptom för sjukdomen är svårigheter att gå vilket medför att pojkarna blir rullstolsburna innan tio års ålder. Behovet av olika habiliteringsinsatser är stort under hela livet. Studien inkluderade åtta pojkar mellan 7- 32 år. Datamaterialet utgjordes av bloggar och biografier och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.

Den yrkesgrupp som tillbringar en omfattande tid med döende patienter är sjuksköterskor. I likhet med sjuksköterskorna kommer sjuksköterskestudenterna i kontakt med dessa patienter i samband med sin verksamhetsförlagda utbildning. Det ställer krav på att sjuksköterskestudenterna är förberedda inför vårdandet av patienter i livets slutskede. Studenterna kan utifrån tidigare erfarenheter reagera olika och de kan ha svårt att veta hur de ska hantera situationen och sina känslor. För att studenterna ska kunna hantera situationen i sin framtida yrkesroll är det värdefullt att belysa dessa upplevelser.

Stroke är tredje största dödsorsaken i Sverige. Årligen insjuknar cirka 30 000 individer i stroke. Av dem som drabbas är de flesta äldre personer men 20 %, dvs. 6000 är personer i yngre ålder. Denna patientgrupp befinner sig ?mitt i livet? och har i regel en familj och ett yrke att återvända tillbaka till.

När sjuksköterskor möter personer med aids är det främst i det palliativa skedet och det är då viktigt att ha kunskaper om dessa patienters upplevda problem. Syftet med denna studie var att sammanställa vetenskaplig litteratur rörande svårighe-ter som personer som lever med hiv/aids upplever i livets slutskede. En litteratur-studie har använts som metod och som grund för resultatet har nio vetenskapliga artiklar av god eller medel kvalitet använts. Resultatet visar på hur olika personer med hiv/aids upplever fysiska besvär, psykiska bekymmer, sociala svårigheter och spirituella behov i livets slutskede. Det är som sjuksköterska viktigt att uppmärksamma patienternas problem, för att kunna tillgodose deras behov..

Syftet med studien var att beskriva hur skapande aktiviteter används som ett arbetsterapeutiskt medel för vuxna personer med psykisk ohälsa. För att besvara syftet valdes en litteraturbaserad studie. Litteratursökning genomfördes via ett flertal olika databaser, samt med sekudärsökning. Sökningen resulterade i nio utvalda artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys och manifest ansats. Analys av data resulterade i fyra kategorier: att främja kommunikation och uttryckande av tankar och känslor, att stärka klientens synsätt och identitet, att förändra och bli delaktig i sitt dagliga liv, inledande intervention med klienten.

Introduktion: Vård i livets slutskede utgör den del av palliativ vård då döden förväntas inträda inom en snar framtid. Att vårda döende patienter kan sjuksköterskor komma att konfronteras med i sin yrkesroll oavsett vilken vårdavdelning de arbetar på. De specialistkunskaper som krävs för att ge god vård i livets slutskede är dock inte alltid självklara för sjuksköterskor på vårdavdelningar utanför palliativa enheter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede på vårdavdelningar utanför palliativa enheter. Metod: Studien genomfördes i enlighet med Polit och Becks (2008) nio-stegsmodell som beskriver metoden vid en litteraturstudie.

Syftet med denna studie var att undersöka medelklassens inställning och uppfattning gentemot hälsofrämjande aktiviteter och hur det som fanns tillgängligt på arbetsplatsen utnyttjades. Som representanter för medelklassen har jag valt personer ur yrkesgruppen lärare. I studien användes en kvalitativ metod i form av intervjuer. Sex lärare, tre kvinnor från en skola och två män och en kvinna från en annan skola, intervjuades för att få ta reda på deras inställningar och uppfattningar om hälsofrämjande aktiviteter. Skolorna ligger i Skåne och erbjuder olika hälsofrämjande aktiviteter för lärarna.

Ett av arbetsterapeutens medel för att hjälpa personer är att förskriva hjälpmedel. Rollatorn är ett sådant hjälpmedel, som är vanligt förekommande för äldre med gångsvårigheter, som förskrivs för att träna, förebygga eller kompensera. Syftet med denna studie var att undersöka hur äldre rollatoranvändare upplever sin förmåga att använda och förstå sig på rollatorn i dagliga aktiviteter. Fyra äldre rollatoranvändare deltog i studien. Semistrukturerade intervjuer användes som metod.