Fallskador är ett stort hälsoproblemen hos äldre. Ca 70 000 frakturer inträffar i Sverige årligen som kan härledas till benskörhet och av dessa är 1800 höftfrakturer. Att förebygga fallskador är av stor betydelse både för individen och för samhället. Frakturer kostade 2008-2009 ca. 200 000 kr per patient.

Vi har på uppdrag från Vägverket undersökt hur väl implementeringen av det nya intranätet, Infarten, har genomförts och mottagits av berörd personal på lokalkontoret i Karlstad.Infartens övergripande mål är att vara en del av chefernas och medarbetarnas dagliga arbete samt fungera som ett verktyg för att söka information. Intranätet ska sprida aktuella nyheter, som alla inom organisationen ska kunna ta del av. Anledningen till att Vägverket valde att vidareutveckla Infarten, från regionala intranät till ett intranät för samtliga regioner, var att de upplevde svårigheter och problem med en icke fungerande uppföljning och dubbellagring av information.För att ta reda på hur väl Infarten fungerar i det dagliga arbetet i verksamheten genomförde vi en kvalitativ undersökning bland medarbetarna på lokalkontoret i Karlstad. I de intervjuer vi gjorde, studerade vi medarbetarnas användning av Infarten i sina dagliga arbeten och även deras egna uppfattningar om Infartens uppbyggnad.Resultatet visade att medarbetarna hade användning av Infarten, de uppgav att de inte skulle vilja vara utan Infarten. Vi såg ett mönster som visade att respondenterna endast använde sig av vissa delar av Infarten, de delar de behövde för att klara av sina arbetsuppgifter.

BakgrundUnder vistelsen på förskolan tillbringar barnen mycket tid ute på gården och i skogen, utevistelsen bör förses med betydelsefullt innehåll av varierande inslag för att barn ska lära och utvecklas. Utomhuspedagogik står för den okonstlade upptäckten av att erfara här och nu. För att lärande ska ske på ett för barnen meningsfullt sätt bör både gården och naturen erbjuda en miljö som skapar nyfikna, upptäckarlystna barn som vill. Utemiljön bör vara ett komplement till innemiljön.SyfteSyftet med undersökningen är att ta reda på pedagogers uppfattningar av utomhuspedagogik. Syftet är vidare att undersöka hur de menar att de arbetar med utomhuspedagogik och vad de tror det innebär för barns lärande och utveckling.MetodEn fenomenografisk studie med kvalitativa intervjuer för att få reda på pedagogers uppfattningar av fenomenet utomhuspedagogik och vilken betydelse den har för barns lärande och utveckling.

Bakgrund: Reumatoid artrit (RA) är en komplex sjukdom som påverkar människan fysiskt, psykiskt och socialt. En människa med RA som kan hantera sjukdomen har lättare att finna välbefinnande. Det blir då viktigt att i omvårdnaden se personen med känslor och behov bakom varje patient. Syfte: Att undersöka hur personer med RA upplever sin sjukdom och vilka copingstrategier de använder för att hantera sjukdomen i det dagliga livet. Metod: Litteraturöversikt där elva kvalitativa och fem kvantitativa studier har granskats och sammanställts.

Demens a?r en vanlig diagnos hos a?ldre personer i Sverige. Syftet med denna studie var att underso?ka hur och varfo?r omsorgspersonal pa? en gruppbostad fo?r personer med demens anva?nder sig av klargo?rande kommunikation i det dagliga omsorgsarbetet. Studien har en etnografisk ansats, och datainsamlingsmetoden a?r deltagande observation.

AbstractRönngren, C (2011) Den allvarsamma leken - ett fokussamtal om pedagogiska strategier för att skapa förutsättningar för rollspel.  Syftet med studien var att undersöka hur erfarna pedagoger tänker kring sina strategier i situationer när teaterovana vuxna ska ta steget in i rollspel. Ett fokussamtal med fyra informanter genomfördes och urvalet skedde med kravet att deltagarna skulle ha arbetat med teaterovana vuxna och rollspel, i det här fallet forumspel och simuleringar. Samtalet spelades inte in, utan vägganteckningar fördes löpande så att deltagarna kunde ta ställning till materialet under samtalets gång samt lätt återknyta till tidigare samtalstrådar. Resultatet redovisas i en sammanfattning av samtalet och diskuteras sedan med utgångspunkt i teorier om kommunikation i fiktion; lek samt teori om kommunikation mellan skådespelare och publik. Deltagarna i fokussamtalet visade sig mycket medvetna om kommunikationen på den sensoriska nivån, vilken handlar om kommunikation på ett plan som kan beskrivas som ett personligt förhållande.  Vikten av att pedagogen är följsam gentemot deltagaren var en av de strategier som ansågs viktigast.

Vi har undersökt vad det är för skillnad mellan kommunal förskoleverksamhet och montessoriförskoleverksamhet i deras arbete när det gäller läs- och skrivinlärning. Vi har undersökt hur förskolelärarna förhåller sig till den nya reviderade läroplanen 2010 när det gäller läs- och skrivinlärning. Det vi har kommit fram till är att det finns en del skillnader mellan förskolorna och hur pedagogerna arbetar med språket och den reviderade läroplanen. Utifrån våra enkätfrågor kom vi fram till lite olika svar på våra frågor på grund av att alla pedagoger inte svarat så utförligt som vi hade önskat för att få en så rättvis jämförelse som möjligt mellan de olika förskoleverksamheterna. Vi kan i alla fall se att alla på både kommunal- och montessoriförskoleverksamhet har arbetat mycket med implementeringen av den nya läroplanen genom att göra en analys utifrån de olika diskussionsforum som de haft på respektive förskolor. Vi ser dock att de kommunala förskolorna har synliggjort den reviderade Lpfö 98 på ett mer synligt sätt både för sig själva, barnen och för föräldrarna i verksamheten utifrån de svaren vi fått på enkätfrågorna. Det har framkommit hur viktigt det är att arbeta med språklig medvetenhet redan i tidig ålder för att barnen ska få en bra start i skolan.

Syftet med denna undersökning är att studera vilka möjligheter barn med annat modersmål än svenska får för att utveckla sina språk i förskolan. Jag har observerat verksamheten på förskolan och sedan utifrån min observation gjort kvalitativa intervjuer med två pedagoger och en barnskötare i förskolan i en invandrartät stadsdel i en större stad i södra Sverige. Resultatet visar att språkutvecklande aktiviteter genomsyrar barnens dagliga samvaro i förskolan. Detta sker både indirekt genom den dagliga löpande verksamheten och direkt genom planerade och organiserade aktiviteter. Observationerna och intervjuerna visar att modersmålet är det som lägger grunden för en god språkutveckling och detta arbetar personalen dagligen med..

Uppsatsen belyser två förskolors syn på fri lek och pedagogernas deltagande i barnens fria lek på förskolan. I slutet av uppsatsen finns en del där vi jämför förskolornas likheter och skillnader kring empirin vi samlat in och tolkat. Förskolorna som har deltagit i studien har två olika pedagogiska inriktningar, varav en är Reggio Emilia inspirerad förskola och den andra förskolan har en utomhuspedagogisk inriktning. Frågor vi har tagit hjälp av i vårt examensarbete är: Hur ser pedagogerna på den fria leken i de båda förskolorna samt på vilket sätt deltar pedagogerna i barnens lekar? För att söka svar på frågorna har metodvalet varit kvalitativa intervjuer och icke deltagande observationer.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den pedagogiska miljön på en förskolegård påverkar hur barn i åldern tre till fem år leker. Jag har undersökt hur gården ser ut, vad och hur barnen leker på den samt den pedagogiska miljöns påverkan på barnens lek. Jag har valt att avgränsa undersökningen om pedagogiska miljön till pedagogernas påverkan, den fysiska miljöns påverkan samt materialets påverkan på lek. I kunskapsbakgrunden presenterar jag tidigare forskning kring förskolegårdar och lek utomhus samt definierar begreppen lek och pedagogisk miljö. Som metod för undersökningen har jag använt mig av observationer.

Förskolan är barns sociala arena där de vistas många timmar om dagen. Samtidigt lever barnen i lekens värld, vilken är betydelsefull för deras utveckling. På förskolan skapar barnen kamratskap och lär sig upptäcka världen på ett naturligt sätt genom leken. Men det är inte bara barn på förskolan. Barnen delar arenan med vuxna, pedagoger, som har en avgörande roll för att skapa utrymme för barnens lekar.

Individer med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) kämpar varje dag att undvika andfåddhet och andnöd. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka kroniskt obstruktiva lungsjuka patienters upplevelse av livskvalitet, med särskilt fokus på andfåddhet och social isolering. Metodavsnittet beskrivs genom Goodmans sju steg (1996). Resultatet presenteras i fyra huvudteman: Andfåddhet och andnöd, livskvalitet och det dagliga livet, social isolering och miljön och stigmatisering och samhället. I resultatet framkommer det att andfåddhet är det mest besvärande symtomen, vädret och miljön påverkar individernas förmåga att röra sig utomhus.

Enligt förskolans uppdrag ska verksamheten arbeta för att motverka traditionella könsmönstren. För att förskolan ska lyckas med detta krävs det att pedagogerna arbetar genusmedvetet både i inomhusmiljön och i utomhusmiljön. Barnen lär sig av den kultur och det samhälle de växer upp i vad som anses vara kvinnligt eller manligt. Majoriteten av tidigare forskning som har inriktat sig på genus inom förskolan har fokuserat på barns lek i inomhusmiljön. Därför är det intressant och relevant för förskoleyrket med ökad kunskap om barnens lek utomhus ur ett genusperspektiv. Syftet med vårt arbete var att undersöka barnens lek på fyra förskolor ur ett genusperspektiv samt att kartlägga hur pedagogerna arbetar med genus under den fria leken utomhus.

Bakgrund: I sitt dagliga arbete är det många yrkesutövare som ställs inför svåra utmaningar och höga förväntningar. Att kunna bearbeta och reflektera kring dessa utmaningar ger en ökad kompetens och förbättrad självkänsla. I dagens arbetsmiljö, präglad av tidsbrist och hög arbetsbelastning, kan svåra situationer lätt uppstå. Genom en strukturerad handledning tillsammans i grupp möjliggörs reflektioner och bearbetning av etiskt svåra situationer. Syfte: Studiens syfte var att undersöka om det finns ett behov och/eller intresse hos leg.

Hepatit C är en sjukdom som är utbredd över hela världen med cirka 300 miljoner bärare (Iwarson, 1998). Hepatit C associeras ofta med intravenöst drogmissbruk och kan därför leda till diskriminering och fördomar i samhället och hos sjukvårdspersonal. Syftet med denna studie är att belysa patienters erfarenheter av att leva med hepatit C. Med frågeställningar rörande patienters upplevelser av att leva med hepatit C, hur diagnosen påverkat det dagliga livet samt patienters uppfattning av fördomar. Studien är en litteraturstudie där tio stycken artiklar kvalitativa och kvantitativa artiklar granskats.