Bakgrund Ett flertal studier beskriver de svårigheter som är förenade med behandling av neuropatisk smärta. Få studier beskriver långvarig neuropatisk smärta ur patientens självupplevda perspektiv och strategier för att klara av vardagen. Mer kunskap behövs ur ett patientperspektiv avseende upplevelser av att leva med neuropatisk smärta. Syftet med föreliggande studie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med neuropatisk smärta. Metod Studien är empirisk och deskriptiv med en kvalitativ ansats.

Denna kvalitativa studie handlar om förskolans gård som pedagogisk miljö. Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på förskolans gård som pedagogisk miljö samt hur de anser sig använda den i praktiken. Det genomfördes nio intervjuer med yrkesverksamma förskollärare på olika förskolor. Det ställdes inga krav på att de skulle ha specifik erfarenhet av verksamhet på förskolans gård eftersom vi ville få en allmän bild av hur förskollärarna ser på gården som pedagogisk miljö. Resultatet visar att gården används i planerad pedagogisk verksamhet och aktiviteter som förekom var temaarbete, samlingar och fri lek.

I samband med att man lämnar sitt aktiva yrkesliv och träder in i pensioneringen, uppstår för de flesta människor en så stor förändring, att man kan likna den vid ett kulturbyte. Denna nya situation kräver mer eller mindre av anpassning. Inte minst kan ens identitet påverkas, då yrkesidentiteten tidigare utgjort en viktig del av den totala identiteten. Denna undersöknings syfte har varit att studera eventuella identitetsförändringar, liksom hur man anpassat sig till den nya situationen som pensionär. Den baseras på ett slumpmässigt urval om 216 66- och 67-åringar i Sverige.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är bland de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, kvinnor insjuknar ungefär fem till sju år senare i livet än män. Kvinnor ignorerar ofta tidiga symtom på bröstsmärtor och väntar ofta för länge med att söka vård. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Metod: metoden var en litteraturöversikt baserad på artiklar från 2003-2013. I studien inkluderades 18 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet och stämde med inklusionskriterierna, dessa bearbetades och analyserades.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är bland de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, kvinnor insjuknar ungefär fem till sju år senare i livet än män. Kvinnor ignorerar ofta tidiga symtom på bröstsmärtor och väntar ofta för länge med att söka vård. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Metod: metoden var en litteraturöversikt baserad på artiklar från 2003-2013. I studien inkluderades 18 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet och stämde med inklusionskriterierna, dessa bearbetades och analyserades.

Syftet med denna C-uppsats har varit att undersöka hur de utvecklingsstördas individuella utveckling kan främjas i daglig verksamhet. Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer gjorda på två dagliga verksamheter i två olika stora kommuner. För att ge ett djup till den empiriska undersökningen delger jag även läsaren hur det historiskt har sett ut för personer med utvecklingsstörning i Sverige samt beskriver de arbetsmetoder som används på de enheter som intervjuerna är genomförda på. Analysarbetet har bestått av att skapa en helhet av det som framkommit under mina intervjuer genom att koppla, beskriva och förklara intervjumaterialet med hjälp av teorier som kommunikation, behaviorismen och kognitiv teori. Generellt visar resultatet att personalen på daglig verksamhet idag ser till individens behov och intresse när planering görs för de aktiviteter som ska ge individen möjlighet till individuell utveckling.

Uppsatsen är en kvalitativ studie som tar upp relationen mellan förskola och hem, med fokus på dedagliga möten som sker då barnen lämnas och hämtas på förskolan. Syftet med uppsatsen är att visahur förskola och hem kommunicerar och synliggöra de svårigheter som kan finnas i relationen mellanförskola och föräldrar. Jag undersöker också hur förskolelärare beskriver barn och barns vardag påförskolan vid hämtning och lämning, samt vilken information som utbyts i dessa samtal.Med min studie kan jag visa att föräldrar har en stor tillit till förskolan. Föräldrar vill gärna hainformation om omsorgsdelen i barnens vardag, så som mat och sömn, medan förskolelärarna gärnavill förmedla den pedagogiska verksamheten och de aktiviteter som barnen gör. De svårigheter somfinns i relationen mellan förskola och hem är främst kopplade till tid, då både föräldrar och personalpå förskolan kan ha svårt att hinna med samtal eller frågor vid hämtning och lämning.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att ur ett könsperspektiv undersöka den fysiska aktiviteten under fritiden hos ungdomar i skolår 9. Frågeställningarna var: Vilka aktiviteter har de valt och föreligger det några skillnader i val av fysisk aktivitet mellan könen? Varför är de fysiskt aktiva på sin fritid och finns det några skillnader mellan könen? Föreligger några skillnader mellan könen i aktivitetsgrad?MetodStudien utfördes med elever i skolår 9 på två högstadieskolor i Västervik. Resultatet bygger på 113 flickors och 126 pojkars enkätsvar. Undersökningen var av kvantitativ karaktär.

Micor AB tillverkar cirkulära sågklingor och är framförallt inriktade på specialbeställda cirkulära sågklingor från orderstorleken en och uppåt.  På uppdrag av Micor AB har en kartläggning av hur det dagliga arbetet går till på Micors riktavdelningen gjorts. På riktavdelningen riktar och sträcks cirkulära sågklingor. Anledningen till att de cirkulära sågklingorna riktas är för att de ska vibrera mindre och kunden ska få en finare snittyta vid kapningen. Problemet de har på riktavdelningen är att tidigare och nuvarandes operatörers kunskap inte är dokumenterad. Den knapphändiga informationen om vad som påverkar spänningen hos en cirkulär sågklinga gör att variationen av spänning kan variera från ordertillfälle till ordertillfälle. Micor AB vill även underlätta upplärningen av nya operatörer.Som metod för att lösa problemet har en anpassning av Six Sigmas DMAIC-modell gjorts. Kartläggningen av det dagliga arbetet har legat till grund för de arbets- och maskininstruktioner som har skapats för att minska variationen av spänningen i cirkulära sågklingor.Identifiering av vilka parametrar som påverkar spänningen på en cirkulär sågklinga har gjorts genom granskning av publikationer inom ämnet samt genom egna tester.Genom kartläggningen av vad som påverkar spänningen på cirkulära sågklingor kommer förhoppningsvis Micor AB att få mindre variationer i spänningen och det kommer att underlätta för framtida implementerad automatisering av riktavdelningen. .

IT utgör en stor del av majoriteten av folks vardagliga liv. Smartphones och surfplattor har om möjligt ytterligare ökat vår användning av tekniska enheter och prylar på en daglig basis. Arbetet tas med hem i en större grad med hjälp av laptops, VPN och molnmöjligheter. Mail kan tas emot i princip var och närsomhelst på dygnet. Men hur bra är säkerheten? På arbetsplatsen hanteras mycket av IT-säkerheten och ansvaret för den ofta av erfarna och dedikerade anställda, men hur ser det ut hemma där användaren själv har ansvaret för sin IT-säkerhet?I denna studie analyseras och identifieras risker och problem vid hantering av olika aktiviteter relaterade till IT-säkerhet i hemmet.

Astma är en vanlig sjukdom och syftet med denna studie var att belysa olika sätt att förhålla sig till sjukdom- om sjukdom kan medföra förändrad identitetsupplevelse samt att hitta effekter på livskvaliteten genom att sammanställa befintlig forskning på området. De frågeställningarna som valdes var på vilket sätt vuxna förhåller sig olika till sjukdom? Hur detta förhållningssätt påverkar identitetsupplevelsen? Vilka metoder använder människor som är sjuka för att leva så normalt som möjligt? Påverkas livskvaliteten? Om så, på vilket sätt? Materialet har belysts med hjälp av Antonovskys och Hansson- Schermans teorier om KASAM och identitet- krisutveckling. Databassökningar i PUBMED har gjorts i syftet att finna underlagen till denna litteraturstudie. Resultatet visade att astma hade en negativ påverkan på dagligt liv vilket gav försämrad livskvalitet.

Intressenter har under de senaste åren ställt högre krav på att företag ska ta ett socialt ansvar vilket har bidragit till en omfattande debatt om Corporate Social Responsibility (CSR). Denna uppsats ämnar att undersöka hur Ericssons CSR integreras på organisationens huvudkontor i Kista. För att kunna svara på samhällets förväntningar är det väsentligt för företag att integrera CSR djupt i organisationen. För att integrera CSR presenterar denna uppsats en fyrstegsprocess som bygger på att företag bör ha en intern CSR röst, att de ska mäta CSR aktiviteterna, att företaget ska ha ett proaktivt synsätt och att det ska ske en attitydförändring angående CSR i företaget. Genom att analysera Ericssons CSR-aktiviteter utifrån denna process kan vi konstatera att Ericsson integrerar sina CSR aktiviteter via sitt ledningssystem, sin Corporate Responsibility & Sustainability rapport, intern kommunikation och utbildning och dialoger med företagets interna intressenter.

I förskolan sker det dagliga möten mellan föräldrar och pedagoger där övergripande information om barnet utbyts. Utöver dessa dagliga möten ska föräldrarna enligt regeringen (Regeringens prop. 2004/05:11) erbjudas utvecklingssamtal en gång per termin. Det finns inga klara riktlinjer för hur ett utvecklingssamtal ska gå till, men syftet är att pedagoger och föräldrar för en gemensam dialog där en helhetsbild av barnet skapas. Syftet med den här undersökningen är att jämföra hur föräldrarnas förväntningar överensstämmer med det material som förskolorna använder som observations- och samtalsunderlag inför och under ett utvecklingssamtal.

Syftet med arbetet har varit att undersöka om och hur pedagoger i förskolan följer Lpfö 98 i värdegrundsarbete kring jämställdhet och genus. Jag ville ta reda på om det fanns skillnader i pedagogers förhållningssätt gentemot flickor och pojkar, vilka pedagogiska metoder som används av förskollärare för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Jag ville även studera om pedagogers arbete kring genus och jämställdhet förekommer som ett viktigt inslag i förskolans dagliga verksamhet. Undersökningen baserades på kvalitativa metoder. Jag valde att göra observationer, som genomfördes på fyra förskolor; två som låg i homogena områden och två som befann sig i mångkulturella områden samt intervjuer. För att urvalet av förskolor skulle likna samhällets struktur i södra Sveriges städer bestämde jag mig för att förskolorna skulle ligga i områden där majoriteten av befolkningen har ett etniskt svenskt ursprung samt i områden där de flesta invånarna har invandrarrötter.

Syftet med detta arbete är att studera styrkor och brister i matematik hos elever med utländsk bakgrund utifrån matematiska kompetenser. Det finns flera rapporter som visar på att denna elevgrupp får sämre resultat på de nationella ämnesproven i matematik årskurs 9 jämfört med genomsnittsresultat i Sverige.För att få en djupare förståelse för elevernas kunskaper har studien en kvalitativ ansats. Nio elever har fått ett antal uppgifter att lösa, följt av en intervju där de har fått tillfälle att förklara och motivera sina lösningar. Uppgifterna var hämtade från det nationella ämnesprov i matematik årskurs 9 och valda utifrån att kunna se på olika matematiska kompetenser som speglas i svenska styrdokument. I intervjuerna fick eleverna också berätta om sin tidigare erfarenhet och kort om sin bakgrund.