Inom institutionsvård för ungdomar har det visat sig vara viktigt med en kombination av teoretiskt förankrade teorier och metoder och övriga pro-sociala aktiviteter. I föreliggande studie har syftet varit att undersöka vilka teorier och metoder som tillämpas på särskilda ungdomshem inom Statens institutionsstyrelse (SiS) regi samt om det finns en samstämmighet mellan de teorier och metoder som personalen anser tillämpas. Vidare var syftet att undersöka vilka aktiviteter som är tänkta att främja ett positivt behandlingsutfall för ungdomarna på institutionerna, samt vilka hinder och möjligheter som kan identifieras i organisationerna avseende att integrera teori, metod och behandlingsfrämjande aktiviteter till en terapeutisk helhet. Studien har både en kvantitativ och kvalitativ metodansats då en enkätundersökning genomförts med personal på tre utvalda institutioner, vilket har kompletterats med material från två projektmöten. Studiens resultat visar att personalen på institutionerna är samstämmiga i sitt arbete avseende teori och metod, men att det finns vissa brister.

I denna studie har vi undersökt tre förskollärares uppfattning av förändringar i detsocioemotionella samspelet efter ett målinriktat arbete med EQ-aktiviteter på förskolan.Vi har i studien särskilt inriktat oss på följande aspekter av barnens socioemotionellaintelligens och kompetens; empati, prosociala färdigheter, relationsfärdigheter,kommunikationsfärdigheter, samarbetsfärdigheter, problemlösningsfärdigheter, självhävdelseoch självkontroll. De teoretiska begrepp som analyseras i studien är sociokulturellteori, Honneths erkännandeteori, socioemotionell intelligens och kompetens,prosocialt beteende, och socialt samspel. Datainsamlingsmetoden är kvalitativ ochbestår av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att de intervjuade förskollärarnaanser att arbetet med EQ-aktiviteter på förskolan har förändrat det sociala klimatet ibarngruppen i en positiv riktning samt att barnens socioemotionella intelligens ochförmåga har utvecklats. Denna utveckling visar sig främst genom att barnen i högreutsträckning än tidigare visar benägenhet att agera på ett mer genomtänkt ochprosocialt sätt gentemot varandra i olika sociala sammanhang.

Syftet med denna studie är att undersöka de manliga och kvinnliga fritidspedagogernas yrkesroll. Vi har undersökt vilka aktiviteter det planeras och genomförs på olika fritidshem, hur de manliga och kvinnliga fritidspedagogerna samarbetar med varandra och om de bemöter barnen utifrån en genusmedvetenhet i sitt arbete. Följer fritidspedagogerna skolans styrdokument i arbete mot traditionella könsmönster? Detta har gjorts genom en kvalitativ studie, där vi har genomfört intervjuer med olika fritidspedagoger för att samla in ett empiriskt material. Det empiriska materialet har analyserats utifrån olika teorier och diskuterats utifrån de tidigare ämnesrelaterade forskning.

Syftet med studien är att ta reda på hur värdegrundsarbetet har implementerats och om värdegrunden påverkar det dagliga arbetet. För att kunna genomföra vår C-uppsats tog vi kontakt med Funktionsstöd på Karlstads kommun. De godkände vår idé om att skriva om deras implementering av värdegrunden och hur den används i det dagliga arbetet. Vår undersökning genomfördes som en enkätstudie där enkäten skulle delas ut till 316 anställda inom Funktionsstöd. Vilket innebär att vi har valt att göra en totalundersökning.

Astma är en kronisk sjukdom som på många sätt påverkar det dagliga livet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med sjukdo-men. 13 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet, publicerade från 1986 och framåt, analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att vara begränsad från fysiska aktiviteter och social gemenskap, att acceptera att astman är en del av ens liv, att känna trötthet och att vara orkeslös under hela dygnet, känna rädsla, andnöd och panik, samt att sjukdomen ger upp-hov till skuld och förnekelse. Studien ger kunskap om de konsekvenser sjukdo-men kan medföra för de drabbade i dagligt liv.

Att vara närstående till en person med schizofreni innebar en stor påfrestning, både i vardagen och i mötet med sjukvården. Studiens syfte var att beskriva hur närstående till personer med schizofreni upplevde sin livssituation, både i det dagliga livet och i mötet med vården. Metoden som valdes var en litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Resultatet visade på att inverkan på det dagliga livet skedde i form av den förändrade vardagen, barnet som tidigare var som ?alla andra? barn samt att livet blev en som ständig kamp.

Målsättningen med det här arbetet är att visa på och pröva olika aktiviteter för arbete med värdegrundsfrågor. Vår förhoppning är att barngruppen och pedagogerna med hjälp av dessa aktiviteter blir en mer sammanhållen grupp. Vi har planerat ett tema med tre aktivitetstillfällen som vi sedan genomfört i en barngrupp där barnen är fem år gamla. För att komma fram till vårt resultat har vi observerat och dokumenterat genom text. Vi upplever att vi har uppfyllt en del av vår målsättning.

Ett samarbetscenter i urban miljö Detta examensarbete fokuserar på utformningen av ett samarbetscenter beläget i urban miljö. Hur det kan integreras med omgivande bebyggelse och grön-struktur och vilken fysisk karaktär det ska ta. Vidare behandlas vilka byggnader som skall finnas i anslutning, vilka aktiviteter som ska utövas samt vilken form dessa ska ta. Utöver själv utformningen har omfattande arbete lagts ner på visualisering och presentation. Samarbetscenter Malmös syfte är att fungera som ett forum för äventyrsbaserad pedagogik och samarbetsinlärning.

Med utgångspunkt från Lpo 94 och kursplaner i grundskolan främst för år 1-3 ville vi med våra aktiviteter lyfta fram uterummets möjligheter till engagemang för hållbartlärande för elever i grundskolan. Vi utvecklade aktiviteterna för att kunna passa en åldersintegrerad och mångkulturell grupp för att påvisa att alla elever kan inkluderas oavsett ålder, etnicitet och kultur. Det var värdefullt att utveckla aktiviteterna så varje elev ska kunna utgå från sina förutsättningar och kunskapsnivåer. Detta för att stimulera till engagemang och motivation och som kan synliggöra elevens metakognition vilket uterummet kan bidra till. Med utgångspunkt från vår syn på elevens lärande tänkte vi oss ett tematiskt arbetssätt när vi utvecklade våra aktiviteter.

Syftet med studien är att bilda kunskap om hur sexåringar uppfattar de tidsbegrepp som läraren använder kring almanackan i den dagliga samlingen i förskoleklass. För att få svar på elevernas uppfattningar kring de olika tidsbegreppen har jag använt mig av en ostrukturerad kvalitativ intervjumetod.Min frågeställning är:Hur uppfattar sexåringen tidbegrepp som datum, veckodag, månad, årstid och år?Kvalitativa intervjuer har genomförts med sju sexåringar i förskoleklass. Resultatet visar att det finns skilda uppfattningar kring tidsbegreppen som används vid användandet av almanackan i den dagliga samlingen.När det gäller uppfattningen av tidsbegreppen visar undersökningen att det behövs verklig förståelse av begreppen för att göra detta till ett intressant och lärorik arbetsområde. .

Många företag vill marknadsföra sina produkter och tjänster via Internet. För en nätbutik räcker det inte med att finnas på webben, utan det krävs också att nätbutiken är användarvänlig och attraktiv. För att underlätta produktionen av en sådan har över tid vedertagna metoder och principer utvecklats. Våra egna erfarenheter tyder dock på att många nätbutiker inte alls är uppbyggda efter dessa. Därför valde vi att undersöka om de teoretiska designprinciper som finns idag verkligen används av webbyråer och varför.

Bakgrund: KOL är en sjukdom som karakteriseras av en irreversibel luftflödesbegränsning. Symtom vid KOL kan vara dyspné, hosta, sekret, ångest, oro och cyanos. Enligt WHO kommer dödligheten i KOL att stiga och beräknas år 2030 vara den tredje vanligaste dödsorsaken i världen. Främsta orsaken till KOL är rökning och sjukdomen anses vara en folksjukdom.Syfte: Att belysa patienters upplevelse av att leva med KOL.Metod: Systematisk litteraturstudie har genomförts enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Sökningar efter artiklar skedde i databaserna PubMed, Cinahl och PsychINFO.

Utvecklingsarbetet syftar till att alla elever på skolan ska erbjudas meningsfulla aktiviteter under några lunchraster i veckan. Eleverna ges ytterligare tillfälle till fysisk aktivitet, vilket sker under dessa aktiviteter. Nya kamratrelationer främjas i både de vana och ovana aktiviteterna, eleverna får möjlighet att knyta nya kontakter med elever från andra klasser än sin egen. Elevernas inflytande och delaktighet finns med i de olika planerade rastaktiviteterna, då de fått komma med olika förslag som gjorts om eller tagits rakt av..

Bakgrund: Typ 1 diabetes är en kronisk sjukdom som kräver behandling i form av dagliga insulininjektioner. Årligen insjuknar 30-40 personer per 100 000 invånare i Skandinavien och incidensen för typ 1 diabetes i Sverige har sedan slutet av 1980-talet fördubblats. Om behandlingen av sjukdomen inte sköts ordentligt föreligger det risk för både akuta och framtida komplikationer. Syfte: Att genom litteraturstudie undersöka vuxnas upplevelse av att leva med typ 1 diabetes. Metod: En litteraturstudie där tio kvalitativa artiklar granskats och analyserats.

Informations- och kommunikationsteknologins (IKT) utveckling har medfört nya sätt att organisera och genomföra arbete. Kommunikation och i slutändan dess innebörd information har förlängts i form av både tid och rum, då människan inte i samma utsträckning är beroende av en specifik tid och plats för att kommunicera med andra. Att organisera innebär i stora drag att dela upp ett övergripande mål i mindre delar (aktiviteter) samt fördela arbetet (vem gör vad och i vissa fall även hur). Att koordinera innebär att hantera beroenden mellan aktiviteter, som organisationeringen skapar. I och med att tekniken bidrar med nya sätt att kommunicera och organisera förändras även möjligheterna till att koordinera, dock är det problematiskt att veta hur tekniken bör användas för att på bästa sätt stödja detta, alltså vilken roll IKT bör ha i koordinationen.