Att vara en äldre invandrare i ett nytt land kan påverka erfarenheten och åtagandet i människors varDagliga aktiviteter. Det är ett flertal olika faktorer som påverkar delaktigheten av aktiviteter i det dagliga livet. Förändringar i det vardagliga livet kan leda till att aktiviteter, struktur, syfte och motivation förändras eller till och med försvinner. Studiens syfte var att beskriva aktiviteter i dagligt liv hos äldre invandrarkvinnor från forna Jugoslavien men även att beskriva vad som motiverar dem att utföra de aktiviteter som de gör.Till studien valdes en kvantitativ design med kvalitativa inslag eftersom den baserades på ett strukturerat intervjuformulär med två tilläggsfrågor. Studiens resultat visade att ett flertal deltagare har förändrat sina Dagliga aktiviteter och att saknad efter den sociala gemenskapen har medfört ett mer inaktivt liv.

Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor upplevde Dagliga aktiviteter efter höftfraktur opererad med höftplastik. De som blir opererade med höftplastik får rörelserestriktioner i tre månader. Förutom den fysiska begränsningen efter ett trauma som höftfraktur påverkar även restriktionerna aktivitetsförmågan på olika sätt i vardagen. Sex kvinnor intervjuades med semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i tre kategorier; ?aldrig mer som förr?, ?känsla av att vara utelämnad? och ?rädsla och osäkerhet gjorde att världen krympte?.

Syftet med denna studie var att genom en litteraturöversikt kartlägga och beskriva arbetsterapeutiska åtgärder som främjar delaktighet i dagliga aktiviteter hos personer med demenssjukdom som bor i hemmet. Datainsamling har skett genom att systematiskt välja ut och kvalitetsgranska publicerade vetenskapliga artiklar genom datorbaserade och manuella sökningar. De åtta artiklar som inkluderades i denna studie har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Vid analys av data nyttjades även OTIPM med beskrivningar av arbetsterapeutiska modeller för åtgärder som raster. Analysen av de vetenskapliga artiklarna resulterade i ett huvudtema och tre underteman som beskriver arbetsterapeutiska åtgärder som främjar delaktighet i dagliga aktiviteter hos personer med demenssjukdom som bor i hemmet.

Syftet med studien var att beskriva hur pensionärer upplever sina dagliga liv. Metoden var kvalitativ. Deltagarna valdes utifrån snöbollurval. Målgruppen i denna studie var pensionärer. I urvalet eftersträvades en variation av deltagarnas ålder, hur lång tid de har varit pensionärer, kön och yrkesstatus.

Syftet med studien var att genom en kvalitativ litteraturöversikt beskriva personer med MS svårigheter i Dagliga aktiviteter och arbetsterapeutiska interventioner som används för att främja delaktighet i aktivitet. Litteratursökningen genomfördes i databaser och genom manuell sökning. Elva artiklar uppfyllde inklusionskriterierna och analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i tre kategorier: ?Att organisera tillvaron och interagera med omgivningen?, ?Att sköta sig själv och hemmet? och ?En förändrad aktivitetsidentitet?.

Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med stroke uppfattar den fysiska boendemiljöns användbarhet i Dagliga aktiviteter. Undersökningsgruppen bestod av 32 personer i åldern 48 till 83 år. Medelåldern var 69 år. De var bosatta i Västerbottens och Västernorrlands län. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats med ett självskattningsinstrument, "Användbarheten i min bostad", som besvarades skriftligt.

Syftet med denna studie var att belysa hur anhöriga till demenssjuka personer upplever sina Dagliga aktiviteter. Intervjuer gjordes med fyra personer som levde tillsammans med en demenssjuk partner. Intervjumaterialet analyserades med en fenomenologisk hermeneutisk metod. Resultatet visade på en komplexitet där den anhöriges egna aktiviteter är sammanvävda med den demenssjukes aktiviteter. De anhörigas aktivitetssituation är förändrad och det sker en ständig anpassning till den förändrade livssituationen.

Uppsatsen hade som syfte att undersöka hur fysisk aktivitet med hjälp av olika arbetssätt går att integrera i olika ämnen i den dagliga undervisningen i år 6. I studien har vi använt oss av observationer, en kvalitativ metod. Undersökningen bestod av 16 elever i år 6, varav 6 pojkar och 10 flickor. Resultatet av studien visar att fysisk aktivitet går att integrera i olika ämnen i den dagliga undervisningen om förutsättningar finns. Det krävs både tid, planering och engagemang hos lärarna för att kunna använda sig av detta arbetssätt..

Att leva med demens innebär att livet påverkas då tidigare förmågor inte längre kan tas för givna. Syftet med denna studie var att beskriva kognitiva störningars inflytande på dagligt liv hos en person med mild Alzheimers sjukdom. Studien genomfördes som en fallstudie, där forskaren genom observationer och i intervjuer följde en hemmaboende kvinna i hennes Dagliga aktiviteter. Fokus för studien var kvinnans sätt att ta sig an Dagliga aktiviteter såsom enklare hushållsgöromål och vistelse i olika miljöer. Det insamlade datamaterialet analyserades med en metod för kvalitativ innehållsanalys med latent ansats.

Dagliga aktiviteter är ett centralt begrepp inom arbetsterapi och något som individen engagerar sig i varje dag. För individer som varit långtidssjukskrivna och återgår i arbete påverkas många områden. Ett område är i vilken utsträckning olika Dagliga aktiviteter utförs. Syftet med studien var att beskriva och jämföra aktivitetsutförandet under och efter långtidssjukskrivningen samt beskriva hur arbetet påverkat livssituationen. Författarna till studien utgick från en kvantitativ metod med målinriktat urval.

Bakgrund: Reumatoid artrit är en ledsjukdom som ca 60 000 personer i Sverige är drabbade av. Sjukdomen har påverkan på det dagliga livet, detta leder också till en känslomässig påverkan för personerna med sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer i medelåldern med sjukdomen reumtoid artrit upplever det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Artiklarna som användes granskades utifrån Graneheim och Lundmans tolkade innehållsanalys.

Bakgrund: Reumatoid artrit är en ledsjukdom som ca 60 000 personer i Sverige är drabbade av. Sjukdomen har påverkan på det dagliga livet, detta leder också till en känslomässig påverkan för personerna med sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer i medelåldern med sjukdomen reumtoid artrit upplever det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Artiklarna som användes granskades utifrån Graneheim och Lundmans tolkade innehållsanalys.

Syftet med denna undersökning är att studera vilka möjligheter barn med annat modersmål än svenska får för att utveckla sina språk i förskolan. Jag har observerat verksamheten på förskolan och sedan utifrån min observation gjort kvalitativa intervjuer med två pedagoger och en barnskötare i förskolan i en invandrartät stadsdel i en större stad i södra Sverige. Resultatet visar att språkutvecklande aktiviteter genomsyrar barnens dagliga samvaro i förskolan. Detta sker både indirekt genom den dagliga löpande verksamheten och direkt genom planerade och organiserade aktiviteter. Observationerna och intervjuerna visar att modersmålet är det som lägger grunden för en god språkutveckling och detta arbetar personalen dagligen med..

Syftet med denna uppsats var att belysa arbetsterapeutiska interventioner som främjar delaktighet i Dagliga aktiviteter för klienter med kognitiva funktionsnedsättningar. En kvalitativ metod användes för att besvara syftet, och sju arbetsterapeuter inom primärvård fördelat på två landsting i Sverige har intervjuats. Arbetsterapeuterna intervjuades utifrån en intervjuguide innehållande semistrukturerade frågor. Det insamlade datamaterialet analyseras utifrån en innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier, ?Interventioner riktade mot klient?, ?Interventioner riktade mot social miljö? samt ?Interventioner riktad mot fysisk miljö?.

Syftet med denna studie var att genom en litteraturöversikt beskriva olika sätt att förändra den fysiska boendemiljön för att främja aktivitetsutförandet i Dagliga aktiviteter hos personer med demenssjukdom. Litteratursökningen genomfördes i databaser samt manuellt i referenslistor. Analysen av de 16 valda artiklarna genomfördes med en kvalitativ analysmetod och resultatet presenterades i tre kategorier: ?Att känna igen?, ?Att arrangera? samt ?Att förtydliga?. Resultaten av studien tyder på att en mer hemlik och familjär miljö, arrangemang av rum och föremål så att överblickbarhet medges samt förtydligande av boendemiljön genom till exempel skyltar och färgkontraster främjar aktivitetsutförandet.