Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med lungcancer. Fjorton artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att sjukdomen och behandlingen påverkar och förändrar det dagliga livet, att ha funderingar kring döden och ibland föredra att dö, att söka efter strategier för att kunna försöka leva som vanligt, att behöva stöd och trygghet för att kunna hantera sjukdomen, att acceptera sjukdomen och hysa hopp. Resultatet visar att lungcancer medför påtagliga förändringar i det dagliga livet. Dyspné och trötthet medförde förändrad livskvalitet som resulterade i förmågan att inte vara kapabel att utföra aktiviteter som tidigare.

Syftet med studien var att beskriva hur anhöriga upplevde att deras dagliga liv påverkades av att vara anhörigvårdare till en strokedrabbad person och vilken effekt riktade sjuksköterskeinterventioner hade för anhörigvårdarna. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Databaser som användes var PubMed, Cinahl och Scopus. Resultatet visade att många anhörigvårdare upplevde oro och stress i olika situationer och detta skapade begränsningar i deras dagliga liv. Anhörigvårdarnas psykiska och fysiska hälsa påverkades av att vårda sin anhörig.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer och copingstrategier som påverkar/inverkar på personer med MS i beslutsfattandet kring graviditet och föräldraskap. Samt hur kvalitén var på gjorda studier inom detta område. Metoden var en deskriptiv litteraturstudie och sökning av artiklar gjordes i databasen PubMed (Medline). Sökningen resulterade i 13 vetenskapliga artiklar från fem länder med både kvalitativ och kvantitativ ansats, publicerade mellan år 1999-2010. Resultatet visade att avgörande faktorer som påverkar beslutsprocessen om att skaffa barn eller inte var bristfällig information, oro och rädsla kring hur graviditeten påverkar MS, behovet av stöd från andra, barnens och kvinnornas välbefinnande samt samhällets attityder.

Daglig sysselsättning för människor med ett psykiskt funktionshinder drivs av olika huvudmän såsom kommuner, intresseorganisationer och kooperativ. Psykiatrireformens syfte är att förbättra livsvillkoren för den studera målgruppen samt att öka delaktigheten i samhällslivet . Vi som genomför denna studie har tidigare varit yrkesverksamma inom kommunal socialpsykiatri. Genom dessa erfarenheter har vi också erhållit ett intresse av människor med ett långvarigt psykiskt funktionshinder. Vår förförståelse bygger på tidigare erfarenheter i yrket som säger oss att det finns ett begränsat utbud till aktivitet och sysselsättning för den studerade gruppen.

Hjälpmedel är ofta en förutsättning för att personer med funktionshinder ska klara av sinaolika Dagliga aktiviteter.Syftet med uppsatsen är att genomföra en jämförelse mellan Örebro län, Västmanland och Södermanland hur tillfredsställda brukarna är med sitt hjälpmedel och service.Resultatet visaratt majoriteten av brukare i de tre olika länen är tillfredställda med sitt hjälpmedel och service.Det högsta medelvärdet visar att brukare i Örebro län var mest tillfredställda med variabelneffektivitet och varaktighet, brukare i Västmanland var även de mest tillfredställda medvaraktighet. I Södermanland visade sig att brukare var mest tillfredsställda med variabelnanvändbarhet..

Ecotherapy, Nature Based Rehabilitation eller Naturunderstödd Rehabilitering är olika begrepp för liknande verksamheter. I grunden ligger en holistisk och mångfacetterad dimension som syftar till att uppnå ett upplevelsebaserat lärande genom aktiviteter i ett ömsesidigt samspel med naturen. Aktiviteterna erbjuds på särskilt utvalda platser av professionell personal. Genom reflektion individuellt och i grupp kan erfarenheterna överföras till deltagarnas vardag. I processen ses naturen som en co-terapeut och som en katalysator som kan underlätta en individuell förändringsprocess.

Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med egenadministrerad peritonealdialys (PD) upplever sitt dagliga liv. Metoden var en intervjustudie där sju personer som behandlades med PD intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Materialet som analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys resulterade i tre huvudkategorier: kroppsliga förändringar, upplevelser av PD-behandling samt egenvård. Resultatet visade att PD hade inverkan på olika plan i informanternas dagliga liv. Ett viktigt fynd var hur informanterna uppfattade att PD hade lett till vissa kroppsliga förändringar, exempelvis vad gäller vikt och aptit.

Syftet med studien var att beskriva hur skiftarbetare upplever aktivitetsbalans. En kvalitativ design användes för att fokusera på människors tankar och levda erfarenheter. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Sju deltagare ingick i studien varav sex män och en kvinna. Analysen resulterade i tre kategorier.

För att ett barn ska utvecklas motoriskt, så är det viktigt att det finns goda möjligheter till rörelse. Att lära känna sin egen kropp och använda den genom att röra på sig i olika miljöer och sammanhang är angeläget om ett barn ska utveckla en god motorik. Forskning visar att barn sysselsätter sig med alltmer stillasittande aktiviteter samt att barn inte utvecklat så bra motorik som förväntas vid olika åldrar. En stor andel barn tillbringar större delen av dagen inom förskolans verksamhet och läroplanen för förskolan (Lpfö 98) betonar att det är pedagogernas ansvar att stimulera barnens motoriska utveckling. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger förhåller sig till sitt uppdrag och hur de arbetar för att stimulera barns motorik ur ett helhetsperspektiv på verksamheten.

Det problem som ligger till grund för detta arbete är att det enligt lägesbedömningen för 2014 av Grundskoleförvaltningen i Malmö kommun finns brister gällande kvalitet och omfattning med avseende på studie- och yrkesvägledningen på Malmö stads grundskolor. Samtidigt behövs ett livslångt lärande från studie- och yrkesvägledarnas sida för att upprätthålla god kvalitet och professionell standard på studie- och yrkesvägledningen enligt Lärarnas Riksförbund. Syftet är att utforska vilka insatser som studie- och yrkesvägledare inom Malmö stads grundskolor gör för att främja livslångt lärande. Vidare är våra frågeställningar: Vilket lärande talar studie- och yrkesvägledarna om att de utövar i sitt arbete? På vilket sätt nyttjar studie- och yrkesvägledarna sitt sociala nätverk för att upprätthålla det livslånga lärandet? Det framkom att studie- och yrkesvägledare både tillämpar ett anpassningsinriktat och ett utvecklingsinriktat lärande.

Den fysiska miljön har en stor betydelse för innehållet i en aktivitet. Genom att observera och analysera aktiviteter i olika inomhus och utomhus miljöer kan man få en bild av hur miljön påverkar barnens interaktion och aktivitetens innehåll. Syftet med arbetet har varit att öka kunskapen om hur innehåll och interaktion i organiserade aktiviteter påverkas om aktiviteten genomförs utomhus eller inomhus. För att besvara de två forskningsfrågorna om vilka aspekter i miljön som påverkar den organiserade aktiviteten och hur miljön påverkar barnens samspel och interaktion, har vi filmat fyra olika organiserade aktiviteter på fyra olika förskolor. Två av aktiviteterna genomfördes utomhus och två inomhus, detta för att kunna göra en jämförelse mellan de olika miljöerna och kunna studera den fysiska miljöns betydelse.Resultatet av studien har framkommit genom analys av olika skeenden med relevans för forskningsfrågorna.

Syfte: Att beskriva konsekvenser som uppstår i vardagen för personer med stroke. Metod: En litteraturstudie valdes som design för att sammanställa publicerade kvantitativa och kvalitativa forskningsstudier. Dessa studier söktes i databaserna Cinahl, Amed och Medline med sökorden stroke, consequence, coping, adapting, everyday life och daily life. Sökorden kombinerades sedan på olika vis för att få fram de mest relevanta artiklarna, d v s de som svarade på syftet och frågeställningarna. Resultat: Av artiklarna framkom att olika konsekvenser uppstod i samband med aktivitet och delaktighet, i olika omgivningar och i samband med personliga faktorer.

Syftet med vår studie är att studera utlandsfödda elevers uppfattningar av interkulturellt arbete i den dagliga skolverksamheten, med följande frågeställningar:-      Hur beskriver eleverna sina erfarenheter av interkulturellt arbete?  Hur beskriver eleverna att lärarna arbetat med förståelsen av text och innehåll i den dagliga verksamheten?-      För att vi skulle få svar på vårt syfte och våra forskningsfrågor använde vi oss av den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi samt halvstrukturerade intervjuer. Vi intervjuade åttondeklassare i en skola med ett mångkulturellt elevunderlag.Vi lever i ett mångkulturellt samhälle där skolan har styrdokument som påvisar att lärare ska arbeta interkulturellt. Idag vet man också betydelsen av att få utveckla sitt språk och låta eleverna ta in sin bakgrund och sina erfarenheter i klassrummet (Utbildningsdepartementet, 1998).Resultatet har visat att eleverna inte har så mycket erfarenheter av interkulturellt arbete i den dagliga verksamheten. Samtidigt uttrycker många elever att de inte har behov av att delge andra om sin bakgrund eller att använda sitt modersmål medans andra menar att det kan stärka självförtroendet.

BAKGRUND: I vår bakgrund redogör vi för den tidigare forskning som bedrivits kring fysiskt undervisningsmaterial i ämnet. Vår teoretiska ram utgörs av Cummins modell för andraspråksinlärning samt Vygotskijs sociokulturella förhållningssätt vilka båda ligger till grund för vår resultatdiskussion.SYFTE: Syftet med vår undersökning är att med utgångspunkt i klassrummets konkreta material studera undervisningssituationer i ämnet svenska som andraspråk, samt undersöka vilka motiv lärare anger för sina val av material och val av aktiviteter.METOD: För att nå studiens syfte använde vi oss utav observationer och kvalitativa intervjuer. I vår undersökning ingår tre lärare på olika skolor som undervisar i ämnet svenska som andraspråk.RESULTAT: I vår undersökning fann vi att lärarna arbetade med ett varierat material och olika aktiviteter i sin undervisning utan att vara styrda av läroboken. Gemensamt för de tre lärarna var att de arbetade med skönlitteratur, läsförståelse och ordkunskap. Resultatet visade också att lärarnas motiv till det material de använde ofta grundade sig på en ambition av anpassning till elevernas tidigare kunskaper och vardagliga liv..

Avsikten med detta examensarbete har varit att undersöka hur estetiska aktiviteter inaturvetenskapsundervisning kan påverka elevers lärande i grundskolans lägre åldrar. För att sökasvar på detta har observationer av elevers arbete med de estetiska aktiviteterna bildskapande ochmodelltillverkning utförts. För att analysera insamlad data har en metod av praktiska epistemologieranvänts. Studien utgår från Deweys pragmatiska teorier och definition av estetiska erfarenheteroch Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande och undervisning. Centrala begrepp förstudien är estetiska erfarenheter, estetiskt värdeomdöme och metaforer.